Döden anses vara en stressfaktor för hälso- och sjukvårdspersonal och tidigare forskning visar att detta även gäller vårdare vid hospice. Ett antal vanliga copingstrategier fungerar inte i hospicemiljön på grund av att döden är ett oundvikligt inslag där. En studie framhåller dock den låga utbrändhetsgraden bland vårdgivare på hospice och föreslår bland annat att det holistiska perspektivet på omvårdnad kan vara sammankopplat med detta till synes ambivalenta förhållande. Kan hospicefilosofin inverka på synen på döden och döendet bland hospicepersonal? En intervjustudie genomfördes med tre vårdare yrkesverksamma vid ett hospice i Sverige. Det manifesta innehållet som relaterade till syftet med studien identifierades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hospicevårdare påverkas av hospicefilosofin inom områden som synen på vård i livets slutskede, döendet och det professionella samarbetet. Deltagarna uttryckte att de trivs med sitt arbetssätt och uttryckte en mängd olika strategier för att hantera svårigheter i sitt arbete. Arbete som bygger på en filosofi som genomsyrar vården verkar också sammansvetsa personalgruppen. Ytterligare forskning på detta område kan vara av intresse. / Death is considered a stressor to all health care personnel and previous research shows that this applies to hospice caregivers as well. In addition, a number of common coping strategies are impossible to use due to the specific environment. One study however points out low burn-out rating among the hospice caregivers and suggests the holistic nursing perspective, among others, as one of the possible reasons for this seemingly ambivalent finding. Can the hospice philosophy influence the view on death among hospice caregivers? An interview based study was conducted among caregivers working in a hospice in Sweden, where three participants took part. The manifest content relating to the purpose of the study was identified and analyzed using qualitative content analysis. The result shows that hospice caregivers indeed are influenced by the hospice philosophy in areas such as the view on end-of-life care, dying and professional cooperation. The participants displayed affection for their work style and a variety of ways in which to cope with the difficulty of their work. Work based on a philosophy that permeates the care of the patients seems to increase the appreciation of each other as co-workers. Further research in this area can be of interest.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet. I övrigt följer bilderna i stort samma mönster för framställning som bilder av lidande och död i traditionella medier genom att spela på kollektiva förställningar om vilka människor som är värdiga vårt medlidande och inte eller genom att framställa publiceringen som befogad som en del i en uppmaning till aktivism i något syfte. Det framstår som om publiceringarna skett mer utifrån karakteristika hos just sociala nätverk än utifrån att framställningen är annorlunda än annars. Detta för att de sociala nätverken i stort saknar gatekeeperfunktion för publiceringar.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola. Dessa arter är användbara som indikatorarter då de nästan endast växer i skog med höga naturvärden eftersom de växer på lågor i olika nedbrytningsstadier. I denna studie undersöktes dessa arter i syfte att påvisa vilka faktorer som krävs för att de ska trivas, och på så sätt kunna förutse på vilka lågor de kan påträffas. Som en jämförande art undersöktes klibbtickan, Fomitopsis pinicola¸ då den inte är lika krävande och kan växa i många skogar på nyfallna träd. Genom att undersöka dessa arter och vad de kräver kan man bedöma en skog utifrån deras faktorer och på så sätt se om skogen har höga naturvärden, och vad som krävs i form av död ved. Resultatet visar att ju större låga, i både bredd och längd (större area), och ju mer nedbruten den var, desto större utbredning av arten P. nigrolimitatus kan man hitta. P. viticola kräver högre nerbrytningsklass och tjockare diameter på lågan. Undersökningen visar även att hos F. pinicola var nästan alla faktorer lika viktiga, och att den kan växa nästan var som helst, fast minskar i förekomst på mer nedbrutna träd. Tyvärr fanns inte tillräckligt med P. ferrugineofuscus för att kunna göra statistiska undersökningar, vilket i sig indikerar att den är ovanlig och har höga krav vad gäller dess habitat. / Because of the conditions in Swedish forests, where forestry predominate, biodiversity is degrading when the important wood-debris is removed. The purpose of this study was to determine the conditions under which the polypore species Phellinus ferrugineofuscus, Phellinus nigrolimitatus, Phellinus viticola and Fomitopsis pinicola occur on logs of downed dead wood in and around a virgin forest. P ferrugineofuscus, P. nigrolimitatus and P. viticola are known indicator species that indicates forests with high natural values. F. pinicola is not an indicator species. The results indicate that the size of the log and its state of decomposition are the major factors for P. nigrolimitatus and P. viticola. F. pinicola grows on wood-debris with smaller degree of decomposition and also grows in managed forests. P. ferrugineofuscus was too rare in the data to allow statistical analysis. The study indicates the importance of untouched forest in which species who demands continuous conditions and availability of dead wood in different stages of decay can thrive.

Allt fler människor i samhället dör på sjukhus. Detta gör att sjuksköterskan får ett större ansvarsområde i sin yrkesfunktion i relation till patientens döendeprocess. När patienten kommer till insikt om att livet är på väg att ta slut aktiveras en av de mest grundläggande försvarsmekanismer som människan har, ångest. För att sjuksköterskan skall kunna stödja patienten i upplevelsen av oro och ångest i döendeprocessen är det av betydelse att öka kunskapen inom omvårdnadsvetenskapen. Därför var syftet med denna litteraturstudie att beskriva patienters upplevelse av oro och ångest i döendeprocessen. I litteraturstudien granskades 11 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom 5 teman: ångest en del av döden, behovet av att få diskutera sin upplevelse av ångest, faktorer som påverkar patientens upplevda oro och ångest, patientens ångest relaterat till vårdteamet och familjen och att acceptera döden i relation till oro och ångest. Ångest är något naturligt för patienten att uppleva i döendeprocessen. Ångesten håller tillbaks patienten och gör att patienten får möjlighet att sammanfatta sitt levda liv vilket i slutändan gör att patienten kan acceptera döden. Det finns många faktorer som påverkar, framkallar och förstärker den ångesten patienten upplever. Detta kan vara alltifrån en förändring i omvårdnadsrutiner till ett symtom som inte går att kontrollera. Det finns även en positiv sida av ångest då de relationer patienten har till människor i sin omgivning kan förstärkas. Sjukvården ser patienten och närstående som en enhet vilket medförde att patienten kände sig tvingad att dela med sig av informationen till närstående, vilket förstärkte patientens ångest. Det behövs mer forskning för att öka kunskapen hos hälso- och sjukvårdspersonal om patienters upplevelser av ångest i döendeprocessen. / An increasing number of persons from the society die in hospitals rather than at home. This allows the nurse to gain a greater responsibility in their professional function in relation to the patients’ process of dying. When the patient realizes that life has reached its end, anxiety is perceived which is a natural defense mechanism of humans. To provide a basis for nurses to support the patient in this experience of anxiety, it is essential to improve the knowledge of the dying process in nursing science. The purpose of this literature study was therefore to describe patients’ experience of anxiety during the process of dying. In this study, 11 scientific articles was scrutinized and used as a basis for the result. This revealed five classes of studies: anxiety as a part of death, patients need for discussing their experience of anxiety, elements that affect the patients experienced anxiety, the patients anxiety related to the care team and the family and the acceptance of death related to anxiety. Anxiety is a natural part of the dying process. The anxiety slows down the patient, who is then able to summarize its life and to finally accept death. Many elements affects, provoke and amplifies the experienced anxiety for example changed routines or untreatable symptoms. There are also beneficial effects of anxiety since relations that the patient have with its relatives may be strengthened. However, healthcare currently consider the patient and its relatives as a unit, which may force patients to share information about their health status which may lead to an amplified sense of anxiety. More research is essential in order to enhance the knowledge among healthcare personnel of patients’ experience of anxiety in the process of dying.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?

<p>Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett</p><p>samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?</p>

Sammanfattning Bakgrund: Inom akutsjukvård behandlas och vårdas kritiskt sjuka eller skadade patienter till följd av trauma eller sjukdom. Sannolikt kommer de i sällskap av närstående som kan vara oroliga och rädda. Om patienten dessutom plötsligt avlider kan situation bli traumatisk för närstående och resultera i bestående men. Omhändertagande av närstående i dessa situationer är därför av stor vikt och ligger inom sjuksköterskans kompetensområde. Genom att belysa sjuksköterskans erfarenheter av dessa möten syftar vi till att få en djupare förståelse och öka kunskapen inom omhändertagandet av närstående i samband med plötsliga dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i samband med dödsfall inom akutsjukvård, med särskilt fokus på plötslig död.  Metod: Elva vetenskapliga artiklar har analyserats i enlighet med Fribergs (2017) metod och sammanställts i en litteraturöversikt. De använda databaserna var CINAHL Complete, Medline with Full Text samt PubMed. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet.  Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i fyra huvudteman: sjuksköterskans upplevelser och uppfattning av dödsfall. Arbetsrelaterade faktorer med underteman utbildning, erfarenhet och miljöns påverkan. Närvaro av närstående med underteman vid återupplivningsförsök och hos döende patienter Sjuksköterskans roll i mötet med närstående med underteman sjuksköterskans kommunikativa roll och sjuksköterskans praktiska roll. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades styrkor och svagheter med litteraturöversikten. Styrkorna låg i författarnas gemensamma arbete att hitta relevanta vetenskapliga artiklar samt att vidare minska risken för språkliga feltolkningar då artiklarna var skrivna på engelska. I resultatdiskussionen diskuterade författarna den emotionella påverkan sjuksköterskor kan uppleva samt sjuksköterskans roll i samband med plötsliga   dödsfall. Vidare diskuterades hur närstående kunde påverkas av bristen på avskildhet inom akutsjukvården och hur det kunde relateras till Roys adaptionsmodell. Resultatet diskuterades även mot bakgrunden samt annan forskning.   Nyckelord: Sjuksköterskans erfarenheter, närstående, akutsjukvård, plötslig död. / Abstract  Background: In emergency medical care critically sick or injured patients are being cared and treated for following trauma or disease. They are likely accompanied by their family members who can be frightened and scared. If the patient also suddenly dies the situation can be traumatic for the family members and result in lasting marks. The care of family members in these situations is there for important and this lies within the nurses’ area of   competence. By illustrating nurses’ experiences of these encounters we aim to receive a deeper understanding and knowledge in caring for family members in conjunction with sudden death.      Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of encountering with family members in conjunction with death in emergency medical care, with a particular focus on sudden death. Method: Eleven scientific articles were analyzed in accordance with Fribergs (2017) method and complied in a literature review. The databases CINAHL Complete, Medline with Full Text and PubMed were used. Both quantitative and qualitative articles were included in the   result.   Results: This literature review resulted in four main themes: Nurses experiences and perception of death. Work related factors with subthemes education, experience and environmental impact. Presence of family members with subthemes during resuscitation attempts and with dying patients. Nurses role while encountering with family members with subthemes nurses communicative role and nurses practical role. Discussion: In the method discussion the authors discussed strengths and weaknesses with the literature review. The strengths were a joint effort to find relevant scientific articles and to further reduce the likelihood of linguistic misinterpretations when the articles were written in English. In the outcome discussion, the authors discussed the emotional impact nurses may experience as well as the nurse's role in the event of sudden deaths. Furthermore, it was discussed how family members could be affected by the lack of privacy in emergency medical care and how it could be related to Roys adaptation model. The result was also discussed against the background and other research. Keywords: Nurses experiences, family members, emergency medical care, sudden death.

Sammanfattning   Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård. Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ”Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård” och ”Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede”. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.                                                                                                           Det är viktigt att utgå från varje enskild patients uppfattning om vad som är en god död och att varje patients upplevelse av döden är personlig. Det som kan bidra till en god död är att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett tillfredställande sätt. Litteraturstudien kan bidra till att ge sjuksköterskor ytterligare lärdom och insikt om vad en god död innebär samt också vara berikande och ge ett nytt perspektiv i omvårdnadsarbetet med palliativa patienter och hur olika situationer kan hanteras och därmed förbättra sjuksköterskornas arbetsmiljö. Nyckelord: Delaktighet, god död, kommunikation, reflektion, utbildning.

Denna undersökning är en komparativ studie som utgår från hur Fredrich Nietzsche och hans Gud är död kan ha betydelse för hur utvecklare såväl som konsument uppfattar cookies i webbläsare. Syftet är att genom Fredrich Nietzsches ögon undersöka hur cookies död påverkar webbläsare och med den kunskapen problematisera användning av cookies i webbapplikationer. Undersökningen grundar sig i frågeställningen: Hur uppfattas cookies som ett maktförfogande väsen? Genom att titta på hur cookies idag används till andra ändamål än vad grundtanken en gång var, går det att utläsa hur cookies pålitlighet idag är tveksam. Cookies som länge dominerat utveckling av applikationer på Internet framstår idag i många forum som ett hot mot integritet och säkerhet. Cookies som en gång var en symbol för trygghet och robusta applikationer står under förändring och kan inte längre fungera som meningsbärare för en hel värld av Internetanvändare. Undersökningen påvisar att det inte går att utläsa för- eller mot argument som ensamt kan tala för om vi skall ha kvar cookies eller inte. Däremot kan Gud är död fungera som ett tillvägagångssätt för att betrakta cookies som en innehavare av makt eftersom att utvecklare såväl som konsument påverkas av att dödförklara cookies. / This study is a comparative study based on how Fredrich Nietzsche and his God is dead may be significant for how developers and consumers perceive cookies in the browser. The goal of the study is that through Fredrich Nietzsche's eyes examine how cookies death affect the browser and with that knowledge problematize the use of cookies in webapplications. The study is based on the question: How are cookies perceived as a being with power at its disposal? By looking at how cookies are currently being used for purposes other than the basic idea they once had, it is possible to see how cookies reliability today is doubtful. Cookies that have long dominated the development of applications on the Internet appears today in many forums as a threat to privacy and security. Cookies that were once a symbol of security and robust applications is undergoing a change and therefore can no longer serve as a meaningful vehicle for the whole world of Internet users. The study demonstrates that no pro or con arguments can be made that alone will tell if we are to retain cookies or not. However, God is dead serve as an approach to consider cookies as a holder of power because the developers as well as consumers are affected by the death of cookies.

Bakgrund: Drygt 3 % av alla barn i Sverige drabbas av att en förälder dör innan de fyllt 18 år. Det innebär ca 3500 barn per år och i 600-650 fall av dem sker det plötsligt och oväntat. Barn som närstående glöms ofta bort eller hamnar i skymundan. De barn som förlorar en förälder förväntat genom sjukdom får stöd utifrån nationella riktlinjer.  Dock saknar de flesta regionerna i Sverige riktlinjer för vilket stöd barn skall få när dödsfallet sker plötsligt och oväntat. Händelser som involverar barn upplevs som kompetenskrävande och emotionellt påfrestande för ambulanssjuksköterskor.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur barn påverkas när en förälder plötsligt och oväntat avlider.   Metod: Studien utfördes genom en integrativ litteraturstudie. Studien inkluderar sjutton artiklar som bedöms ha måttlig till hög kvalitet. Analysen utfördes utifrån Whittemore &amp; Knafls (2005) metod.   Resultat: Barn som förlorat en förälder ställs inför stora svårigheter i sin framtid. Resultatet delas upp i teman; Lidande med start i barndomen, Hanteringens svåra konst och Anpassning till det nya livet. Genom dessa teman kan man se att psykisk ohälsa är vanligt förekommande och det framkom svårigheter i att hantera sin sorg på ett bra sätt   Konklusion: Det behövs kunskapsutveckling gällande mötet och den vårdande relationen med barn i sorg samt riktlinjer för hur dessa barn skall fångas upp snarast efter dödsfallet. För att fånga upp barnen behöver vi se vården ur ett helhetsperspektiv. Det behövs mer forskning om hur detta stöd bör utformas för att bäst hjälpa barnen till en ljusare framtid. / Background: Approximately 3% of the children in Sweden experience the death of a parent before their 18th birthday. This is about 3500 children and  600-650 of the deaths happens suddenly and unexpected. Children as relatives are usually forgotten or unnoticed. Children who lose a parent expected through disease receive support accordingly to national guidelines. However the county council in Sweden lack or don't have guidelines to the same extent for what support the child should receive when the parent dies suddenly and unexpected. Events that involve children are experienced as strenuous both on their competence and emotionally for the ambulance nurses.   Aim: The aim of this study was to examine how children are affected when a parent dies suddenly and unexpected.   Method: This study was performed by an integrative literature review. The study include seventeen articles witch assessed to have moderate to high quality. Whittemore and Knafl (2005) method were used for the analysis.      Results: Children who lose a parent face great difficulties in their future. The result were divided into themes: Distress with start in childhood, The management difficult art and Adaption to the new life. These themes revealed that mental illness is common and it also emerge difficulties in managing the gries in an effective way.   Conclusion: There is need for more knowledge about the meeting with and the caring relationship to children with grief and guidelines for how these children should be identified shortly after the death. To identify these children the healthcare must see the care from a system theoretic point of view. Further research about how the support should be framed to best help the children so that they may get a brighter future is needed.