Varje år byter ett antal elever som är döva eller har hörselnedsättning (D/HN) skolform under pågående grundskoleutbildning. Det har inte funnits en samlad bild av varför bytet sker och hur eleverna upplever omställningen. Vi har i denna studie genomfört semistrukturerade intervjuer med nio högstadieelever med syftet att bidra med kunskap om elevers erfarenheter av att byta skolform från en auditivt orienterad skolmiljö (grundskola) till en visuellt orienterad skolmiljö (regional specialskola). Den tematiska analysen har inspirerats av Schlossbergs (1981; 2011) transitionsmodell, vilken kan appliceras på alla typer av övergångar, förändringar och byten oberoende av om de är förväntade eller ej. Elevernas byte av skolform kan ses som en flytt från en språklig och kulturell kontext till en annan, och deras erfarenheter har delats in i tre huvudteman; flytta ut, flytta in samt göra sig hemmastadd. I intervjuerna framkom varierande erfarenheter, vilket visade att gruppen D/HN-elever som byter skolform var en heterogen grupp. Resultatet visade dock på en del likheter mellan eleverna, exempelvis att en majoritet av eleverna har upplevt ett socialt utanförskap i den auditivt orienterade skolmiljön där de inte känt sig jämlika sina skolkamrater eller fått likvärdiga möjligheter till fungerande lärsituationer. Byte av skolform har påverkat elevernas identitetsarbete och de flesta eleverna beskrev efter bytet en känsla av att vara samma som de andra, känna sig hemma och känna tillhörighet med andra D/HN-elever. Vidare visade resultatet även en förskjutning i elevernas syn på teckenspråk från att ha varit ett hjälpmedel till att vara en del av deras sociala och kulturella identitet. Bytet av skolform har lett till att elevernas identitetsarbete påverkats positivt, och eleverna har gått från att vara marginaliserade till att vara inkluderade. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att D/HN-elever behöver få möjlighet att utveckla en positiv social identitet istället för en marginell sådan, och för att kunna göra detta är tillgång till visuellt orienterade miljöer av vikt. / Every year a number of deaf and hard-of-hearing (DHH) students change school settings during their years in compulsory school. Why the decision is being made and how the students themselves experience the transition are questions that have not been asked when researching school placement for DHH students. This study aims to contribute with knowledge about DHH students' experiences in changing from an auditory oriented school setting (compulsory school) to a visually oriented school setting (compulsory special needs school for deaf and hard-of-hearing students). The thematic analysis is informed by Schlossberg's (1981;2011) transition model, which is a model that can be applied to any form of change or transition whether expected or unexpected. The change in school settings can be seen as a move from one linguistic and cultural context to another, and the students' experiences have been divided into three themes; moving out, moving in and making oneself at home. The interviews point to different sorts of experiences which show that this group of students is vastly diverse, although with some significant similarities. The change in school setting has had an effect on their identity work and the students describe it as feeling at home, being the same as the others and as a sense of belonging with other DHH students in the visually oriented school setting. The result shows that the students have gone from seeing sign language as a tool that can facilitate communication to recognizing it as a language that is a part of them and their social and cultural identity. As stated above there has been a positive effect on the students’ work on their identities and they feel included instead of marginalized. For DHH students to develop a positive rather than a marginal social identity, the students need access to visually oriented settings.

This study aimed to explore sound design and sound representation techniques to strengthen the inclusion of players with sensory disabilities alongside non-disabled players. Additionally, it aimed to identify characteristics in inclusiveness components for video games. Tap Tone is a 3D action-adventure prototype with iteratively improved inclusiveness components based on research and requirements analyses. Twenty-five participants were recruited for user tests and divided into four groups: 1) non-disabled, 2) vision impaired, 3) deaf and hard of hearing, and 4) blindfolded players. Data were collected with a questionnaire and saved in-game data. The data was analyzed using statistical methods, including ANOVA and a t-test. Results indicate that the experience for deaf and hard of hearing is significantly different from the groups vision impaired and non-disabled. The results indicate similarities in experience for non-disabled and vision impaired players. Moreover, the player performance indicates similarities between the groups non-disabled, vision impaired and deaf and hard of hearing. Finally, the study identified and discussed key characteristics of the inclusiveness components. / Denna studie syftade till att utforska ljuddesign och ljudrepresentationstekniker för att stärka inkluderingen av spelare med sensoriska funktionshinder tillsammans med icke-handikappade spelare. Dessutom syftade det till att identifiera egenskaper i inkluderande komponenter för videospel. Tap Tone är en prototyp av ett 3D-action-äventyrsspel med stegvist förbättrande inkluderingskomponenter baserade på forskning och kravanalyser. Tjugofem deltagare rekryterades för användartester och delades in i fyra grupper: 1) ickehandikappade, 2) synskadade, 3) döva och hörselskadade och 4) spelare med ögonbindel. Data samlades in med ett frågeformulär och data sparad genom spelet. Datan var analyserad med hjälp av statistiska metoder, inklusive ANOVA och ett t-test. Resultaten tyder på att upplevelsen för döva och hörselskadade skiljer sig signifikant från grupperna med synskada och icke-handikappade. Resultaten indikerar likheter i erfarenhet för icke-handikappade och synskadade spelare. Dessutom indikerar spelarens prestation likheter mellan grupperna icke-handikappade, synskadade och döva och hörselskadade. Slutligen identifierade och diskuterade studien nyckelegenskaper hos de inkluderande komponenterna.

Studien undersöker vårdnadshavares erfarenheter av deras barns byte från grundskolan till specialskolan. Det är en intervjustudie med fem informanter som deltog i semistrukturerade intervjuer. Studien undersöker vilka erfarenheter vårdnadshavarna har av de två skolformerna och vad som ledde till beslutet att byta från grundskola till specialskola. Grundskolan beskrivs som en verksamhet som vill väl men saknar kunskap och ekonomiska förutsättningar att kunna anpassas till DHH elever. Detta leder för samtliga till beslutet att byta till specialskolan. Studien beskriver även erfarenheter av ansökningsprocessen till specialskolan som snårig och svårnavigerad. Intervjuerna analyseras med hjälp av tematisk analys. De teoretiska utgångspunkterna är hörselnormen som utgår från att alla är hörande och att avvikare ska anpassa sig till detta. Vidare används begreppet mainstreaming för att problematisera inkludering specifikt för DHH elever. Mainstreaming grundar sig i ett kulturellt lingvistiskt perspektiv på dövhet, som vänder sig mot synen på döva som personer vilka behöver åtgärdas med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel. Slutsatserna är att flera faktorer påverkar vårdnadshavares beslut när de väljer skola för sitt barn men att de ofta blir påverkade av ”experter” inom vård och skolas tyckanden. Studien visar också att föräldraskapet utmanas på flera sätt när man får ett dövt barn. Dessutom visar studien att grundskolans brister i inkludering leder till social utsatthet. I dessa familjer beslutar sig därför för ett skolbyte till specialskolan där barnet nu får sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt.

I takt med att döva personer i Sverige får ökad tillgång till alla områden i samhället börjar också antalet döva högskolestudenter på olika lärosäten runtom i landet att öka. Denna studie undersöker döva universitetsstudenters upplevelser av en utbildning i samarbete med teckenspråks- eller skrivtolk och har som mål att utöka kunskapen kring detta relativt outforskade område. I detta syfte utfördes sju semistrukturerade intervjuer med döva studenter vid lärosäten i Sverige där de fick svara på frågor om bland annat sin tillgång till tolkning, sin upplevelse av tolkningen och sin känsla av inkludering i klassen. Av resultaten framgår att studenterna utnyttjar möjligheten till tolkning på ett sätt som inte alltid reflekterar deras upplevda behov av det. Studenterna ställer sig övervägande positivt till tolkarnas arbete på högskolenivå. Det framgår även att studenterna i olika grad känner sig inkluderade i sin klass, både vad gäller relationer till lärare och till andra hörande studenter. Faktorer som kan ha påverkat studenternas intervjusvar är deras upplevda hörsel, nivån på deras nuvarande utbildning och dövmedvetenheten hos de lärare de mötts av. Då studien fokuserat på många aspekter av studenternas utbildning kan det inte dras djupgående slutsatser kring varje tema som framkommit. / As Deaf people in Sweden receive increased access to all areas of society, the number of Deaf students enrolled in higher education around the country increases. This study examines the experiences of Deaf university students regarding their education in collaboration with a sign language or speech-to-text interpreter and aims to expand the knowledge around this relatively unexplored field. For this purpose, seven semi-structured interviews were held with Deaf students at universities around Sweden, in which they were asked to answer questions regarding, among other things, their access to interpreters, impression of the interpreting received and feeling of inclusion in their class. The results show that the students do not always make use of interpreters in a way that reflects their perceived need for them. The students are generally positive regarding the interpreters’ work in a higher educational setting. It is also shown that the students feel included in their classes to varying degrees, both in regard to their relationships with teachers, and with other hearing students. Factors that may have affected the students’ responses are their perceived hearing, the level of their current education and the Deaf awareness of their lecturers. As the study has focused on many different aspects of the students’ education, no in-depth conclusions can be drawn regarding each of the subject matters raised.

Reading development is supported by strong language skills, not least in deaf and hard-of-hearing (DHH) children. The work in the present thesis investigates reading development in DHH children who use sign language, attend Regional Special Needs Schools (RSNS) in Sweden and are learning to read. The primary aim of the present work was to investigate whether the reading skills of these children can be improved via computerized sign language based literacy training. Another aim was to investigate concurrent and longitudinal associations between skills in reading, sign language, and cognition in this population. The results suggest that sign language based literacy training may support development of word reading. In addition, awareness and manipulation of the sub-lexical structure of sign language seem to assist word reading, and imitation of familiar signs (i.e., vocabulary) may be associated with developing reading comprehension. The associations revealed between sign language skills and reading development support the notion that sign language skills provide a foundation for emerging reading skills in DHH signing children. In addition, the results also suggest that working memory and Theory of Mind (ToM) are related to reading comprehension in this population. Furthermore, the results indicate that sign language experience enhances the establishment of representations of manual gestures, and that progression in ToM seems to be typical, although delayed, in RSNS pupils. Working memory has a central role in integrating environmental stimuli and language-mediated representations, and thereby provides a platform for cross-modal language processing and multimodal language development. / En god språklig förmåga bidrar till god läsutveckling, inte minst hos döva och hörselskadade (D/H) barn. Studierna som ingår i avhandlingen undersöker läsutveckling hos D/H elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa. Arbetets huvudsakliga syfte var att undersöka om deras läsförmåga kan förbättras via datoriserad teckenspråksbaserad lästräning. Ett annat syfte var att undersöka samtida och longitudinella samband mellan läsförmåga, teckenspråk, och kognition i samma population. Resultaten indikerar att teckenspråksbaserad lästräning kan bidra till ordläsningsutveckling. Vidare pekar resultaten på att medvetenhet om och manipulation av teckenspråkets sublexikala struktur stöttar läsförmågan och dessutom att imitation av kända tecken (i.e., vokabulär) var associerat med utvecklingen av barnens läsförståelse. Dessa fynd visar att teckenspråkskunskaper kan utgöra en grund för läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Resultaten indikerade även att arbetsminne och Theory of Mind (ToM) är relaterade till läsförståelse i denna grupp. Vid sidan av resultaten rörande läsutveckling, framkom också att teckenspråkserfarenhet leder till starkare etablering av representationer av manuella gester och vidare att barnens mentaliseringsförmåga (Theory of Mind) uppvisade en förväntad progression, om än försenad. En implikation av detta är att insatser som stöttar utveckling av teckenbaserade representationer och deras användning vid bearbetning av skrivet språk kan främja läsutveckling hos teckenspråkiga D/H elever. Arbetsminne föreslås genom sin roll i integration mellan inkommande stimuli och språkmedierade representationer fungera som en plattform för modalitetsöverskridande språkbearbetning och multimodal språkutveckling.