Bakgrund: Omvårdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvårdens områden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn på döden. Enligt litteraturen känner sjuksköterskan ofta sorg när en patient hon vårdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhållningssätt till livet. Psykiskt påfrestande situationer kan bearbetas med hjälp av sjuksköterskans inre förmåga samt genom stöd från andra. Syfte: Beskriva sjuksköterskans behov av stöd i samband med patienters död samt vad detta stöd kan innefatta. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av tio artiklar. Resultat och diskussion: Fyra kategorier identifierades; Yttre stöd, Inre stöd, Professionen samt Relationer. Sammanfattningsvis hade sjuksköterskorna behov av känslomässig bearbetning i form av inre stöd samt yttre stöd bl.a. i form av samtal och stöd från kollegor. Sjuksköterskornas upplevelse av vårdsituationen påverkades av deras syn på döden samt deras möjlighet att utveckla en god relation till patienter och anhöriga. Slutsatser: Sjuksköterskan har behov av stöd i samband med patienters död. Flera faktorer bidrog till detta stöd och det visade sig att det kollegiala stödet var det mest framträdande. Resultaten indikerar på att sjukvården borde se över sina riktlinjer för att kunna tillgodose sjuksköterskornas behov av stöd. / Background: Nursing care of the dying and deceased patients takes place within several different areas of healthcare. In the meeting with this group of patients the nurse is confronted with her own view of death. Grief reactions vary between nurses and are based in the individual's approach to life. Mentally stressful situations can be processed with the help of nurse internal capacity but also through the support of others. Objective: Describe the nurses' need of support in relation to patients' death and what this support might include. Method: A literature review with qualitative content analysis of ten articles. Results and discussion: Four categories emerged: External support, Internal support, The profession and Relationships. The nurses who cared for dying and deceased patients were in need of emotional processing in the form of internal-support but also external support in form of conversation and support from colleagues. Nurses' experience of care affected their own views on death and their ability to develop a good relationship with patients and relatives. Conclusions: Nurses are in need of assistance in connection with the patient's death. There are several factors that contribute to this support and it was found that collegial support was the most prominent factor. Finally there is a need for health services to develop guidelines to meet nurses' needs for assistance in the care of the dying and deceased patients.

No description available.

The grief experienced by the bereaved next of kin after a sudden death can result in both physiological and psychological outcomes. The nurse is often faced with the acute crisis that may arise. The meeting with dying patients is emotionally stressful for the nurse, who may experience a disbelief in their own capacity. The aim of the study was to highlight the nurse’s experiences of meeting with the next of kin after a sudden death. A literature review based on five studies with qualitative design and four with quantitative design. Searches were made in the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Source. Coping strategies and the concept of health were used as theoretical frameworks. The results consist of five themes. The nurse’s experienced role in the meeting with next of kin which showed that the majority of the nurses experienced the meeting with the bereaved next of kin as their responsibility. Emotional stress of the meeting was for example helplessness, stress, failure and guilt. Fear of the next of kin’s possible reactions meant the nurses fear for the reaction from the next of kin. The experience of education and lack of knowledge were considered as an important foundation in the meeting with the next of kin, and The experience of lack of resources that showed a lack of resources and guidelines. Stress and other external factors may affect nurses’ health negatively; the use of different coping strategies can assist the nurse in affectively handling such stress. The nurse is required to be in good health to adequately meet the next of kin and their needs. Training in and knowledge of the meeting with the next of kin can contribute positively towards the nurse’s well-being. / Närstående som drabbas av en smärtsam förlust till följd av ett plötsligt dödsfall upplever sorg, vilket kan resultera i både fysiologiska och psykologiska besvär. Sjuksköterskan är ofta den som möter närstående i den akuta krisen som kan uppstå. Sjuksköterskan upplever mötet med döende patienter som emotionellt påfrestande och kan uppleva en misstro på sin kapacitet. Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med närstående vid plötsligt dödsfall. En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga studier, fem av kvalitativ design och fyra av kvantitativ design. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Source. Copingstrategier och begreppet hälsa användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet består av fem teman. Sjuksköterskans upplevda roll i mötet med närstående där det framkom att sjuksköterskorna upplevde mötet med de plötsligt sörjande närstående som deras ansvarsområde. Emotionella påfrestningar i mötet som exempelvis var hjälplöshet, stress och skuld. Rädslan för närståendes eventuella reaktioner som innebar en rädsla för reaktionen från de närstående. Upplevelsen av bristande utbildning och kunskap som ansågs vara en viktig grund i mötet med närstående och Upplevelsen av bristande resurser som visade på bristande resurser och riktlinjer. Stress och yttre påfrestningar kan påverka sjuksköterskans hälsa negativt och för att hantera detta kan olika copingstrategier användas. För att sjuksköterskan ska kunna möta de närstående på ett adekvat sätt krävs det att hen upplever hälsa. Utbildning och kunskap om mötet med närstående kan bidra positivt till sjuksköterskans välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: När en familj plötsligt förlorar ett efterlängtat barn blir inte livet som tänkt, i den akuta fasen bemöts modern och fadern av personal, oftast sjukvårdspersonal från mödravården. För att omvårdnaden till föräldrarna ska bli den bästa krävs en omsorg mellan sjukvårdspersonal och familj men vad tycker föräldrarna om den och vad tycker dem är viktigt i bemötandet med dem. Syfte: Belysa föräldrars upplevelse av personalens bemötande när dem förlorat ett barn i neonatal död. Metod: En litteraturöversikt där 9 vetenskapliga artiklar sammanställts i resultatet. Resultat: Föräldrar till de barn som dött är i kris och behöver mycket stöd i olika former, fysiskt och psykiskt. De beskriver vikten av känna sig sedd, hörd och lyssnad till. Diskussion: Det föräldrarna uttryckte var genomgående för resultatet i översikten. Mer kunskap och stöd från sjukvården eftersträvas. Slutsats: Resultatet lyfter fram den viktiga rollen sjukvårdspersonalen har och hur viktigt deras stöd är när traumatiska saker händer men flera gånger brister kunskapen och den behövs förbättras och förnyas och ständigt arbetas med. / <p>Godkännane datum: 2017-12-06</p>

Bakgrund: Palliativ vård har sitt ursprung i den vård som gavs till döende människor på medeltiden. Vidare har den moderna hospicerörelsen Dame Cicely Saunders grundade inspirerat till den helhetsvård som används idag. Den palliativa vården utgår ifrån fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Teamarbete, Kommunikation och relation. Sjuksköterskan ska besitta grundläggande kunskap i allmän palliativ vård vilket kan bedrivas hemma, på äldreboende och sjukhus. Sjuksköterskan har kontinuerlig kontakt med patienten och närstående och i mötet med familjen ska hens förhållningssätt präglas av empati och respekt för den enskildes integritet.  Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att arbeta i palliativ vård inom slutenvård.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar analyserades manifest.  Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Relationens betydelse, Emotionella utmaningar och Att stödja i livets slutskede. Dessa kategorier är i sin tur indelade i sju subkategorier.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att emotionellt engagemang i palliativ vård samt konsekvenser av uteblivet stöd gör att sjuksköterskan riskerar utbrändhet.

Död ved är av stor betydelse för evertebratsamhället i rinnande vatten. Syftet med denna studie var att undersöka hur fin död ved påverkar biomassa, abundans och diversitet hos det driftande evertebratsamhället i rinnande vatten, samt att relatera detta till fint och grovt bottensubstrat. Hypoteserna var att (1) en ökning av fin död ved ökar abundans, biomassa och biodiversitet samt förändrar taxonomisk sammansättning hos det driftande evertebratsamhället (2) en ökning av fin död ved har en större effekt, på abundans och biomassa i evertebratsamhället i vattendrag med fint bottensubstrat än i vattendrag med grovt bottensubstrat. Studien utfördes på sex lokaler i Ölmans avrinningsområde i Karlstad kommun, tre med fint och tre med grovt bottensubstrat. Driftprover togs på samtliga lokaler, uppströms och nedströms en utplacerad bunt fin ved, under fem tillfällen juni-oktober 2017. Ingen signifikant skillnad i biomassa, abundans eller biodiversitet visades uppströms och nedströms veden, varken på lokaler med fint eller grovt bottensubstrat. Det fanns däremot en tydlig signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning uppströms och nedströms veden på lokaler med fint bottensubstrat, då andelen Trichoptera var högre nedström veden än uppströms veden (tre av fem provtagningstillfällen). Det fanns även en signifikant skillnad i taxonomisk sammansättning mellan lokaler med grovt och fint bottensubstrat, med en högre andel Diptera i lokaler med fint bottensubstrat (samtliga provtagningstillfällen) och en högre andel Plecoptera i lokaler med grovt bottensubstrat (tre av fem provtagningstillfällen).

Död ved i skogen har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden. I Sverige är över 6000 arter knutna till död ved. När skogen utsätts för många störningar av oss människor påverkas artrikedomen relaterad till död ved. Volymen död ved har minskat och dess komposition förändrats, till följd av ett intensivt skogsbruk. Mängden död ved i framförallt brukade skogar är väsentligt mindre än vad som är hållbart för den biologiska mångfalden. Denna studie har inventerat död ved och vedlevande signalarter i barrdominerade skogar ägda av Skövde kommun. Detta för att visa på hur sambandet mellan volymen död ved och artrikedom ser ut inom och mellan naturreservat och brukade skogar. Resultatet visade att mängden död ved är större i naturreservat än i brukade skogar. Genomsnittet av volymen död ved i brukade skogar ägda av Skövde kommun är större jämfört med genomsnittet för Västra Götaland och landet som helhet. Ett starkt samband hittades mellan volymen död ved och artrikedom för mycket nedbruten ved men inte för hård ved eller mindre nedbruten ved. Detta kan delvis förklaras av de arter som användes för mått på artrikedom, mossor och lavar, främst prefererar ved i senare nedbrytningsstadie. Denna studie visar på att tillförsel av väl nedbruten ved är ger ett starkt utslag för artrikedomen i brukade skogar och framförallt i naturreservat. Det styrker vikten av att kontinuerligt tillföra död ved och låta den brytas ned, då olika arter är beroende av olika nedbrytningstadier.

Död ved är en viktig del i ekosystem och har många olika funktioner. Många arter är beroende av att ha tillgång till död ved, exempelvis som födokälla, bo-/växtplats eller skydd. I kalhyggen, där den naturliga produktionen av död ved inte längre finns kvar, är det därför viktigt att det lämnas kvar en viss mängd, så att området bibehåller sina biologiska förutsättningar. I undersökningen jämfördes kalhyggen med produktionsskog för att se om det fanns någon skillnad i mängd död ved. Detta gjordes genom att inventera 5 lokaler av 70–100 årig gran- och tallskog där varje lokal innehöll ett kalhygge som sammanhängde med ett område produktionsskog. Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad i volym död ved mellan kalhyggen och produktionsskog. I inventeringen kunde man dock se att mycket av den döda veden som uppmättes i kalhyggena hade en diameter runt 10 cm medan skogsområdena hade mer varierande omkretsar. En högre volym av död ved uppmättes i granskog än i tallskog. Således kan man dra slutsatsen att slutavverkning av en produktionsskog inte verkar ha någon större påverkan på hur stor volym död ved som finns tillgängligt. De uppmätta värdena ligger dock långt under vad som finns i naturskogar, vilket indikerar att man behöver göra insatser för att öka mängden död ved i många av våra skogar. / Woody debris is an important part in many ecosystems and has several different functions. Many species depend on the existence of woody debris, where it is used for example as a food source, nesting site, growing site or as a refuge. In clearcut areas, where the natural production of woody debris no longer exists, it is therefore important that a certain amount of woody debris is left behind to make sure that the area continues to have good biological function? In this investigation, I compared clearcut areas with production forest to see if there was a difference in the volume of woody debris. Five sites with 70–100-year-old spruce- and pine forests were inventoried. Every site consisted of one clearcut area that was adjacent to an area with production forest. No difference in volume of woody debris was found between the areas. The inventory showed that many of the measured trunk diameters that were found in the clearcut areas were around 10 centimeters, whereas in the areas with production forest the diameter varied more. Larger volumes of woody debris were found in spruce forests then in pine forests. Thus,the conclusion is that clearcutting an area with production forest does not seem to have a big impact on the volume of woody debris. Nevertheless, the measured amounts of woody debris are far less then what are found in natural forests, which indicates management needs to see what improvements can be done to increase the amount of woody debris in many of our forests.

The military area Skillingaryds skjutfält is considered to harbor a great amount of value for saproxylic beetles, despite the fact that no inventory has been made, because of the high amount of dead wood. After the storms Gudrun (2005) and Per (2007) the County Administrative Board of Jönköping decided to leave a large amount of dead wood in the area to promote biodiversity. During the summer of 2016 the area was surveyed with window traps that were emptied three times. 121 species of saproxylic beetles belonging to 41 families were found during this time. Of these species there were three red listed: Uloma culinaris, Pseudanidorus pentatomus and Orchesia minor. Aside from the red listed species one species that indicate high nature values, Necydalis major, was found and four rare species from the genus Hylis sp. which are rare due to intense forestry. In comparison to other studies Skillingaryds skjutfält exhibit a less interesting fauna than expected. The reason for this is believed to be overgrowth, lack of variation and canopy closure that limits sun exposure. The summer of 2016 was quite mediocre in both temperature and sunny days which also may have affected the results. Since there hasn’t been any previous study of the saproxylic fauna in the area it is impossible to say if the windthrow from the big storms has affected the fauna in any direction. But since it is a known fact that storms generate dead wood it can be concluded that the increase of dead wood should have affected the fauna. This study is the start-up of a proposed continual survey and to draw any conclusions, comparison to other similar studies has been made. It should be emphasized that this study does not give the full picture of the saproxylic fauna and that there probably are more species living in the area than presented here.

Bakgrund:Patienteni livets slutskedeställs inför faktum att vårdens inriktning ej är kurativ. Palliativ vård är en specialiserad vårdform ochbör ges till alla svårt sjuka och döende patienter oavsett vart de erhåller vård. Värdet av en individualiserad och personcentrerad vård i livets slutskede blir mer aktuell för att lindra den existentiella kris som kan uppstå hos patienten. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans omvårdnad, genom interaktion och intersubjektivt utbyte,kan lindra existentiell kris och bidra till en god död för svårt sjuka och döende patienter. Metod: En allmän litteraturstudieav tolv vetenskapliga artiklar. Resultat:Tre teman identifieradesvidinnehållsanalysav artiklarna:kommunikation, relationer och utbildning. Relevansen av att sjuksköterskors omvårdnadskompetens och interaktion blev framträdande i mötet med svårt sjuka och döende patienter. Slutsats: Bekräftelse av patientens autonomi och värdighet emedan denne erhöll omvårdnad av sjuksköterskan påvisadesminska patientersexistentiella kriser. Detta ökade även möjligheten till en god död. Klinisk betydelse: Litteraturstudien påvisadeatt det existerar ett behov av att sjuksköterskor erhåller vidareutbildning och stöd i sitt arbete. Sjuksköterskor som möter svårt sjuka och döende patienter behöver en ökad insikt och förståelse i värdet av att ett holistiskt perspektiv av patienten kanresultera ien mer patientsäker och ökad person centrerad vårdvilket kan kopplas tillökad möjlighet till lindrad existentiell kris och en god död.