No description available.

No description available.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur sex döva tonåringars förhållande till skönlitteratur ser ut. Jag har också velat ta reda på vilka faktorer som påverkar dessa döva tonåringars läsning, och om döva romankaraktärer har en inverkan på deras läsupplevelse. Teorin bygger på tidigare forskning om döva och läsning, samt några centrala begrepp från receptionsforskningen. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med samma sex döva tonåringar. Resultatet av undersökningen visar på att döva tonåringar har en allmänt positiv syn på skönlitteratur, men visar också att läsning för dem är mycket förknippad till språkutveckling. Några bland de viktigaste faktorerna till deras läsning visar sig vara språket, familjen och kompisar. Döva romankaraktärer har en viss effekt på tonåringarnas läsupplevelse. Denna undersökning resulterar förhoppningsvis i vissa pedagogiska konsekvenser kring skönlitteratur i dövskolan.

<p>Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att få veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i två olika klasser, en hörande klass och en dövklass.</p>

No description available.

Uppsatsen handlar om hur vardagskommunikationen ser ut i hörande respektive döva klasser. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns i kommunikationen i de olika klasserna. För att få veta hur kommunikationen ser ut har vi studerat kommunikationen i två olika klasser, en hörande klass och en dövklass.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hos specialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svensklärare som arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva och hörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar att både lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. De upplever även att läslust väcks genom den nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna då han/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok. Ett rikt teckenspråk främjar förståelsen av texter. Slutsatsen är att självkänsla är viktigt för läslusten och att det gäller för läraren att se varje elev och möta den där den befinner sig i sin process mot att bli en aktiv läsare.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet. Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa. Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion. Huvudtemana som följaktligen framkom av intervjuerna var krav och begränsningar, valmöjligheter samt förväntningar. Resultatdelen använder sig av citat från intervjuerna som grund för att beskriva hur arbetsledarna agerar i sitt ledarskap efter givna premisser. I slutdiskussionen redogörs för det sammanfattade resultatet av studien. Parallellt med sammanfattningen förs en diskussion utifrån vad tidigare forskning och teorier har att säga kring det som framkommit ur studiens resultat. Uppsatsen avslutar med de slutsatser som kunnat dras ur studien samt förslag på vidare forskning. Nedan följer huvuddragen av studiens slutsatser: 1) Arbetsledares ledarskap påverkas på olika sätt och i olika grad av att ha döv personal med psykisk och/eller social ohälsa. Hur arbetsledarna bedriver sitt ledarskap och agerar är avhängigt av vilka krav, begränsningar, valmöjligheter och förväntningar den givna situationen ger. 2) Arbetsledares ledarskap formas i mångt och mycket av den givna situationen och påverkas av den kontext samtliga inblandade parter befinner sig i. Det tidsutrymme som arbetsledare har till sitt förfogande spelar en viktig roll för ledarskapet. Tiden verkar vara det som när den är en bristvara bidrar till att arbetsledaren har ett begränsat handlingsutrymme att utföra sitt ledarskap på ett tillfredställande sätt. Ett ökat handlingsutrymme för arbetsledaren blir det däremot om tid istället finns. När det finns gott om tid bidrar det till att skapa vägar och möjligheter att komma över de hinder som kommer av situationen med döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.