<p>Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och</p><p>Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda</p><p>individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/</p><p>förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när</p><p>någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga</p><p>tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och</p><p>att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa</p><p>missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra</p><p>respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till</p><p>missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder</p><p>och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja</p><p>sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet</p><p>annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor</p><p>då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller</p><p>vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga?</p><p>Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har</p><p>någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet</p><p>att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas</p><p>vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns</p><p>misstänksamhet och detta finner jag intressant.</p><p>Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi</p><p>Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa</p><p>för att vara så övertygande som möjligt.</p>

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/ förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga? Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns misstänksamhet och detta finner jag intressant. Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa för att vara så övertygande som möjligt.

The starting point of this study is understanding religion as a mediatized and contested social phenomenon. The study aims to analyze how the Church of Jesus Christ Latter-Day Saints (LDS Church or the Mormons) is perceived by the Finnish people in the documentary film The Mission – Lähetyssaarnaajat (2022). Furthermore, the study intends to explain how and why certain types of religion can come to be seen and framed as problematic, respectively acceptable, in contemporary Finnish society. The methods that are employed to answer the research questions are qualitative content analysis and frame analysis. While the mediatization of religion is used as a theoretical backdrop in the study, the results are analyzed further with Hjelm’s (2014) idea of religion as a problem or utility, the concept of culturalized religion (Astor &amp; Mayrl, 2020) and prior research. The final results of the study indicate that the LDS Church continues to be framed and perceived as an alien and potentially problematic denomination in Finland. That is due to the considered heretic and anti-scientific character of Mormon thought and the perception of the LDS Church as a restrictive denomination. The acceptable Finnish religion in the material is based, instead, on a cultural form of Lutheranism that prioritizes scientific reasoning and emphasizes individual well-being.

<p>I have made a research about two different methods for introducing small children to Nursery School/Kindergarten. I choose to do this as I have found very little about this in the literature we have studied during my education to become a pre-school teacher.</p><p>This period in the life of very small children and their parents is a big change in their daily life. The more traditional way to start pre-school is to do it very gradually during two weeks, the two-week method. This means that the parents visit the pre-school together with their child for a very short time, about one hour the first day. After one week they leave their child with the staff for about an hour and at the end of that week they try to leave it full time (6-8 hours). Today there is a new model to do this introduction to pre-school. In this model the parent spend three whole days, the 3-days method, at the pre-school together with their child. This is a very big change in routines for all parties involved.  I have made my research by interviewing 6 pre-school teachers in Södertälje and one from another municipality. I have also distributed an inquest to 40 parents whose children have recently begun attending pre-school.</p><p>Four of the teachers work with the new model and three with the traditional model. In my research I have stated the following questions:</p><ul><li>How affects parents and children regarding factors as feelings and security?</li><li>Which are the benefits and the disadvantages with the two models?</li><li>Which are the benefits and disadvantages as the staff experiences the different models?</li><li>Did the parents now anything about the different models offered?</li></ul><p>All previous research in this area agrees on the fact that a positive contact between teachers and parents are very essential. Small children relay on their parents and if the parent is comfortable and safe with the pre-school the child will be too.</p><p>The Swedish curriculum Lpfö98 states that every pre-school is obliged to take in consideration the needs and the level of development for each child. Every pre-school has to learn to understand every new child and create a positive relation with it.</p><p>All my interviews with the teachers made it clear that they all emphasized the aspect of security for the children. They all also try to create good relations with the parents. Some teachers and schools do it by meetings before the child start pre-school and others during the first days at the school.    </p><p>Another positive affect the three days teachers brought up was the fact that the children during the three days got to know all the teachers at the school. The teachers working with the two week model stretched the fact that good relations between parents in their group are something that everybody benefits from.</p><p>My inquest to parents gave me only 15 answers which mean it is hard to draw any conclusions from it. From both groups I got benefits and disadvantages regarding the different models. Most of the parents were aware of which model their pre-school offered before they started. The majority of parents in booths groups are satisfied with the model used at their pre-school.</p>

I have made a research about two different methods for introducing small children to Nursery School/Kindergarten. I choose to do this as I have found very little about this in the literature we have studied during my education to become a pre-school teacher. This period in the life of very small children and their parents is a big change in their daily life. The more traditional way to start pre-school is to do it very gradually during two weeks, the two-week method. This means that the parents visit the pre-school together with their child for a very short time, about one hour the first day. After one week they leave their child with the staff for about an hour and at the end of that week they try to leave it full time (6-8 hours). Today there is a new model to do this introduction to pre-school. In this model the parent spend three whole days, the 3-days method, at the pre-school together with their child. This is a very big change in routines for all parties involved.  I have made my research by interviewing 6 pre-school teachers in Södertälje and one from another municipality. I have also distributed an inquest to 40 parents whose children have recently begun attending pre-school. Four of the teachers work with the new model and three with the traditional model. In my research I have stated the following questions: How affects parents and children regarding factors as feelings and security? Which are the benefits and the disadvantages with the two models? Which are the benefits and disadvantages as the staff experiences the different models? Did the parents now anything about the different models offered? All previous research in this area agrees on the fact that a positive contact between teachers and parents are very essential. Small children relay on their parents and if the parent is comfortable and safe with the pre-school the child will be too. The Swedish curriculum Lpfö98 states that every pre-school is obliged to take in consideration the needs and the level of development for each child. Every pre-school has to learn to understand every new child and create a positive relation with it. All my interviews with the teachers made it clear that they all emphasized the aspect of security for the children. They all also try to create good relations with the parents. Some teachers and schools do it by meetings before the child start pre-school and others during the first days at the school.     Another positive affect the three days teachers brought up was the fact that the children during the three days got to know all the teachers at the school. The teachers working with the two week model stretched the fact that good relations between parents in their group are something that everybody benefits from. My inquest to parents gave me only 15 answers which mean it is hard to draw any conclusions from it. From both groups I got benefits and disadvantages regarding the different models. Most of the parents were aware of which model their pre-school offered before they started. The majority of parents in booths groups are satisfied with the model used at their pre-school.

<p>My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.</p>

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult. To a lot of people, researchers in religious studies or not, religious sects are something bad. This is an unbalanced view, because in many cases people should have been alcoholics or a drug addicts if they were not members of a religious sect. There are in all societies religious groups that are dangerous for the people who want to be within this kind of groups. According to my analysis The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints can’t be seen as a dangerous sect even if the church fit the definition for manipulative sects.

The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i om informanternas trosuppfattning harpåverkats av barnsångerna de fick sjunga i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga då de varsmå, och i så fall hur detta har påverkat dem.Sex informanter som alla gick i Primär (kyrkans organisation för barn) har valts ut ochintervjuats. Informanterna är i åldrarna 19 till 32 och är från Sverige och USA. Studieninnehåller även en del om kyrkans musiktradition och kultur, samt analys av en primärsång.En av studiens slutsatser är att primärsångerna har varit ett medel för informanterna att lärasig mera om evangeliet, känna den Helige Anden och därigenom utveckla deras personligatro. Informanterna kommer fortfarande ihåg sångerna i vuxen ålder och kan på så sätt fortsättasjunga och fördjupa sig i sångernas religiösa budskap.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur synen på en 4-dagars arbetsvecka ser ut i samband med upplevelsen av arbetskrav och work-life balance hos anställda inom spelutvecklingsindustrin. Denna industri är unik för sina olika arbetsrelaterade problem, som bland annat återkommande tidsperioder med en extrem överbelastning av arbete, där 4-dagars arbetsveckan har blivit omtalad runtom i världen och anses kunna förbättra många av de utmaningar inom arbetet som spelutvecklingsindustrin i nuläget har. För att samla in data distribuerades en enkät till 120 anställda i ett svenskt spelutvecklingsföretag. Skalor om work-life balance, arbetskrav och synen på 4-dagars arbetsveckan inkluderades i enkäten, samt demografiska frågor och frågor om boendesituation och crunch. Totalt deltog 58 respondenter i undersökningen, där en deskriptiv- och korrelationsanalys gjordes av datan. Resultatet visade på ett statistiskt signifikant samband mellan synen på 4-dagars arbetsveckan och work-life imbalance, samt mellan work-life imbalance och arbetskrav. Uppsatsen har bidragit med skapandet av ett nytt mått för synen på 4-dagars arbetsveckan och diskuterar metodologiska styrkor och begränsningar i samband med resultatet och framtida forskning.