Syftet är att studera hur det planeras för cykel i staden och hur cyklande kan bli ett merattraktivt alternativ för stadens invånare. Detta gjordes med fokus på Karlstad, men ocksågenom lärdomar från andra exempel. Studien uppnådde sitt syfte med hjälp av de tvåfrågeställningarna Hur planeras det för ökat cyklande i Karlstad kommun idag? samt Vilkenpotential finns att öka andelen cyklande i kommunen?Som verktyg för att besvara frågeställningarna används de fyra teoretiska begreppen hållbarmobilitet, jämställd planering, trygghet samt radikala lösningar. Studien har en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med sju invånare i Karlstadskommun där kravet för att intervjuas är att äga en cykel och använda den allt från någon gångper år till flera gånger i veckan, samt med tre tjänstepersoner på Karlstads kommun.Resultatet visar att de tillfrågade invånarna har en blandad uppfattning omcykelmöjligheterna i Karlstad. Vissa anser att det duger som det är, men om de får önskafinns ändå förbättringspotential, andra anser att de behöver bättre förutsättningar för att väljacykeln i större utsträckning än de gör i nuläget.Slutsatsen visar på att det idag planeras för attraktiva cykelbanor genom att ha trygghet iåtanke. Det görs främst i samband med ombyggnation eller nybyggnation av områden. För attbidra till ökat cyklande har de stort fokus på snöröjningen under vinterhalvåret. Slutsatsenvisar även att Karlstad kan öka cyklandet genom förbättrad cykelinfrastruktur och mermarkeringar och skyltar. Cyklandet kan även öka med hjälp av vissa radikala lösningar somuppvärmda cykelbanor, skyddade cykelbanor och cykelhiss.

Möten är i dagens samhälle något som präglar organisationernas vardag till stor del, studier visar att chefer spenderar 69 procent av sin arbetstid på möten, trots detta upplevs flertalet möten bidra till negativt arbetsklimat och att det upptar dyrbar arbetstid. Därigenom har även Corona-pandemin bidragit till att mötesstrukturen förändrats, detta genom att flertalet organisationer övergått från fysiska till virtuella möten. Detta är något som framgår genom användningen utav exempelvis Zoom, Google Meet och Microsoft Teams. Av denna bakgrund kommer studien fokusera på organisationers mötesstruktur och hur den kan användas för att bidra till en långsiktig möteseffektivitet. För att studera kring området har studien tillämpat en kvalitativ metod i form av fyra semistrukturerade intervjuer med mötesledare inom den valda organisationen. Vidare har även studien tillämpat en kvantitativ metod i form av enkäter, detta i syfte av att även mötesdeltagarna skall ges möjlighet att framhäva sin bild av mötesstrukturen inom organisationen. Den insamlade empirin analyserades med hjälp utav studiens konstruerade analysmodell som i studien benämns “mötes-cykeln”. Denna analysmodell grundar sig i kvalitetsförbättringsmodellen PDSA som syftar till att utveckla och kvalitetsförbättra specifika områden inom en organisation.  Studien har valt att utgå ifrån att ett möte bedrivs i tre olika faser, där samtliga faser innehar aktiviteter som kan komma att bidra med en långsiktig möteseffektivitet. Studiens resultat visar att det återfinns brister i organisationers mötesstruktur, framförallt framgår det att organisationer inte betraktar mötet som ett cykel som ständigt behöver hållas i rullning. Detta med anledning av att det framförallt återfinns brister i de aktiviteter som hänför sig till efter-fasen. Av studien framgår det att, med hjälp av mötes-cykeln, kan organisationer uppnå möteseffektivitet på lång sikt. / Something that truly represents modern day organizations in today's society is their shared need and adoption of meetings. Studies show that managers spend 69 percent of their working day in meetings, in spite of the fact that meetings are believed to contribute negatively to the work climate and occupy inestimable time and working hours. Furthermore, the Covid-19 pandemic has also contributed to changing the meeting structure within organizations, as more establishments continue to transition from physical to virtual meetings. This phenomenon can be observed by gauging the increased usage of platforms such as Zoom, Google Meet and Microsoft Teams. With this background in mind, the study will focus on the meeting structures within organizations and how they can be used to improve long term efficiency in meetings.  In order to study the field in question, the study applies a qualitative method in the form of four semistructured interviews with chairpersons within the chosen organization. Furthermore, the study also applies a quantitative method in the form of queries in order to facilitate the possibility of participants sharing their perspectives on the current meeting structures within the organization. The collected empirical data was analyzed using the study’s constructed analytical model, which is referred to as “the meeting cycle”. This analytical model is based on the quality improvement model PDSA, which aims to develop and improve an organization's quality in specific areas.  This study choses to assume that a meeting is conducted in three different phases, where all phases contain activities that may contribute to long term meeting efficiency. The results of the study show that there are deficiencies in organizations meeting structures, more importantly it appears that organizations do not view meetings as cycles that have to be kept rolling. This is due to the fact that the deficiencies are mainly related to activities in the post-phase. The study also shows that, using the meeting cycle, organizations can achieve meeting efficiency in the long term.

Klimatpåverkan har under senare tid fått uppmärksamhet inom forskningsvärlden och media där mänskliga aktiviteter orsakar utsläpp av växthusgaser. När det gäller miljöarbetet i Sverige så tampas landet med en rad olika utmaningar där inrikestransporternas negativa påverkan på miljön och klimatet är en av de största. En tredjedel av de växthusgaser, främst koldioxid som släpps ut från Sverige kan härledas till landets inrikestransporter. Genom att ändra människors resvanebeteende och uppmuntra till hållbara resval kommer koldioxidutsläppen från fossila bränslen minska vilket i sin tur kommer minska klimatpåverkan. I detta examensarbete undersöktes resvanor för mobilapplikationen BetterPoints användare inom Kalmar genom en intern enkätundersökning. Resultatet från enkäten sammanställdes och analyserades via Excel genom olika stapeldiagram och tabell. Examensarbetets syfte var att ge kunskap om BetterPoints användares resvanor och resval mellan deras hem och Kalmars stadskärna. Det skulle också ge Hållbara Resval ökad kunskap om BetterPoints användare och en tydligare bild över vem som nåddes av mobilapplikationen. Resultatet visade att den typiska användaren av BetterPoints var en kvinnlig arbetstagare mellan 45-54 år. Hon reste främst via cykel/el-cykel. Den huvudsakliga anledningen till valet av cykel/el-cykel var för att det gav möjlighet till motion. Den fossildrivna-bilen användes mest av personer mellan 35-44 år. De använde den främst för att de behövde utföra ett annat ärende längs vägen, hade inget promenad/cykelavstånd, av bekvämlighet och av tidsvinst. De främsta skillnader mellan kvinnor och män var att kvinnor transporterade sig mer via fossildriven-bil, utförde ärenden oftare och åkte en längre sträcka. BetterPoints användare hade generellt en positiv inställning till mobilapplikationens finesser och erbjudanden. Eftersom en stor andel av respondenterna redan ansåg sig resa hållbart innan nedladdning och användning av BetterPoints så är frågan om den verkligen når rätt personer.

I strävan efter att öka andelen hållbara transporter spelar cykeln en huvudroll - det är därför viktigt att städer planeras för att i största möjliga mån prioritera cyklismen. Den största delen av forskningen inom ämnet har ett tydligt fokus på storstäder. Denna uppsats sätter småstaden i fokus, med Ystad kommun som studieobjekt. Studien bidrar med kunskap om hur pendling mellan tätort och landsbygd upplevs och hur den kan förstås ur ett planeringsperspektiv. Genom en fallstudie och dokumentanalys har vi fått uppleva hur det är cykelpendla i kommunen, samt hur det planeras för dess fortsatta utveckling.Sverige i allmänhet och Skåne i synnerhet har ambitiösa planer för hur cykelanvändandet skall öka. Det har skett ett tydligt skifte från den konventionella transportplaneringen med bilen som huvudfokus, vars ljus nu istället riktas mot cykeln och andra hållbara transportsätt. En av flera utmaningar är att detta skifte sker relativt långsamt då majoriteten av vår infrastruktur är anpassad efter bilen. Att många av de cykelvägar som anläggs blir placerade i samma sträckning som befintliga bilvägar går ofta emot de uttalade kriterierna för cykelväg som ska vara trygg, säker och gen. Trots cykelplaner, strategier och policys som skall främja ökad cykelanvändning, har cyklandet istället minskat. Ystad kommun har blivit studerat utifrån hur de genom sina transport- och cykelplaner arbetar mot ökade cykelnivåer och vilka konkreta åtgärder som planeras för att dessa ska uppnås. Transport är i mångt och mycket förknippat med effektivitet, där det mest attraktiva transportvalet har högst tidseffektivitet och upplevs smidigast. När planer blir verklighet och cykeln blir det mest attraktiva transportsättet för vardagscykling, kan den på riktigt utmana bilen om gaturummet. / In the quest to increase the proportion of sustainable transport, the bicycle plays a key role - it is therefore important that cities are planned to prioritize cyclism as much as possible. Most of the research in the subject has a clear focus on big cities. This essay puts the small town in focus, with Ystad kommun as a study object. The study contributes with knowledge of how commuting between urban and rural areas is experienced and how it can be understood from a planning perspective. Through a case study and document analysis we have been able to experience how it is to commute in the municipality, and how the continued development is planned for.Sweden in general and not least Scania have great plans for increasing bicycle use. We can see the difference between conventional transport planning with the car as the main focus and today’s focus on the bike and other sustainable modes of transport. One of several challenges is that this shift occurs relatively slowly as most of our infrastructure is adapted to the car. The fact that many of the cycle paths that are constructed are placed in the same distance as existing motorways often goes against the stated criteria for cycle paths which must be safe, secure and accurate. Despite bicycle plans, strategies and policies to promote increased bicycle use, cycling has instead declined. Ystad kommun has been studied based on how they, through their transport and bicycle plans, reach towards increased bicycle levels and what concrete measures are planned for these to be achieved. Transport is in many ways linked to efficiency, where the most attractive transport choice has the highest time efficiency and is experienced most smoothly. When plans become reality and the bicycle becomes the most attractive mode of transport for daily commuting, it can challenge the car about the street space.

Det här arbetet handlar om komplettering av transmission och stabilisering av en pedagogisk anordning som bygger på en begagnad cykelram. Anordningens syfte är att demonstrera omvandlingen av mekaniskt arbete till elström, vilket görs genom att användaren vevar runt cykelpedalerna för hand för att driva i gång en generator. I dagsläget saknar anordningen en koppling mellan bakhjulet och generatorn, vilket behövs för att överföra användarkraften från pedalerna till generatoraxeln. Dessutom vilar anordningen på en smal pakethållare som är ostabil och orsakar stora svängningar under användning. Utifrån uppdragsgivarens krav och önskemål har en lämplig utväxling tagits fram genom konstruktion av en remskiva av lämpliga mått som kopplas till en kilrem mellan bakhjulet och generatoraxeln. Utöver det utvecklades en stabiliseringsmekanism som förstyvar anordningen och motverkar oscillationer vid användning samt bidrar till ökad driftsäkerhet. Stabiliseringsmekanismen bygger på teorin om tvåkraftselement, där elementen endast är belastade med krafter i sin längdriktning, vilket möjliggör för mindre materialåtgång och lättviktskonstruktion. Fästen har också konstruerats för att koppla förstyvningsstöden till både cykelramen och plattformen som anordningen vilar på. Avslutningsvis genomfördes en brottsriskanalys i syfte att kartlägga möjliga risker vid användning. Arbetet har delats mellan tre studenter, där var och en hade sitt specialiseringsområde, och en färdig prototyp har utvecklats och testats med goda resultat. / This report considers a case of stabilizing and complementing a transmission mechanism for a pedagogical device which is built around a used bicycle frame. The purpose of the device is to demonstrate the conversion of mechanical work to electrical current, which is done by cranking the bicycle pedals manually to drive an alternator. Currently, the device lacks a connection between the rear wheel and the alternator, which is needed to transfer user force from the pedals to the alternator shaft. In addition to that, the device rests on a thin pannier rack that is unstable and causes a considerable swaying movement under usage. In compliance with the given requirements, a suitable transmission mechanism was designed using a belt pulley with specified dimensions that connects the rear wheel to the alternator shaft using a v-belt. Also, a stabilization mechanism was developed to strengthen the device, counteract the oscillations while operated and increase its reliability. The stabilizers are designed according to the theory on two-force members, which are members that are exclusively loaded with forces along their length direction, which allows for lower material usage and lightweight construction. Holders have also been designed to connect the stabilizers to both the bicycle frame and the platform on which the device is built. Lastly, a failure analysis has been conducted in order to identify the possible risks while  the device is used. The project was divided between three students based on individual specialization fields, and a finished prototype was developed and tested with good results.

Halmstad är en kommun som till år 2050 förväntas öka sin befolkning från 100 000 invånare till 150 000 invånare. I och med den ökade befolkningen kommer det finnas problem och nya behov Halmstad kommer möta. Genom att undersöka trender i världen och behov kopplade till dem kan en bild av Halmstads framtida behov skapas. När bilen är en så stor del av vardagen för de flesta kommer en ökad befolkning troligen medföra mer biltrafik på vägarna. Ett bra alternativ till bilen i en stad är cykeln, då den möjliggör ett smidigt sätt att ta sig mellan destinationer. En annan trend som sker på global nivå är inom hållbarhet, vilket många städer arbetar efter idag. Detta kan röra sig om bland annat att minska skadliga utsläpp, producera mer lokala varor, samt att få människor att leva ett tryggt och lyckligt liv. Halmstad är en cykelstad med god infrastruktur och ett politiskt engagemang. Men för att möta framtida behov krävs det innovativa lösningar för att tillfredsställa dem. Genom att kombinera designmetodik och konstruktionsmetodik har ett cykelsystem utvecklats mot Halmstad. Systemet består av återanvända cyklar som tidigare blivit beslagtagna/forslats bort i kommunen som ska rustats upp. För att göra detta möjligt har ett koncept tagits fram för ett cykelställ där dessa cyklar kan låsas fast automatiskt och en app för att hitta lediga cyklar/ställ samt för att boka cyklar. Systemet riktar sig mot personer som spontant vill kunna ta sig runt i staden utan att faktiskt behöva äga en egen cykel och de som vill använda cykel för transport till sina dagliga sysslor inom staden.

Detta kanditatexamensarbete utfördes på KTH Lättkonstruktioner. Målet medarbetet är att undersöka om det är möjligt att designa, tillverka och använda ettcykeldrev gjort av kolfiber som har minst lika bra hållfasthet och nötningsresistanssom ett cykeldrev gjort i metall. Arbetet innefattar inte endast design, tillverkningoch testning. Det innehåller även marknadsundersökningar, kostnadsanalyser ochberäkningar av koldioxidutsläpp. Först designades en CAD-modell av drevet som baserades på standardmått.Simuleringar utfördes på CAD-modellen för att säkerställa att spänningar ochdeformationer inte överskred tillåtna värden. Innan tillverkningen så valdes fiberriktningaroch tillverkningsprocess. Drevet tillverkades sedan genom att först tillverka enkolfiberplatta med hjälp av vakuuminjicering som sedan bearbetades i en CNC-fräsför att framställa tandprofilen och resterande geometri. Under tillverkningsprocessen misslyckades vakuuminjiceringen vilket ledde till attfräsningen av tandprofilen gjordes med en annan kolfiberplatta med samma tjocklek.Denna komplikation innebar att alla tester som gjordes inte kan ge en exaktrepresentation av vår design, eftersom att fiberriktningarna inte är likadana. Sammanfattningsvis så är det möjligt att designa och tillverka ett cykeldrev i kolfibersom har tillräcklig styvhet.

Trafiksäkerheten för cyklister vintertid är beroende av bra friktion, god framkomlighet och välplanerad cykelinfrastruktur. För att cyklandet ska kunna ske året om är det viktigt att kunna erbjuda cyklisterna säkra vägar vintertid. Genom olika driftmetoder kan cykelvägarna göras framkomliga även vid kyla och snöfall. I studien har metoderna konventionell snöröjning, sopsaltning och markvärme studerats. I Stockholms stad har utvalda cykelstråk sedan vintern 2013/2014 sopsaltats för att fler ska välja cykeln på vintern. Ytor i centrala delar av staden med högt fotgängarflöde värms idag upp av markvärme. Konventionell snöröjning med plog och sand används på gångytor och övriga cykelvägar. Dessa driftmetoder ger varierande resultat för framkomlighet och trafiksäkerhet. Cykelvägarna genom Slussenområdet är högt trafikerade då de binder ihop stadens cykelstråk från olika stadsdelar. Stockholms stad vill att cykeltrafiken ska öka ytterligare, vilket är något som läggs stor vikt vid ombyggnationen av Slussen. I rapporten har utformning av de nya cykelvägarna granskats och analyserats för att identifiera riskområden vintertid. Analysen bygger på tidigare mätningar, undersökningar och rapporter. Riskområdena är identifierade utifrån potentiell olycksrisk för cyklister, framkomlighet och drifteffektivitet. Förslag på vilken eller vilka av driftmetoderna som är mest lämplig har getts för varje område. Analysen visar på att det är bra om cykelvägarna sopsaltas. Där det förekommer många gångtrafikanter tillsammans med cyklister är det lämpligt att anlägga markvärme. Att sanda cykelvägarna är inte ett bra alternativ. Analysen visar även att det finns flera områden som kommer att vara problematiska för cyklisterna på vintern. / Road safety for cyclists during winter is dependent on good friction, good accessibility and well-planned cycling infrastructure. In order for cycling to happen throughout the year, it is important to offer cyclists safe roads even during winter. Through different operating methods, the cycleways can be made available even at low temperature and snowfall. In this study three different methods for snow clearance and skid control have been studied. Stockholm City uses the method of power broom and brine for de-icing on selected cycleways with high priority since the winter of 2013/2014. Other cycleways are cleared from snow through ploughing and skid control is done by gritting. Snow melting systems are installed in central parts of the city where heated ground gives the pedestrians a snow-free surface. The cycleways across Slussen have a high frequency of people travelling by bicycle because it ties cycleways from different parts and the city together. Stockholm City wants to promote bicycle travelling in the area that currently is undergoing rebuilding. In the report, the design of the new cycleways has been reviewed and analyzed to identify risk areas in winter. The analysis is based on previous measurements, surveys and reports. Risk areas are identified based on potential risk of accidents for cyclists, accessibility and operational efficiency. Proposals for which of the operating methods that are most appropriate have been given for each area. The analysis shows that the power broom-method is a good option. In areas where there are many pedestrians along with cyclists, it is advisable to install a snow melting system. Gritting the cycleway is not a good option. The analysis also shows that several areas will be problematic for cyclists in the winter.

Worldwide concern on reducing global warming consequences has motivated the development of power generation technologies to move towards renewable and sustainable energy. The process takes time and currently, a significant percentage of the world’s electricity systems are driven by fossil fuels. The transition phase from fossil fuel to renewable technology has allowed the combined cycle gas power plant to play an essential role in our global energy mix. This investigation aims to develop scenarios to improve its performance and reduce the carbon footprint during its operation. A baseline scenario of the natural gas combined cycle has been developed using Aspen Hysys software, and the simulation performance is validated with ASME PTC 4-4. The analytical validation results in a 1.13% difference in air and fuel flow rate of 642.95 kg/s compared with 650.28 kg/s as simulation input. Four scenarios are developed following the baseline scenario: seawater cooling and intercooling with LNG cold energy utilization, carbon capture, and hydrogen blending. Those scenarios are compared with three key performance indicators such as system efficiency (%), levelized cost of electricity (USD/MWh), and specific carbon dioxide emissions (gr-CO2/kWh). The analysis shows that sea water cooling with LNG cold energy achieves the highest efficiency of 56.46%, a 0.12% increase compared with the baseline scenario. Hydrogen blending with natural gas achieves the lowest LCOE and specific carbon dioxide footprint of 46.97 USD/MWh and 351.23 gr-CO2/kWh, respectively. The reduction of 12.58 kTon annual carbon dioxide is achieved by implementing 5% hydrogen blending by volume into the combined cycle power generation system. / Världsomfattande oro att minska konsekvenserna av den globala uppvärmningen har motiverat kraftgenereringsteknik att gå mot förnybar och hållbar energiutveckling. Processen tar tid och förnuvarande drivs en betydande andel av världens elsystem av fossila bränslen. Övergångsfasen från fossilt bränsle till förnybar teknik har gjort det möjligt för kombikraftverk att spela en viktig roll i vår globala energimix. Denna rapport syftar till att utveckla scenarier för att förbättra dess prestanda och minska koldioxidavtrycket under dess drift. Ett utgångsscenario för naturgasens kombinerade cykel har utvecklats med hjälp av Aspen Hysys programvara, och simuleringsprestandan är validerad med ASME PTC 4-4. Den analytiska valideringen resulterar i en skillnad på 1,13 % i luft- och bränsleflöde på 642,95 kg/s jämfört med 650,28 kg/s som simuleringsindata. Fyra scenarier utvecklas efter baslinjescenariot: havsvattenkylning och mellankylning med LNG kall energianvändning, kolavskiljning och väteblandning. Dessa scenarier jämförs med tre nyckeltal som systemeffektivitet (%), utjämnad kostnad för el (USD/MWh) och specifika koldioxidutsläpp (gr-CO2/kWh). Analysen visar att havsvattenkylning med LNG kall energi uppnår den största verkningsgraden på 56,46 %, en ökning med 0,12 % jämfört med utgångsscenariot. Vätgasblandning med naturgas uppnår lägsta LCOE och specifika koldioxidavtryck på 46,97 USD/MWh respektive 351,23 gr-CO2/kWh. Minskningen av 12,58 kTon årlig koldioxid uppnås genom att implementera 5 % vätgasblandning i volym i det kombinerade kraftgenereringssystemet.

Both commuting to work and long-distance travelling with one's own bicycle have been intrend for years and a large market has emerged. While the reasons on the customer side aremainly sustainability and sporting activity, the companies offer customised products for manydifferent use-cases.In this master's thesis, a transport box for bicycles is being developed that can be taken on aplane, for example, and converted into a cargo trailer at the destination. A market researchshows that such a product is already available for certain folding bikes, whereas the goal is auniversal solution for utility bikes as well as mountain bikes.The methodological development follows a standard that divides the process into four phases.After the market research, main functions of the product are identified, which are "Transport abicycle as luggage" and "Carry goods during the bicycle ride". These are then divided intosub-functions in order to find different design variants for each function, combine them intodifferent drafts with the help of a morphological box and finally evaluate according totechnical and economic criteria, so that a final draft is determined at the end of this phase. It isa hard case providing enough space for different types of bicycles, that can be converted intoa trailer by mounting two wheels on the sides and a tow bar.In phase 3, the wheel size is set at 12 inches due to small space requirements and weight, andthe material is set to ABS-plastic for reasons of sustainability and mechanical properties.The final phase involves 3D design using Fusion360 with drawing derivation and validationof the model. The model shows that the requirements regarding geometry and weight havebeen implemented and that a practical transport option for bicycles has been found. In order topotentially launch the product on the market, further investigations such as FEM analysis ordynamic simulations are necessary. / Både pendling till arbetet och långväga resor med egen cykel har varit trendigt i flera år ochen stor marknad har vuxit fram. Medan anledningarna på kundsidan främst är hållbarhet ochsportaktivitet, erbjuder företagen kundanpassade produkter för många olika användningsfall.I detta examensarbete utvecklas en transportlåda för cyklar som till exempel kan tas med påett flygplan och omvandlas till en lasttrailer på destinationen. En marknadsundersökning visaratt en sådan produkt redan finns tillgänglig för vissa hopfällbara cyklar, medan målet är enuniversell lösning för både vanliga cyklar och mountainbikes.Metodutvecklingen följer en standard som delar in processen i fyra steg. Eftermarknadsundersökningen identifieras produktens huvudfunktioner, vilka är "Transportera encykel som bagage" och "Bära varor under cykelturen". Dessa delas sedan in i underfunktionerför att hitta olika designvarianter för varje funktion, kombinera dem till olika utkast med hjälpav en morfologisk box och slutligen bedöma enligt tekniska och ekonomiska kriterier, så attett slutligt utkast bestäms i slutet av denna steg. Det är en hård väska som ger tillräckligt medutrymme för olika typer av cyklar, och som kan omvandlas till en cycelkärra genom att manmonterar två hjul på sidorna och en dragkrok.I steg 3 sätts hjulstorleken till 12 tum på grund av små utrymmesbehov och vikt, ochmaterialet sätts till ABS-plast av hållbarhetsskäl och på grund av mekaniska egenskaper.Den sista steget innebär 3D-konstruktionen i Fusion360 med ritningsframtagning ochvalidering av modellen. Modellen visar att kraven på geometri och vikt har uppfyllts och attman har hittat ett praktiskt transportalternativ för cyklar. För att potentiellt kunna introduceraprodukten på marknaden krävs ytterligare undersökningar som FEM-analys eller dynamiskasimuleringar.