Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.

<p>Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.</p>

I det här arbetet undersöker jag vad som krävs för att göra ett digitalt läromedel tillgängligt för elever i specialskolans senare åldrar. Jag har valt att utgå från ett redan existerande digitalt läromedel som heter Utkik och ställt materialet mot en rad forskningsslutsatser. Detta arbete lutar sig därför mot två typer av forskningsfält, varav det ena fältet berör hur döva och hörselskadade elever som har teckenspråk som sitt första språk, bäst tillgodogör sig ny kunskap. Det andra forskningsfältet rör sådant som handlar om digitala läromedel.Dessa två fält har i nuläget en ganska spridd och spretig forskning. När det gäller dövas inlärning i en skolsituation så finns det verkligen mer att önska av det fältet, även om den forskning som finns är av väldigt god kvalité.Då det handlar om digitala läromedel finns det däremot mer forskning, men en intressant aspekt är, vilket jag upptäckte under arbetets gång, att det inte finns en samlad uppfattning kring just exakt vad som definierar ett digitalt läromedel. I några sammanhang talas det om lärverktyg och i andra talas det om läromedel och i vissa sammanhang har jag insett hur jag själv benämner det för digital lärplattform.Att utgå från Utkik har varit ett tacksamt sätt att kunna förena de olika forskningsfälten och applicera de olika forskningsresultaten i ett material som finns. För att förstärka om forskningen var förenlig med Utkik tog jag hjälp av expertis utifrån i form av en intervju. Denna genomfördes med Ingela Holmström, fil.dr. i pedagogik samt biträdande lektor vid Institutionen för Lingvistik vid Stockholms universitet, som har mångårig pedagogisk erfarenhet av att arbeta med elever i specialskolan men även i SPSM. Till henne vill jag passa på att ge ett stort tack för hennes medverkan.I arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att det går att tillgänglighetsanpassa digitala läromedel för målgruppen och har i och med detta tagit fram kriterier som utvecklare bör ta hänsyn till i sin framställning av sådana.Jag hoppas att denna uppsats kan ge läsaren inspiration till att ta fram ett sammanhållet tillgänglighetsanpassat digitalt läromedel som tillmötesgår de krav som gruppen ställer på innehållet.

Detta examensarbete syftar till att beskriva döva invandrarbarns skolsituation i den svenska specialskolan och främst skildra elevernas inledande möte med, och tid i skolan samt undersöka hur skolans lärare konkret arbetar för att lära de döva invandrareleverna svenskt teckenspråk och svenska skriftspråket. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med två experter inom dövområdet, nämligen Carin Roos och Louise Danielsson. Även två verksamma lärare från två olika specialskolor har intervjuats. En av experterna och en av lärarna är döva och vid intervjuerna med dem användes både teckenspråkstolkar och videoinspelning. I resultatdelen skildras lärarnas erfarenheter av det allra första mötet med det döva invandrarbarnet samt hur den allra första språkinlärningen och språkutvecklingen inleds via teckenspråket, för många av barnen är språklösa när de börjar specialskolan. Experterna ger också sina synpunkter på undervisningen. Slutsatsen är att de döva invandrarbarnens skolsituation är mycket specifik. Språkinlärningen måste börja med en grund i svenskt teckenspråket för att sedan ha möjlighet att gå vidare till svenska skriftspråket. Specialskolans lärare har värdefull kunskap och erfarenheter som kan vara till nytta för alla SvAlärare.

Syftet med denna studie är att undersöka döva museibesökares upplevelser av museiserviser inom tillgänglighetsområdet. Vi undersökte vilka tjänster museer (inom Stockholm) erbjuder för sina döva besökare. Forskningen koncentrerades på att skapa en bättre förståelse för döva individer, samt att undersöka orsakerna till deras problem och hitta lösningar på problemet. Denna studie har tillämpat en forskningsdesign med flera metoder. Detta innebär att både de kvalitativa och kvantitativa metoderna har använts. Sju intervjuer genomfördes (fysiskt, e-post och via Zoom). Några döva lärare som arbetar vid universitetet intervjuades. Ett fåtal museichefer och personal har intervjuats för att få information om de tjänster museerna erbjuder. Dessutom har vi med hjälp av en anonym enkätundersökning (på Google Form) som skickas via sociala medier till olika dövföreningar fått veta om deras problem. Resultaten av undersökningen skapades med hjälp av Excel XLSX. För att få en bättre bild av deras problem observeras fem museer i Stockholm. Vikten av tekniska verktyg för att göra museet mer tillgängligt ingår också i forskningen. Mot bakgrund av de resultat som erhållits i denna studie kan man säga att studierna bör utökas för att göra museerna mer tillgängliga genom att agera mer gästvänliga utan att vara etnocentriska, så att de döva individer som besöker museerna i Stockholm får en mer minnesvärd upplevelse. / The purpose of this study is to investigate deaf museum visitors' experiences of museum services in the field of accessibility. We investigated what services museums (within Stockholm) offer for their deaf visitors. The research concentrated on creating a better understanding of deaf individuals, as well as investigating the causes of their problems and finding solutions to the problem. This study has applied a research design with multiple methods. This means that both qualitative and quantitative methods have been used. Seven interviews were conducted (physically, email and via Zoom). Some deaf teachers working at the university were interviewed. A few museum managers and staff have been interviewed to get information about the services the museums offer. In addition, with the help of an anonymous survey (on Google Form) that is sent via social media to various deaf associations, we have learned about their problems. The results of the survey were created using Excel XLSX. In order to get a better picture of the deaf's problems, five museums in Stockholm are observed. The importance of technical tools to make the museum more accessible is also included in the research. In light of the results obtained in this study, it can be said that studies should be extended to make the museums more accessible by acting more hospitable without being ethnocentric, so that the deaf individuals who visit the museums in Stockholm have a more memorable experience.

Syftet med denna studie är att ta reda på döva tolkanvändares åsikter, känslor och erfarenheter kring att använda tolk till teaterföreställningar. Genom två semistrukturerade gruppintervjuer med total sex döva tolkanvändare, som alla sett teater tolkad av både hörande och döva tolkar, undersöks dels vilka övergripande faktorer tolkanvändarna anser vara viktigt för ett lyckat resultat vid tolkning av teater, dels mer specifikt om de upplever några skillnader mellan att se teater tolkad av döva tolkar jämfört med hörande. De övergripande faktorer som framkommit som viktiga är: 1) Tolkens egenskaper och kompetens 2) Förberedelsearbetet 3) Placeringen av tolken. Gällande skillnaden mellan döv och hörande tolk är åsikterna delade. Några av studiens informanter menar att resultatet blir bättre med döv tolk, andra menar att det inte spelar någon roll utan att andra faktorer är viktigare. Studien drar slutsatsen att ett tolkuppdrag inom teater är oerhört komplext och kräver att många förutsättningar är rätt för att det ska bli lyckat, enligt den döva teaterpublikens uppfattning. Studien reflekterar över att det skulle vara önskvärt att fler teaterföreställningar tolkas till teckenspråk, för att bättre arbetsmetoder ska kunna arbetas fram och etableras, samt för att möjliggöra att Sveriges dövas befolkning får tillgång till fler kvalitativa scenkonstupplevelser.

<p>Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ och med hjälp av en relativt ny och kreativ teknik som kallas ”höringar” försökte vi kartlägga och fördjupa kunskaperna om hörselskadade och döva ungdomars skollinje och erfarenheter från olika skolformer. Utifrån ett barnperspektiv försökte vi besvara dessa frågeställningar; Hur upplever RGD/RGH-elever sin nuvarande skolsituation? Hur gestaltar sig deras erfarenheter av tidigare skolformer? Är ”höringar” en användbar teknik för att få fram de döva och hörselskadades röster? Målgruppen för den aktuella studien består av nio döva och hörselskadade ungdomar som går på riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Avsikten med studien har inte varit att utröna vilken skolform som kan anses mest lämplig för döva och hörselskadade elever. Studiens litteraturgenomgång berörde centrala begrepp och definitioner på funktionshinder, från de döva och hörselskadades perspektiv. Det svenska teckenspråkets ställning, förhållandet mellan barnperspektiv och barns perspektiv samt internationella politiska styrdokument låg till grund för denna studie. Resultaten från höringarna presenterades i enlighet med modellen i text och bild, så tolkningsfritt som möjligt. Av resultaten framkom det att ungdomarnas upplevelser och erfarenheter låg i linje med den litteratur som granskats i denna studie. Studien visade att ungdomarna upplevelser av RGD/RGH i stort är positiv när det gäller boende-skola-fritid i Örebro. Slutsatsen blev att, för att kartlägga funktionshindrades upplevelser och erfarenheter med ett barnperspektiv utifrån barnkonventionen, så är tekniken ”höring” en passande metod.</p> / <p>Earlier research concerning disabled children’s school attendance or needs often did focus from the parent’s or other adult’s point of view. Disabled youths and children has been seen through the eyes of the adults. Views and experiences of disabled youth and children has clearly been missing in inquiries and reports. Even though that Sweden has undertaken to live up to UN:s Convention about the Rights of Children and involve young people in the decision-making. Setting out from the UNCRC, article 12, about children’s rights to be heard and the recently proposed inquiry of the need of a special upper secondary school for students with disabilities, and the ability of the municipalities to organize education for students with certain disabilities, the purpose of this study was to shed light upon disabled youths and children’s experiences of their school situation. The method used in this study is qualitative, and with this new and creative technique called ”hearings” we tried to map out and engross the knowledge about the line of school for deaf and heaing impaired youth and their views on these different types of schools. Attempts were made to answer these questions from a child’s perspective; how do RGD/RGH-students find their present schoolsituation? What shapes have their experiences from earlier schools they attended? Was ”hearings” a useful technique to express the views of the young deaf and the hearing impareds? The target group in this study consisted of nine deaf and hearing impared youths attending the national upper secondary school for the deaf and hearing impared in Örebro. The purpose of this study was not to find out what would be the best kind of school for the deaf and hearing impared students. The litterature review in the study touched upon central concepts and definitions on disabilities, from the perspective of deaf and hearing impared. Status of the Swedish sign language, relationship between childperspective/ children’s perspective and international political treaties and document was the basis of this study. The results from the ”hearings” was presented accordingly to this techique in texts and pictures, as free from interpretations as possible. The study concluded that the experiences of these youths were in line with the literature review being used in this study. The study shows that their experiences are of the positive kind concerning housing-school-leisure in Örebro. The study also concluded that, in order to map out the experiences of disabled people from a children’s point of view according to the UNCRC, ”hearing” as a technique is suitable.</p>

Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgång och behov har oftast kretsat runt föräldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter från barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betänkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rättigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgångspunkt från artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rätt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieålder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation. Metoden som använts i denna studie är kvalitativ och med hjälp av en relativt ny och kreativ teknik som kallas ”höringar” försökte vi kartlägga och fördjupa kunskaperna om hörselskadade och döva ungdomars skollinje och erfarenheter från olika skolformer. Utifrån ett barnperspektiv försökte vi besvara dessa frågeställningar; Hur upplever RGD/RGH-elever sin nuvarande skolsituation? Hur gestaltar sig deras erfarenheter av tidigare skolformer? Är ”höringar” en användbar teknik för att få fram de döva och hörselskadades röster? Målgruppen för den aktuella studien består av nio döva och hörselskadade ungdomar som går på riksgymnasiet för döva och hörselskadade i Örebro. Avsikten med studien har inte varit att utröna vilken skolform som kan anses mest lämplig för döva och hörselskadade elever. Studiens litteraturgenomgång berörde centrala begrepp och definitioner på funktionshinder, från de döva och hörselskadades perspektiv. Det svenska teckenspråkets ställning, förhållandet mellan barnperspektiv och barns perspektiv samt internationella politiska styrdokument låg till grund för denna studie. Resultaten från höringarna presenterades i enlighet med modellen i text och bild, så tolkningsfritt som möjligt. Av resultaten framkom det att ungdomarnas upplevelser och erfarenheter låg i linje med den litteratur som granskats i denna studie. Studien visade att ungdomarna upplevelser av RGD/RGH i stort är positiv när det gäller boende-skola-fritid i Örebro. Slutsatsen blev att, för att kartlägga funktionshindrades upplevelser och erfarenheter med ett barnperspektiv utifrån barnkonventionen, så är tekniken ”höring” en passande metod. / Earlier research concerning disabled children’s school attendance or needs often did focus from the parent’s or other adult’s point of view. Disabled youths and children has been seen through the eyes of the adults. Views and experiences of disabled youth and children has clearly been missing in inquiries and reports. Even though that Sweden has undertaken to live up to UN:s Convention about the Rights of Children and involve young people in the decision-making. Setting out from the UNCRC, article 12, about children’s rights to be heard and the recently proposed inquiry of the need of a special upper secondary school for students with disabilities, and the ability of the municipalities to organize education for students with certain disabilities, the purpose of this study was to shed light upon disabled youths and children’s experiences of their school situation. The method used in this study is qualitative, and with this new and creative technique called ”hearings” we tried to map out and engross the knowledge about the line of school for deaf and heaing impaired youth and their views on these different types of schools. Attempts were made to answer these questions from a child’s perspective; how do RGD/RGH-students find their present schoolsituation? What shapes have their experiences from earlier schools they attended? Was ”hearings” a useful technique to express the views of the young deaf and the hearing impareds? The target group in this study consisted of nine deaf and hearing impared youths attending the national upper secondary school for the deaf and hearing impared in Örebro. The purpose of this study was not to find out what would be the best kind of school for the deaf and hearing impared students. The litterature review in the study touched upon central concepts and definitions on disabilities, from the perspective of deaf and hearing impared. Status of the Swedish sign language, relationship between childperspective/ children’s perspective and international political treaties and document was the basis of this study. The results from the ”hearings” was presented accordingly to this techique in texts and pictures, as free from interpretations as possible. The study concluded that the experiences of these youths were in line with the literature review being used in this study. The study shows that their experiences are of the positive kind concerning housing-school-leisure in Örebro. The study also concluded that, in order to map out the experiences of disabled people from a children’s point of view according to the UNCRC, ”hearing” as a technique is suitable.

Studien undersöker dövkompetensens betydelse (kunskap om döva, teckenspråk och deras kultur) för döva i mötet med rättsväsendet. Syftet är att visa vilka konsekvenser som avsaknaden av dövkompetensen kan få. För att få svar på studiens frågor valde jag en kvalitativ och explorativt forskningsansats för att undersöka respondenternas uppfattning och upplevelse av mötet med rättsväsendet. Kvalitativ intervjustudie med döva med teckenspråk som sitt första språk. Som har varit i behov av samhällsstöd och upplevt avsaknad av dövkompetens. Åtta personer intervjuades och därefter gjordes en analys för att tolka och förstå döva som upplevt denna avsaknad av dövkompetens. Som analysredskap har jag valt vardagsrasism och audism som teoretiska utgångspunkter. De slutsatser jag har fått fram av respondenterna är att bemötandet de fått i mötet med rättsväsendet egentligen inte är enskilda handlingar, eftersom dessa enskilda handlingar upprepas av olika enskilda personer. Till följd av avsaknaden av dövkompetens har konsekvenserna oftast blivit allvarliga och till och med förödande för några av respondenterna. / The study investigates the meaning of deaf competence (knowledge of deaf, sign language and their culture) when deaf people encounter the justice system. The intention is to outline the consequences of the lack of deaf competence. I´ve chosen a qualitative and explorative research approach in order to reach the answers of the study, to examine the respondents’ perception and experience in the encounter with the justice system. Qualitative interviewstudy with deaf people who´s first language is sign language and who´s been in need of support from the society and experienced the lack of deaf competence. Eight people were interviewed and then an analysis was made to interpreted and understand deaf people who´s experienced the lack of deaf competence. As tools during analysis I use everyday racism and audism theoretical smarting points. The conclusion I´ve reached from the respondents is that the treatment they’ve received from the justice system actually isn´t individual actions, due to these individual actions being repeated by various individual people. The lack of deaf competence as a result of the consequences are often become serious and even devastating for some of the respondents.

I skollagen (2010:800) betonas vikten av att alla barn och elever har rätt till den ledning och stimulans de behöver för sin personliga utveckling och sitt lärande. Skolan är därmed skyldig att ge alla elever det stöd de behöver. I den här studien undersöks hur den visuella undervisningen inom specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning anpassas och skapar förutsättningar för att öka delaktigheten och måluppfyllelsen. Med fokus på lektionsinnehåll, planering och hur undervisningen kan främjas utifrån miljö och arbetssätt, kan möjligheter skapas för en god kunskapsutveckling hos eleven. Alla människor är olika och vi lär oss på olika sätt. Den här studien ska undersöka hur undervisningsmetoder, vilka bygger på våra sinnen, kan vara ett hjälpmedel. Inom specialskolan är språket en viktig del eftersom all undervisning är tvåspråkig, svenska och teckenspråk. Studien utgår därför ifrån ett sociokulturellt perspektiv då mycket av det sociala samspelet sker via kommunikation, men även utifrån ett individuellt perspektiv där lärstilsteorin används för att förtydliga lärandets olika delar och för att tolka och förstå resultaten. Resultatet visar att utifrån den språkproblematik som ibland uppstår i ett tvåspråkigt klassrum kan undervisningsmetoder som grundar sig utifrån olika sätt att lära främja lärandet. Studien visar på att vissa anpassningar görs inom specialskolan, men arbetet skulle kunna utvecklas ytterligare. Studien lyfter vikten av att alla elever är olika och därför krävs olika anpassningar för att kunskapsinhämtningen ska bli optimal. Med stöd av metoder vilka grundar sig på elevernas inlärningsstil skulle kunskapsinhämtningen kunna förbättras. Föreliggande studie kan bidra med en insikt i arbetet med visuell språkanpassad undervisning med stöd av lärstilsteorin, vilket skulle kunna skapa bättre förutsättningar för pedagoger i deras arbete. Studien är en kvalitativ fallstudie vilket genomförts genom deltagande observation samt videodokumentation i en årskurs 4 på en av landets fem regionala specialskolor för döva och hörselskadade.