Sverige blev först i världen 1981 med att officiellt erkänna teckenspråket som dövas första språk. Det görs en uppdelning av döva teckenspråkiga personer i äldre och yngre döva, eftersom deras språkliga situation i hem och i skola är olika. Uppdelningen går mellan dem som gick i skolan på 1960-talet och tidigare och dem som började skolan vid 1980-talets början och fram till nu. Under 1970-talet användes en svenskanpassad undervisningsform där teckenspråket mer och mer började accepteras, men där döva hamnade mellan två stolar. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från en representant från gruppen äldre döva och hans berättelse. Syftet är att undersöka teckenspråkskommunikationen i förskola och skola för barn i gruppen yngre döva. Genom en kvalitativ intervjustudie är syftet att belysa pedagogernas teckenspråkskommunikation vid bemötandet av barnens eventuella frågor om död. För att besvara uppsatsens frågeställning har åtta pedagoger verksamma i förskola och skola, för döva och hörselskadade barn, intervjuats enskilt. Alla åtta pedagoger är hörande och har talad svenska som sitt första språk. Tidigare forskning gällande barns tankar om döden, teckenspråkskommunikation och livsfrågor har studerats. Resultatet visar att pedagogernas livserfarenhet har gett dem öppenhet att kommunicera livsfrågor, men det råder stor kunskapsbrist i teckenspråk för att möjliggöra detta. Det finns ett stort samverkansbehov hos pedagogerna för att ge barnen tillgång till ett meningstolkande sammanhang.

The goal of this Master’s thesis is to explore the approach and general attitude of public libraries regarding Sign Language Literature. There is a need to study and advance how the deaf can find ways to read in their own language, as it is as important to them to be able to read in their language, as it is to the next hearing person. The purpose is to define and explain the full capacity of the problem. In the process of research, by investigating how library staff approaches and deal with deaf patrons, the nature of the patron-staff relationship is revealed. A closer look at the collections of Sign Language Literature that are found in libraries today, further expose how the deaf patrons’ fundamental need for literature in their own language has been marginalized. In collecting data, the method used was qualitative descriptive alignment. Based on fourteen interviews in total, eight public libraries, three state deaf school libraries and three library advisors were included in the research process. Moreover were previous research and the method of subjective interpretation of law used. As this thesis seeks to put forth, results show that library staff has little or no knowledge of deaf people and their needs. Although the respondents maintain a positive attitude toward Sign Language Literature when asked, they lack specific training in how to successfully accommodate deaf patrons; thus, libraries and their staff remain somewhat ignorant in their approach, failing to take their deaf patrons as seriously as the hearing population. / Uppsatsnivå: D

This master thesis is about access to literature translated into Swedish sign language for deaf at the public libraries. It is by now a well-known fact that there is produced very little literature in sign language for deaf. This is so even though the policies for the library nationally and internationally, and the public law for libraries in Sweden says there should be literature available for all groups of disadvantaged people. People who have problem reading ordinary ink books have the right to get the book adapted into a medium accessible for them. The goal of the Swedish law for disadvantaged says that in 2010 Sweden should be accessible for all irrespective of weather you are deaf or not. By studying parts of the public argumentation for and against a national library which would provide service and literature for deaf by the method of argumentation analysis I have found pro and contra arguments for books translated into sign language for deaf. I have also studied literature written by Päivi Fredäng about the identity and culture of deaf. In my discussion I found implications from the theory of Fredäng on my material. I found that the public attitude towards deaf and books in sign language for deaf slowly are changing towards better understanding and that this fact slowly will make the production of books in sign language for deaf grow. / Uppsatsnivå: D

<p>Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan. Därtill verkar det finnas en stor kunskapslucka hos de hörande kollegorna gällande teckenspråk och dövas villkor i ett hörande samhälle. Resultatet visar även tendenser till att den döva deltagaren genom det omgivande majoritetsspråkssamhället själv medverkar till sin egen underordning. I den komplexa tolksituationen verkar tolken fungera som en grindvakt. Tolken kan ha en svår och inte alltid definierad roll att översätta och samordna turer mellan hörande och döva och föra samtalet framåt i en gemensam riktning. Det verkar även som att den döva deltagaren och hennes hörande kollegor har olika uppfattning om tolkens roll. Tolkens arbete verkar härigenom kunna försvåras, något som i sin tur skulle kunna påverka relationen mellan den döva deltagaren och hennes hörande kollegor. Resultaten har diskuterats utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv för att visa på samband mellan mikro- och makronivå med kopplingar till språkideologi, språkpolitik, maktrelationer samt teorin om Deafhood.</p> / <p>Deaf people in Sweden and worldwide live with few exceptions in a hearing society, and thereby in one way or another they have connections with hearing people in their private and professional lives. Most Deaf people in working life have no or few Deaf co-workers at hearing workplaces and hence a Sign Language interpreter is often hired to facilitate the communication between deaf and hearing co-workers. This thesis is an ethnographic study of the interpreting situation at a workplace where one Deaf and about 20 hearing co-workers work together. With field notes, interviews and video recording an illustration of the situation has been generated. The results show a tendency that the Deaf participant to a great extent suffers from information loss in several areas. In addition, the hearing co-workers seem to have a gap in knowledge about Sign Language and the conditions of Deaf people. Also, the Deaf participant seems to participate in her own subordination through the surrounding majority society. In the complexity of the interpreting situation, the interpreter seems to serve as a gatekeeper. She also has a challenging and not always easily definable role in translating and coordinating turns between Deaf and hearing participants, thus moving the conversation forwards in a mutual direction. Nevertheless, the Deaf participant and her hearing co-workers often seem to have different views of the responsibilities of the interpreter, something that might make the interpreter’s job even more challenging. This, in turn, can influence the relationship between hearing and Deaf co-workers. The results of the thesis have been discussed from a poststructural perspective to show a connection between the intimate workplace situation and language ideology, language policy, power relations and the theory of Deafhood.</p><p> </p>

<p><strong>SAMMANFATTNING </strong></p><p>Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar:</p><p>• Hur uppfattar ungdomarna sitt CI?</p><p>• Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk?</p><p>• Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem?</p><p>Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser. De intervjuades med hjälp av en intervjuguide.</p><p>Resultatet visar att de flesta CI-bärande ungdomar identifierar sig närmast som hörselskadade. CI ger dem möjlighet att välja mellan att vara döv eller hörselskadad och utgör ett bra stöd i olika vardagssituationer. Svårigheten att placera in CI-ungdomar i någon existerande grupp antyder att de förmodligen tillhör en ny identitetsgrupp, en CI-identitetsgrupp. Intervjupersonernas förstaspråk uppges av några vara talspråk, av andra teckenspråk. Intervjupersonerna upplever att döva, hörande och hörselskadade betraktar dem att som döva, hörande eller hörselskadade. Omgivningens uppfattning av CI-bärande ungdomar skiljer sig ofta från hur de uppfattar sig själva.</p> / <p><strong></strong><strong>ABSTRACT </strong></p><p>The purpose of the study is to examine how Swedish youth with Cochlear Implants (CI) identify themselves in relation to deaf, hearing impaired and hearing people. In order to answer the purpose of this study, these questions have been used as starting-points:</p><p>• How does young people look at their CI?</p><p>• What language does CI-bearing young people recognize as their first language?</p><p>• How does CI-bearing young people believe deaf, hearing impaired and hearing persons look at them?</p><p>The study is a descriptive, qualitative, and phenomenological analysis to capture the individuals' own experiences around the CI. Six young persons over 15 years, who have been using CI in some years were selected. They were attending sign language, hearing, and integrated classes. They were interviewed using an interview guide.</p><p>The result shows that most CI-bearing young people identify themselves closest  to the hearing impaired group. CI allows them to choose between being deaf or hearing-impaired and is a good support in various everyday situations. The difficulty to place CI youth in any existing group suggests that they probably belong to a new identity group, a CI group identity. Interview subjects first language are by some persons reported to be the spoken language, while others report sign language. Interview subjects feel that deaf, hearing and hearing-impaired people relate to them as hearing, hearing-impaired or deaf persons. The social environment´s perception of CI-bearing young people often differ from how they perceive themselves.</p><p> </p><p> </p>

<p>Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”.</p><p>Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter.</p><p>Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet.</p><p>Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå.</p><p>Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet.</p><p>Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva</p>

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur svenska ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar: • Hur uppfattar ungdomarna sitt CI? • Vilket språk uppfattar CI-bärande ungdomar som sitt första språk? • Hur tror CI-bärande ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem? Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser. De intervjuades med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visar att de flesta CI-bärande ungdomar identifierar sig närmast som hörselskadade. CI ger dem möjlighet att välja mellan att vara döv eller hörselskadad och utgör ett bra stöd i olika vardagssituationer. Svårigheten att placera in CI-ungdomar i någon existerande grupp antyder att de förmodligen tillhör en ny identitetsgrupp, en CI-identitetsgrupp. Intervjupersonernas förstaspråk uppges av några vara talspråk, av andra teckenspråk. Intervjupersonerna upplever att döva, hörande och hörselskadade betraktar dem att som döva, hörande eller hörselskadade. Omgivningens uppfattning av CI-bärande ungdomar skiljer sig ofta från hur de uppfattar sig själva. / ABSTRACT The purpose of the study is to examine how Swedish youth with Cochlear Implants (CI) identify themselves in relation to deaf, hearing impaired and hearing people. In order to answer the purpose of this study, these questions have been used as starting-points: • How does young people look at their CI? • What language does CI-bearing young people recognize as their first language? • How does CI-bearing young people believe deaf, hearing impaired and hearing persons look at them? The study is a descriptive, qualitative, and phenomenological analysis to capture the individuals' own experiences around the CI. Six young persons over 15 years, who have been using CI in some years were selected. They were attending sign language, hearing, and integrated classes. They were interviewed using an interview guide. The result shows that most CI-bearing young people identify themselves closest  to the hearing impaired group. CI allows them to choose between being deaf or hearing-impaired and is a good support in various everyday situations. The difficulty to place CI youth in any existing group suggests that they probably belong to a new identity group, a CI group identity. Interview subjects first language are by some persons reported to be the spoken language, while others report sign language. Interview subjects feel that deaf, hearing and hearing-impaired people relate to them as hearing, hearing-impaired or deaf persons. The social environment´s perception of CI-bearing young people often differ from how they perceive themselves.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärare som undervisar döva på gymnasienivå arbetar med sin tvåspråkiga undervisning. Vår forskningsfråga har varit ”Hur arbetar lärare med planering av sin tvåspråkiga undervisning – utifrån vad som anges i styrdokument - inom svenskämnet på gymnasienivå?”. Vi har antagit att lärare använder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lärare är Läroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lärares ansvar och skyldigheter. Vår fråga har varit hur lärare planerar. Det vi har strävat efter är att beskriva lärares egna erfarenheter och upplevelser samt åsikter. Planering utifrån styrdokument har varit vår utgångspunkt. Sedan har vi antagit elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet som de stöd dessa lärare har för planeringen av sin tvåspråkiga undervisning. Det har följaktligen blivit fyra delar i vår undersökning; styrdokument, elevmaterial, arbetslagsarbete och kunskap om dövas tvåspråkighet. Som metod har vi tillämpat kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra lärare som undervisar döva i svenska på gymnasienivå. Som resultat har vår intervjustudie visat att informanterna har olika erfarenheter, upplevelser och åsikter. När det gäller styrdokumenten är gemensamt för informanterna att de anser att läroplanen är diffus. Dock är det olika vad gäller informanternas arbete med planeringen, alla har till exempel arbetat olika lång tid. Beträffande arbetslagsarbete är det i hög grad olika för informanterna. De får olika stöd genom arbetslagsarbete. För vissa diskuteras det mycket om språkfrågor inom arbetslaget medan det inte är likadant för andra. I fråga om elevmaterial har vi konstaterat att det råder brist på material, direkt anpassat till informanternas elever. Vad gäller kunskap om dövas tvåspråkighet har vi konstaterat att det finns ett behov av mer diskussioner och utbyte av erfarenheter och kunskaper kring tvåspråkighet. Nyckelord: Planering, Tvåspråkig undervisning, Svenskt teckenspråk, Tvåspråkighet, Döva

This paper is part of the practical bachelor’s thesis that is reporting the details of the process of creating a new website called Access: Hearing world. The website is aimed to provide information about new smartphone applications for the targeted group of users. These users consist of sign language speaking deaf and hearing impaired individuals. This paper illustrates the pilot study that gave the website its foundation and the information the website needed to take shape. Also included in the paper is that choices that were made during the process of the creation of the website and what methods were used along the way. The subliminal theory that were used during the entire process was human-computer interaction especially usability and user-friendliness. This was measured and analyzed with two analyzing methods, these were PACT and SWOT. / Denna rapport handlar om skapandeprocessen bakom en ny samlingssida för smartphoneapplikationer som är riktad till döva och hörselskadade. Denna webbsida ska kunna ge ny information om nya smartphoneapplikationer oavsett vilken plattform användarna nyttjar. Denna rapport tar upp förstudien som utfördes innan webbsidan skapades för att kartlägga behoven fanns. Den tar även upp själva utförandet av webbsidan och vilka val som gjordes under den processen. Resultatet som utgår från det test som gjordes kommer också att återges genom en PACT-analys. Därefter kommer webbsidan att diskuteras och utvärderas genom en SWOT-analys för att belysa det som är styrkan, svagheten, möjligheten och hoten med Access: Hearing world som webbsidan heter.

Den här undersökningen behandlar frågorna: Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap. Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö. Jag har förhållit mig kring begreppen handens kunskap, tyst kunskap och kreativitet. Deltagarna formulerade erfarenheter och lärande genom det kreativa arbetet med händerna. Det kom till uttryck i görandet, utforskandet och färdigheten. När deltagarna i undersökningen utforskade med händerna och gick in i den koncentrationen som det kreativa arbetet medförde kunde de förvärva kunskap genom den direkta materiella erfarenheten i görandet. Som pedagog ser jag stora möjligheter med handens kreativitet och kunskap. Det är en utforskande metod som ger hela människan nya erfarenheter och intryck. Att använda handens kunskap som språkligt verktyg genom att visa, iaktta, pröva och känna i en lärandesituation var en utmaning som för mig öppnat för nya pedagogiska rum med väldigt kreativa lösningar. När vi gav våra händer och det de gjorde en ärligare chans, anser jag att vi även gav oss själva och våra egna erfarenheter en större möjlighet att växa i kunskapen. I min slutgiltiga gestaltning (se bilaga nr.2 och 3: Gestaltning) valde jag att lyfta fram delar av de erfarenheter och de artefakter som formulerades under broderisittningen som ägde rum i undersökningens workshop. Jag broderade även citat som finns i uppsatsens resultatdel. Allt broderi hängde i luften eller vilade på golvet i examinationsutställningen, det gick en röd tråd mellan citaten och de av deltagarna i undersökningen broderade inslagen. Broderierna kommunicerade mot en affisch där mina händer broderade. På några av gestaltningens broderier fanns nål och tråd som bjöd in betraktaren till att iaktta, pröva och känna. / BI