Spelling suggestions: "subject:"stöd*""
141 |
Sjuksköterskors upplevelser av vård vid patienters dödsfall : En kvalitativ litteraturöversikt / Registered nurses’ experiences of the care of dying patients : A qualitative literature reviewDavidsson, Elin, Svensson, Isabelle, Söderblom, Madelene January 2021 (has links)
Background: Death can be viewed and understood through different perspectives and occurs in different ways after different trajectories. Death can occur in the hospital setting where the registered nurse has a leading role in the nursing of dying patients. It is the registered nurses’ responsibility that the given care has dignity and is respectful of the patient’s integrity. Registered nurses need an awareness of the feelings they may experience when patients die and apply different coping strategies in order to cope with the pressure that encounters with death can result in. Purpose: Was to describe registered nurses’ experiences of caring for patients who die in hospitals. Method: This literature review used scientific articles with qualitative method that were analysed in five steps according to Friberg (2017a) and was formed with an inductive approach. Result: After analysis of 12 scientific articles two main categories were presented: Emotional impact and The importance of personal and professional development with a total of five subcategories. Conclusion: Registered nurses experienced difficulties and challenges when caring for dying patients in the hospital setting and experienced emotional and professional effects as well as effects on their everyday life. Limitations within oneself and outer circumstances was perceived to limit the registered nurses from providing good care. Coping strategies could be applied in order to cope with these difficulties. / Bakgrund: Döden kan ses och förstås genom olika perspektiv och inträffar på olika sätt efter varierande förlopp. Dödsfall kan inträffa på sjukhus där sjuksköterskor har en ledande roll i omvårdnaden av patienter som avlider. Sjuksköterskor ansvarar för att given omvårdnad sker med värdighet och att patienters integritet respekteras. Sjuksköterskor behöver vara uppmärksamma på de egna känslor som kan uppkomma vid patienters dödsfall och tillämpa olika copingstrategier för att kunna hantera den belastning som möten med döden kan innebära. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som avlider på sjukhus. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod som analyserades i fem steg enligt Friberg (2017a) och utformades med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Efter analys av 12 vetenskapliga artiklar presenterades två huvudkategorier: Emotionell påverkan och Betydelsen av personlig och professionell utveckling med totalt fem subkategorier. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter och utmaningar kring att vårda patienter som avlider på sjukhus och upplevde känslomässig, vardaglig och professionell påverkan. Inre begränsningar och yttre omständigheter upplevdes hindra sjuksköterskor från att ge god vård till patienter som avlider. Sjuksköterskor kunde tillämpa olika copingstrategier för att kunna hantera de svåra situationerna.
|
142 |
Växa med uppgiften : Nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras anhöriga. En intervjustudieErnberg, Anna-Clara, Nybeson, Hanna January 2012 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Mötet och Växa med uppgiften. Sammanfattningsvis var sjuksköterskornas upplevelser varierande beroende på situationen och den egna förmågan att hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet som blev mindre i och med ökad erfarenhet. Även stöd från mer erfarna kollegor var av avgörande betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet. Slutsatser: Det är av stor betydelse vilket stöd den nyexaminerade sjuksköterskan får och resultatet indikerar att stödet till nyexaminerade sjuksköterskor behöver förbättras och förstärkas inom sjukvården. / Background: A nurse can meet dying patients and their relatives in many different health care contexts within the health care system. The experience of these meetings depends on the nurse’s acquired experience as a nurse, the personality, life experience and support from family and friends. Newly graduated nurses do not have the experience needed to see his/her reactions and actions in an extended perspective. The experience during the first period as a nurse is often seen as tough and challenging. Aim: The aim of this study is to describe newly graduated nurses’ experiences of meeting patients at the end of life, and their relatives. Method: Interview study with a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The meeting and The growing with the task. The nurses experiences depended on the nurses own ability to handle the situation. The nurses experienced an uncertainty that was reduced with more experience. Support from more experienced colleagues was of critical significance for how the nurses experienced the meeting. Conclusions: The support newly graduated nurses obtain is very important, and the result indicates that support to newly graduated nurses within the health care system, needs to improve.
|
143 |
The Tardis of the BodymindCruz Linde, Imelda January 2019 (has links)
Denna text är en uppsats om min konst. En kollage-artad sammanställning bestående av olika koncentrat, eller ska jag kalla det för koncentrerade förklaringar, tankelekar och processer. Text och bild består av de arbeten jag hittills odlat fram under min tid här på Konstfack, tillsammans med den mylla som dessa är sprungna ur.
|
144 |
Sjuksköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården : En litteraturöversikt / Nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved in hospital care setting : A litterature reviewDahlsjö, Cornelia, Nilsson, Carola January 2022 (has links)
Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.
|
145 |
”Better a horrifying end, than horror without end” : litteraturstudie om orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka för att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidandeBergman, Mikael, Sahlén, Hanna January 2016 (has links)
Bakgrund Många människor har en idé om hur de önskar dö och hoppas få stöd för sina önskningar av närstående och hälso- och sjukvården. Det är inte otänkbart att många sjuksköterskor i yrkeslivet möter patienter som uttrycker en önskan om att förkorta sina liv för att undgå lidande. Det är en önskan som inte kan bli uppfylld men den måste bli bemött. Syfte Syftet var att undersöka tänkbara orsaker till att terminalt sjuka personer önskar påskynda sin egen död så att sjuksköterskan bättre ska kunna bidra till lindrat lidande. Metod Litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskats utifrån syftet till resultatet. Inkluderade databaser var CINAHL och PubMed. Studien riktade in sig på terminalt sjuka personer och bakomliggande orsaker till en önskan om att påskynda döden. Resultat Grunden till önskan om en påskyndad död ligger i människans lidande. Fynden presenteras i tre teman: Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Rädsla inför döendeprocessen är den starkast bidragande faktorn till önskan om en påskyndad död. Att den döende får möjlighet att tala om sin rädsla och bli bekräftad är förlösande och verkar lindrande. Slutsats Tänkbara orsaker till en önskan om påskyndad död hos terminalt sjuka som framkom av studien var rädsla för framtida lidande, depression och hopplöshet samt upplevelsen att vara en börda. Resultatet indikerar att fysiskt lidande inte är en avgörande faktor utan ofta verkar tillsammans med eller bakomliggande till psykiska eller existentiella faktorer. Sjuksköterskan behöver möta patienten, vara en tålare, i dennes behov att prata om döden med empati, öppenhet och fördomsfrihet.
|
146 |
Sjuksköterskors upplevelse av att möta närstående efter plötsligt dödsfall inom akutsjukvård. : en litteraturöversikt / Nurses' experience of meeting relatives after sudden death in emergency care : a literature reviewGrauers Åberg, Anna January 2016 (has links)
ABSTRACT Every year approximately 90,500 people die in Sweden, about 19 000 of these die suddenly. A large portion dies in the hospital and many times the death comes unexpected. It is the health professionals task to find and support the relatives. Nurses working with emergency care, almost daily come in contact with relatives who have lost a loved one and they are expected to manage the related parties grief in a professional manner. Some of the people have undergone a preparation time, while others may experience a more unexpected and sudden death of their relatives. The aim of this literature overview was to examine nurses' experiences to meet and take care of the relatives after a sudden death in emergency care. The method has been implemented as a literature review with descriptive design that is to say that the result is based on an already published research, which the author has compiled into an elaborated text in the results section. The literature review is based on fourteen scientific articles. Articles were searched in approved scientific databases and all the articles included was of good quality according to the guidelines from Sophiahemmets quality control and all the included articles were relevant to the literature review purpose. The result is based on three main categories that were developed during the data analysis. The main categories were the nurse's perspective, factors influencing the meeting with the relatives and the effect of care relationship when meeting with the relatives. The nurse's obvious task was to support and see and meet the needs of the related parties. To do so required a good care relationship. The articles gave examples of what the nurses were considered to be part of and the difficulty in the meeting with the relatives who have suddenly lost a loved one. Articles highlights the nurses own feelings and experiences, but also the organization behind the nurses, both the good and bad sides. The nurses also noticed a deficiency in their education and that they lacked the knowledge and guidance of activities in the area. The discussion shows that in situations where relatives lose their loved one suddenly and unexpectedly, often perceived as a difficulty by nurses. In some cases nurses are experiencing emotional difficulties and discomfort that causes that they feel that they are not enough for the family and their needs and expectations. Which means that the nurses are unsure whether they satisfy the related enough in these situations. From previous studies it is seen that nurses' experiences is that the training and knowledge of the subject is, and inadequate grounds. In order to prevent their negative thought patterns and their uncertainty in the care of relatives who unexpectedly lost a loved one, it will need more knowledge and theoretical knowledge given space in practice. Conclusion of the literature is that emergency nurse would strengthen their working profession in the care of relatives who have suddenly lost a loved one through more knowledge and then with both theoretical and practical teaching, better structure and clearer guidelines. Keywords: Sudden death, relatives, emergency care, nurse and experiences. / Varje år dör det cirka 90 500 människor i Sverige, cirka 19 000 av dessa dör plötsligt. En stor del avlider på sjukhuset och många gånger mycket oväntat. Det är vårdpersonalens uppgift att finnas och stötta de närstående. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvård kommer nästan dagligen i kontakt med närstående som förlorat en anhörig och förväntas kunna hantera de närståendes sorg på ett professionellt sätt. En del närstående har genomgått en förberedelse tid medan andra får uppleva en mer oväntad och plötsligt bortgång av sina anhöriga. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och ta hand om de närstående efter ett plötsligt dödsfall inom akutsjukvård. Metoden har genomförts som en litteraturöversikt med deskriptiv design det vill säga att resultatet bygger på ett redan publicerat forskningsresultat som författaren har sammanställt till en genomarbetad text i resultatdelen. Litteraturöversikten bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i vetenskapliga godkända databaser och alla artiklar som inkluderades höll god kvalitet enligt riktlinjer från Sophiahemmets kvalitetsgranskning och alla inkluderade artiklar var relevanta till litteraturöversiktens syfte. Resultatet grundar sig på tre huvudkategorier som arbetades fram under dataanalysen. Huvudkategorierna var sjuksköterskans perspektiv, faktorer som påverkar möte med närstående och vårdrelationens betydelse i mötet med närstående. Sjuksköterskans tydligaste arbetsuppgift var att stödja och se och tillmötesgå de närståendes behov. För att kunna göra det krävdes en god vårdrelation. Artiklarna gav exempel på vad sjuksköterskorna ansågs vara en del av svårigheten i att möta närstående som förlorat en anhörig plötsligt. Artiklarna lyfter framförallt fram sjuksköterskornas egna känslor och erfarenheter men även verksamheterna och då både bra respektive dåliga orsaker. Sjuksköterskorna upplevde även en bristfällighet i deras grundutbildning och att de saknade kunskap och riktlinjer från verksamheten inom området. Diskussionen visar att i situationer där närstående förlora sin anhörig plötsligt och oväntat många gånger upplevs som en svårighet av sjuksköterskorna. I vissa fall upplever sjuksköterskorna känslomässiga svårigheter och obehag som leder till att de upplever en känsla av att de inte räcker till för de närstående och deras behov och förväntningar. Det leder till att sjuksköterskorna är osäkra på om de tillgodoser de närstående tillräckligt i dessa situationer. Tidigare studier visar att sjuksköterskor upplever att grundutbildningen är bristfällig, utbildningen erbjuder inte tillräckligt med kunskap om vården av närstående. För att förhindra deras negativa tankemönster och osäkerhet vid omvårdnaden av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig, behövs mer kunskap och att den teoretiska kunskapen får utrymme i praktiken. Slutsatsen är att akutsjuksköterskan skulle stärka sin yrkesprofession i omhändertagandet av närstående som plötsligt har förlorat en anhörig genom mer kunskap och då med både teoretiskt och praktiskt undervisning, bättre struktur och tydligare riktlinjer ute i verksamheten.
|
147 |
Betydelsen av emotionell omvårdnad hos närstående som förlorat en person i plötslig död : en litteraturöversikt / Emotional nursing significance on next of kin after losing of a person in unexpected death : a literature reviewHanna, Eva, Karlsson, Victoria January 2020 (has links)
Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan. / Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.
|
148 |
Sjuksköterskors perspektiv på en god död för patienter i palliativt skede utanför den specialiserade palliativa vården : en litteraturöversiktLythell, Caroline, Svensson, Nathalie January 2019 (has links)
Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors perspektiv på en god död hos patienter i palliativt skede utanför den specialiserade palliativa vården. För att svara på studiens syfte valdes en litteraturöversikt med strävan efter systematik som metod. Litteraturöversikten grundar sig på 14 kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar som har tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visade att det som sjuksköterskor uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer. Teman som växte fram var; respekt för patientens autonomi och värdighet, symtomkontroll och lindra lidande, förberedelser inför döden, vårdmiljöns betydelse, kommunikation och stöd till närstående. Sjuksköterskor utanför den specialiserade palliativa vården uttryckte ett behov av att få ökade kunskaper och stöd för att ge vård som möjliggör en god död. Även behovet av organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna ge patienten en god död belyses. Litteraturöversiktens resultat gav författarna vägledning för vad sjuksköterskorna utanför den specialiserade palliativa vården upplever som betydelsefullt för en god död. Genom diskussion kring dessa teman kan kunskaperna kring god palliativ vård öka. Vad en god död är beror på individen och därför ska vården sträva efter att vara personcentrerad oavsett vårdkontext.
|
149 |
Sjuksköterskors beskrivning av en god död på vård- och omsorgsboenden / Nurses' description of a good death in nursing homesHalvarsson, Kina January 2016 (has links)
Livskvalitet är ett etablerat begrepp och är något som endast den enskilde personen kan beskriva, men vad är dödskvalitet? Vetskap om vad ett gott liv består av och innehåller förvärvas genom erfarenhet under hela livet medan döden endast upplevs en gång, fler tillfällen och försök ges inte och ingen tidigare erfarenhet finns att relatera till. Människan lever allt längre, i Sverige förväntas tillväxten i åldersgrupperna mellan 65 - 80 år stå inför en markant ökning under kommande år. Det är vanligt att den äldre personen slutar sina dagar på vård- och omsorgsboenden när kroppen blir skör på grund av en eller fler kroniska sjukdomar och omvårdnadsbehoven inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet. Palliativ omvårdnad har målet att ge personen ett väl symtomlindrat liv och en väl symtomlindrad död vid obotlig livshotande sjukdom och omfattar personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Palliativ omvårdnad är ett viktigt område för den allt äldre befolkningen i livets slut på vård- och omsorgsboenden och ska ges under samma förutsättningar och på lika villkor oavsett ålder. Vad en god död består av och rymmer beskrivs ur en mängd olika synvinklar och aspekter inom och utom sjuksköterskans vårdkontext. Konsensus över beskrivningen av en god död råder inte och kommer sannolikt heller aldrig att råda. Syftet med studien var att belysa hur sköterskor på vård- och omsorgsboenden beskrev en god död i mötet och omvårdnaden av äldre personer. Metod och datainsamling: Sex sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden i tre kommuner i Mellansverige intervjuades semistrukturerat vid olika tidpunkter under februari månad 2016. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå med deskriptiv design. Resultat: I sjuksköterskornas beskrivningar av en god död framkom kategorierna: sjuksköterskans roll, personcentrerad omvårdnad, närstående och transition. De mest centrala symtomen att lindra var smärta och oro för att kunna ge den äldre personen en god död. Resultatet visade också att äldre personer som över tid nått olika faser av acceptans, hunnit göra bokslut och kände sig klara med livet ofta gick en lugn död till mötes. Slutsats: Sjuksköterskornas beskrivningar av en god död ger förutsättningar att ge en god sådan på vård- och omsorgsboenden med betoning på att ha hela personens skiftande omvårdnadsbehov i fokus. När livet förändras genom ålderdom, sjukdom och vid insikt om den nära förestående döden genomgår personen transitioner mellan olika faser i livet. Att få hjälp vid transitoner innebär att personen kan nå acceptans för att kunna avsluta livet med känslan av att allt är klart. En av sjuksköterskans uppgifter är att hjälpa den äldre personen att våga prata om och beskriva vad som är viktigt för honom eller henne inför livets slut för komma till ro och genom detta ges möjlighet att dö en god död
|
150 |
Terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp : En kvalitativ litteraturstudieThor, Agnes, Pettersson, Matilda January 2023 (has links)
Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet. Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat. Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin. Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS). Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS. Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results. Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.
|
Page generated in 0.0695 seconds