Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70–91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna har utgått från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, i deras erfarenheter av döende och död, och i vad de trodde hände efter döden. Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och för ett ”efter döden”. Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultat kan bidra till en bättre förståelse för äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. / The aim of the dissertation is to explore older people´s thoughts and conceptions about their own future, death and dying. It is an academic field that, to date, has received limited attention. One reason for this is that gerontology and thanatology has rarely worked together. The discussion is also absent from public debate. At the same time, advanced age is normally the time when death occurs. The study is based on qualitative interviews with 27 older women and men, aged 70-91, all of whom lived in ordinary housing and who regarded themselves as being in good health. The research process, in all phases, adopted a lifecourse perspective, and both abductive and hermeneutic analytic tools were used. The analysis and the interpretations revealed contrasting patterns regarding whether the participants thought about their future and death, had conversations about these subjects, whether they had previous experience related to dying and death, and their ideas about what happens after death. The results indicated that reflections about and actions to handle a diminishing future were central elements in the everyday life of the participants, who experimented with various time horizons. A key pattern concerned what was “the right time” for reflections about death, and for the planning of arrangements related to death. A complex overall picture of older people´s conceptions about their future, death and dying emerged in the results, where age patterns, a prolonged life course, responsibility, control and dignity were central themes. The results may contribute to a better understanding of older people´s existential situation, in the face of a diminishing future, death and dying.

Inledning: Psykoterapi och psykoanalys är påfallande frånvarande i studier när det gäller palliativ vård och död. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur psykoterapeuter arbetar i terapi med döende patienter. Frågeställning: Hur arbetar psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning med döden i terapirummet? Metod: Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning med erfarenhet av terapi med döende patienter. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet beskriver psykoterapeuters arbete med döende patienter. Fyra teman framträder. Det första belyser att döden är ramen i terapin. Det andra visar på den livsviktiga alliansen. Det tredje beskriver närmare den terapeutiska praktiken och innehållet i terapin. Det fjärde beskriver de särskilda utmaningar som terapeuten möter i terapi med döende patienter. Diskussion: I studien framkommer att döden återverkar på hela terapiförloppet. Döden blir ramen i terapi med döende patienter. När det gäller alliansen ser den ut att komma snabbare i terapier med döende patienter. Själva innehållet i terapin blir också något annorlunda, det blir ett annat fokus. Livsfrågor får ett stort utrymme. Många starka känslor väcks i terapin, såväl hos patient som hos terapeut. Teoribildningens betydelse betonas för att kunna förstå dessa känslor i termer av överföring/motöverföring och projektion/identifikation. Bland det mest utmanande i terapier med döende patienter är de starka känslor som väcks hos terapeuten. Studiens resultat är i linje med tidigare forskning som främst består av kliniska rapporter. / Introduction: Psychotherapy and psychoanalysis are strikingly absent in studies of palliative care and death. The purpose of this study is to explore how psychotherapists work in therapy with dying patients. Research question: How do psychotherapists with psychodynamic orientation work with death in the therapy room? Method: The study is based on semi-structured interviews with five licensed psychotherapists with psychodynamic orientation and with experience of therapy with dying patients. The material was analyzed using thematic analysis. Results: The result describes psychotherapists' work with dying patients. Four themes emerge. The first theme is that death becomes the framework of the therapy. The second theme shows the vital alliance. The third theme describes the therapeutic practice and the content of the therapy. The fourth theme describes the specific challenges that the therapist faces in therapy with dying patients. Discussion: The study reveals that death affects the entire therapy. Death becomes the framework in therapy with dying patients. Alliance seems to come faster in therapies with dying patients. The content of the therapy will have a different focus. Life issues are given a lot of space. Many strong feelings are aroused in the therapy, both in the patient and in the therapist. The importance of theory formation is emphasized in order to understand these feelings in terms of transference/countertransference and projection/identification. The strong feelings aroused by the therapist is among the most challenging issues in therapies with dying patients. The results of the study are in line with previous research, which mainly consists of clinical reports.

Title: “You don’t do it to be safe, you do it to get it done” – Construction workers’ experiences of safety in the workplace linked to the risk of accidents resulting in injury or death Author: Anna Lundquist Program: Occupational Health Sciences 60 credits. Master thesis in Occupational Health Sciences 15 credits. University of Gävle Background: Construction workers work in high risk environments, where a combination of factors contribute to increase the risk of accidents resulting in injury or death. Between 2009 and 2018, 89 accidents resulting in death happened in the Swedish construction business, but despite this there is a lack of research on the subject. That is why it is important to explore construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace. Aim: The aim of this study is to explore construction workers’ experiences of safety and risks linked to accidents resulting in injury or death. Method: Eight construction workers were recruited to the study. Semi-structured interviews were done over telephone with the eight construction workers, after which the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The overall theme that was identified from the experiences of the construction workers concerned health factors and risk factors in the workplace. Health factors such as participation, communication and preparation fit within the health factors, while physical and social risk factors, time pressure and vulnerability fit within the risk factors. Conclusion: This study has described construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace, but the area is still unexplored. Further research is needed to chart construction workers’ experiences of safety and risks more clearly. In future, interventions can be adapted to decrease construction workers’ risks of accidents resulting in injury and death for both individuals and groups. / Titel: ”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras” – Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Författare: Anna Lundquist Program: Arbetshälsovetenskap 60 hp. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå 15 hp. Högskolan i Gävle Bakgrund: Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher. Mellan 2009 och 2018 inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom svensk byggverksamhet, men trots det saknas det forskning om ämnet.  Därför är det viktigt att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av säkerhet och risker på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Metod: Åtta byggnadsarbetare rekryterades till studien. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med de åtta byggnadsarbetarna, varpå intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat som kunde identifieras utifrån byggnadsarbetarnas upplevelser berörde friskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Inom detta tema rymdes friskfaktorer som delaktighet, kommunikation och förberedelser, medan det inom riskfaktorerna rymdes fysiska och sociala riskfaktorer, tidspress och utsatthet. Slutsats: Denna uppsats har beskrivit byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker på arbetsplatsen men ämnet är fortfarande outforskat. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.

Bakgrund: Det finns ett uttalat behov av att samtala om döden vid livets slut, hos både patienter och anhöriga. Behovet varierar i omfattning och kan innehålla så väl existentiella frågor, som praktiska göromål kring begravningen. Genom att prata om döden kan patienternas oro minskas och vården i livets slut kan bli mer personcentrerad. Sjuksköterskans uppgift är inte enbart att vårda patienten fysiskt, utan även se till patientens psykiska tillstånd, vilket kan ske exempelvis med samtal. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det intressant att veta hur vårdpersonalen upplever dessa samtal, om de präglas av vårdpersonalens egna inställningar till döden, eller om de fokuserar på patientens behov och den personcentrerade vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonalupplever samtal om döden med patienter nära livets slut. Metod: Arbetet genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga studier. Resultat: Vårdpersonals upplevelser av samtal om döden fördelades på tre huvudteman; Vårdpersonalen undviker samtal om döden med patienter, Vårdpersonalen vill säga sanningen till patienterna, Samtal om döden kräver balans och timing. Konklusion: Vårdpersonal upplever samtal om döden som svåra, på grund av tids- och kompetensbrist och undviker dem ofta. De upplever att undvika samtal om döden kortsiktigt kan skydda patienten från stress och oro, men för att ge personcentrerad vård måste vårdpersonal involvera patienten. Efterhand samlar vårdpersonalen erfarenhet i yrket, men utbildning i ämnet krävs för att även nyutexaminerade sjuksköterskor ska känna sig trygga i samtal omdöden med patienter och hitta balans i när dessa bör ske. / Background: Patients and relatives express a need to talk about death at the end of life. This includes both existential issues and practical tasks like funeral arrangements. Allowed talking about death, patients' worries can be reduced and end of life care more person-centred. The nurse's task is to take care of the patient including the patient's mental state, as through conversations. From a nursing perspective, it is interesting to learn how health personnel experience these conversations, if they are characterized by staff attitudes towards death, or focused on patient needs and person-centred care. Aim: To investigate how health personnel experience conversations about death, with patients near the end of life. Method: A qualitative literature study based on 12 scientific studies. Results: Health personnel’s experiences of conversations about death were divided into three main themes; The health personnel avoid conversations about death with patients, The health personnel want to tell the truth to the patients, Conversations about death require balance and timing. Conclusion: Health personnel experience conversations about death as difficult, due to lack of time and skills and prefer to avoid them. They experience avoiding conversations about death can protect the patient in the short term from stress and anxiety, but toprovide person-centered care, health personnel must involve the patient. Gradually, the health personnel gathers experience in the profession, but training in the subject is required so that even newly graduated nurses can feel safe in conversations about death with patients, and find balance in when these should take place.

Uppgiften handlar om att gestalta en ny krematoriebyggnad på Norra Begravningsplatsen i Solna. Byggnaden är till sin funktion en industribyggnad men det finns ett stort behov av att gestalta byggnaden och skapa genomarbetade rum för besökare och personal.  Det krematorium som jag ritat fokuserar på de anhörigas väg till att hämta ut urnan eller närvara vid kremering. Jag har skapat ett mycket platsspecifikt projekt då jag valt att jobba med den pilallé som redan finns på platsen. Projektet kallas Minnenas Allé, då den levande pilallén speglas i byggnadens betongfasad som ett avtryck. Här är metaforerna många; de avgjutna träden är bara en skugga av de verkliga. Tiden har stannat, frusit fast. Avgjutningarna symboliserar frånvaro istället för närvaro. De är ett avtryck av det verkliga livet och träden. Därför tänker jag att träden och avtrycken av träden symboliserar livet och döden. Man kan ju aldrig dö utan att först ha levat, precis som en skugga aldrig kan bli till utan ljus. Och trots att en människa gått bort, så finns ju ändå minnet av henne kvar. Hon eller han har gjort ett avtryck i de anhörigas hjärtan. Fasaden med avtrycken av träden blir till ett minnesmärke över livet som en gång funnits till.  Att regissera en tröstande vandring, samt att använda mig av natur och ljus har varit huvudtema i det här projektet. / The task was to create a crematorium at Norra Begravningsplatsen, Solna. The building itself is very much an industry, but there is also a big need to design suitable rooms for visitors and the staff working so close to death everyday.  I have focused on the visits of relatives, and their walk to the crematorium to receive the urn with the ashes or attend during the cremation. The project is site specific as I have worked with 5 existing weeping willows. I choose to make an alley, between the trees and the crematorium, which I call the Memory Lane. The living trees are reflected in the concrete facade, as a negative, a shadow. The negative of the trees are a symbol of death, death is a shadow of life, and wouldn't exist without it. And although someone passed away, there lives have made an impact on our, just like an imprint on our heart.  The walk along the Memory Lane is a grieving path, a produced walk. I have also worked with nature and light as tools for creating rooms that can be a comfort in times of grief.

Bakgrund: Plötslig död är ett svårdefinierat begrepp då det kan orsakas av många faktorer. Att hantera plötslig död och sorg som sjuksköterska samt att bemöta anhöriga i dessa situationer är utmanande. Sorgereaktioner är individuella och kan skilja sig mycket från person till person. Det är oftast sjuksköterskor som etablerar kommunikationen mellan anhöriga och vårdteamet vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i sorg efter plötsliga dödsfall som inträffat inom akutsjukvård.Metod: En litteraturöversikt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Artikelsökningar gjordes i databaserna; Cinahl, Medline och PubMed. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en femstegs analys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Emotionell påverkan (Känslomässiga aspekter, känslor av misslyckande och otillräcklighet samt otrygg i mötet), Kommunikation (Informerande samtal och bygga goda relationer) samt Arbetsmiljö (Tidsbrist och samverkan i team). Slutsats: Sjuksköterskor upplevde mötet med anhöriga vid plötslig död som komplicerat. Bristfällig kunskap inom ämnet sågs som ett problemområde. Att ge möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter genom utbildningar kring bemötande vid sorg skulle kunna medföra en hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskan. Ökad utbildning skulle också kunna ha betydelse för kvalitén på vården då det gäller stöd till anhöriga. / Title: The nurse`s meeting with relatives in the event of sudden death: A qualitative literature review Background: Sudden death is a difficult concept to define as it can be caused by many factors. Dealing with sudden death, relatives and bereavement as a nurse is challenging. Reactions in bereavement are individual, it can differ between people. It is the nurse who often establishes the communication between relatives and healthcare, which places high demands on the nurse. Aim: Describe nurses´ experiences of treating relatives in bereavement after sudden deaths that occurred in emergency care. Method: A literature review was performed with a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and PubMed. The analysis was based on a five-step analysis described by Friberg (2017).Result: The result revealed three themes: Emotional impact (Emotional aspects, feelings of failure and inadequacy and insecurity during the meeting), Communication (Informative conversations and create good relations) and Work environment (Lack of time and team collaboration). Conclusion: Nurses experienced the meeting with bereaved relatives after sudden death as complicated. Lack of knowledge in the subject was seen as a problem. Providing opportunities for nurses to develop their skills through education in bereavement could lead to a healthy work environment and a healthcare with high quality to support relatives.

No description available.

The aim of the following study is to depict the causes of death that were most common during a time period between 1880–1949 in the small villages Ivetofta, Ivö, Rinkaby and Vinslöv. The results will be presented in different time intervals of 10 years. Furthermore, the surge will analyse the variations over time and explain why causes of death may altern. In addition, it will also highlight specific aspects of the subject such as age, gender, birth, violent death, suicide and the Spanish flue. The results in the different areas will be compared to each other to illuminate similarities and differences. Moreover it will also be compared to national statistics to see if the different villages comply or oppose with the results. In order to improve the study, the conclusion will also be compared and connected to the two theories the demographic transition and The Epidemiologic Transition. They offer an explaination to the outcome and allow us to integrate this study in a greater context.   The results of this survey, show that the most common cause of death was that of age. Furthermore, there was a huge up-swing in heart diseases, brain diseases and cancer in the later time periods. At the beginning, most people that died were very young. This changed however and as time passed, more and more people began to decease at an older age and this complied with national statistics. There was a slight majority of women that passed away although almost all persons that occured in cases of violent death, were men and this category increased with time. Even though a lot of people died, a lot more were born and therefore the small societies had a positive birth ratio. There occured cases of the Spanish flue although it did not influence the vast statistics.

Studien har använt ny metod för att klassificera vitryggig hackspetts skogarförutsättningar för häckande revir. 287 hektar skog värdeklassades med minstav värdeklass 1 (42 ha) och mest av värdeklass 2 (195 ha). Död ved måste ökaför att populationen av vitryggig hackspett ska öka. De åtgärder som behövergöras är ringbarkning och att minska granvolymen för att värdeklasserna ska nånästa värdeklass. Resultatet tyder på att förutsättningarna för häckningsrevir ärgoda, dock måste vissa restaureringar göras för att vitryggig hackspett skaetablera sig i området.

Malmgren, P & Rang, A. När det oväntade inträffar. Litteraturstudie om vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig död. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Att möta människor i sorg och kris är en del av vårdpersonalens arbete. När patienter dör plötsligt och oväntat behövs extra mycket stöd åt de anhöriga. I många fall leder ett bra omhändertagande i det akuta skedet till att krisreaktionen och sorgeprocessen underlättas för de anhöriga. Det är inte enbart språket som är det centrala i mötet, utan även det kroppsspråk som används för att förmedla något.Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonals upplevelser i mötet med anhöriga vid plötslig och oväntad död. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar, där artiklarna är av både kvantitativ och kvalitativ art. En litteratursökning gjordes för att få fram den forskning som fanns inom det valda området.Resultatet redovisas under fem teman som skapats utifrån analyserat material. De fem teman är: utbildning, känslor, kommunikation, stödsamtal och resurser. Resultaten från de olika studierna är likartade och tyder på att kunskap och upplevelser kring ämnet oväntad död inom hälso- och sjukvården har förhållit sig på samma sätt under många år. Det framgår tydligt att kunskapen i många fall är begränsad hos vårdpersonalen, när det gäller bemötande med anhöriga vid plötslig och oväntad död. / To meet people in grief and crisis is a part of the work of health staff. When patients die suddenly and unexpectedly, the relatives need extra support. In many cases, a good treatment in the acute phase, makes it easier for the family members to handle the crisis and to start the grieving process. It is not just the verbal communication that matters in the meeting, the message is also conveyed by the non-verbal communication.The aim of this study was to describe the experience of health professionals taking care of suddenly bereaved relatives. The study is a literature review based on scientific articles, quantitative as well as qualitative ones. A literature search was made to explore the research that existed in the area. The results of this review are centred around five themes, created from the analyzed material. The five themes are: education, emotions, communication, counseling and support, and resources. The results from the different studies are similar, and suggest that knowledge and experiences on the subject of unexpected death in health care have remained the same for many years. It is clear that in many cases there is a lack of knowledge among health staff taking care of suddenly bereaved families.