Skolan har fått ta del av den tekniska utvecklingen genom datorns introduktion. Vår uppfattning är att dess fulla potential inte används och att det har fokuserats för mycket på hur man kan få in datorn i undervisningen, när frågan borde ha varit: "Varför?" I läroplanen finns det inga tydliga mål eller riktlinjer för hur datorn skall användas. Eftersom införandet av datorn inte har förankrats hos pedagogerna, har den ibland förpassats till att bli en dyr skrivmaskin eller en teknisk encyklopedi. Vi anser att datorn är ett hjälpmedel med stor potential för pedagoger och elever i skolans verksamhet. Syfte: Syftet är att undersöka pedagogers och elevers syn på datorn i skolan. Metod: Vi har valt en kvalitativ undersökningsdesign. Pedagoger och elever intervjuades om deras syn på datorn i undervisningen. Pedagogerna intervjuades enskilt och eleverna i små grupper om 3-5 elever. Intervjuerna med pedagogerna var enskilda pga. svårigheter att samordna en träff med pedagoger från två kommuner. En till aspekt var att vi sökte de enskilda pedagogernas syn, inte gruppens. Syftet med att intervjua eleverna i grupp var att de skulle känna sig trygga med att bli intervjuade och att de kunde komplettera varandra i gruppen. Resultat: Källkritik - Pedagogerna påpekar att eleverna har svårt att vara kritiska till det de läser/ser på Internet. Datorn används mest till att skriva eller för att söka fakta på Internet. Pedagoger och elever ser det tekniska krånglet med datorer som ett problem. Tillgången till datorer är inte avgörande för hur mycket de används. Pedagogens inställning till datorer styr arbetsformen och påverkar resultatet. Pedagoger och elever anser att datorn är en väsentlig del av skolan och att det behövs mer utbildning.

Syftet med arbetet var att undersöka hur och till vad eleverna egentligen använder datorn i skolan. Eftersom jag inte alltid tyckte att deras arbete var effektivt och att de var dåliga på att söka fakta och information på Internet ville jag undersöka hur det förhöll sig lite närmare. För att få svar på mina frågor har jag gjort en enkätundersökning som dels är kvalitativ, men den är också kvantitativ eftersom en del frågor handlar om mängden tid, antal dagar etc. som eleverna spenderar vid datorn. Enkätundersökningen gjordes på två olika skolor, en med högre datortäthet och en med lägre för att utforska om det fanns någon skillnad mellan skolor med olika förutsättningar. Litteraturen som jag har använt mig av och kopplat till arbetet ger en tillbakablick över användning av datorer och IT i skolan och berör tidigare forskning kring ämnet. Resultatet visar att datorer och Internet används flitigt i skolan men har inte tagit över andra läromedelsformer. Det visar också att elever inte är effektiva när de söker information på Internet och att det finns en osäkerhet om hur man egentligen går till väga. Detta beror delvis på uppgifterna som tilldelas. Det kan också konstateras att eleverna inte är effektiva vid datorn i det avseende att de flesta vid varje tillfälle vid datorn använder Internet för privat bruk. Ungefär hälften trodde dessutom att de skulle bli effektivare i sitt skolarbete om Internet låstes för privat surfande.

Den här undersökningen syftar till att studera om datorn kan vara ett hjälpmedel i språkundervisningen för att hjälpa elever att tala mer på spanska. Eftersom datoranvändningen i skolans värld hela tiden ökar är det synnerligen relevant att undersöka hur lärare kan se datorn som ett verktyg i språkundervisningen. Studien var både kvalitativ såväl som kvantitativ. Med hjälp av datorn fick eleverna i hemuppgift att lyssna på spanska texter som de tränade på att läsa högt. Under ett par lektioner arbetade de i smågrupper för att spela in dialoger på ljudfiler på datorn som de sedan lyssnade på, analyserade och därefter spelade in igen. Både före och efter undersökningen fick eleverna göra muntliga prov, slutligen intervjuades några elever om vad de tyckte om arbetsmetoden. Resultatet av undersökningen, pekar på att talet främjades, men framför allt att de kände sig mer säkra inför att prata på spanska än tidigare. Däremot var det lite svårare att klart kunna fastställa vilka elever det gynnade mest om man ser utifrån elever med lägre eller högre kunskaper i språket. Undersökningen tydde dock på att de som är lite försiktigare av sig eller lite blyga gynnas av en sådan här arbetsmetod.

Den här uppsatsen handlar om hur tekniska hjälpmedel används i undervisningen, vad när och hur. Uppsatsen tar även upp författares syn på tekniska hjälpmedel samt resultaten utifrån de observationer vi utfört inom området, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogerna i de observerade klasserna använder sig av tekniska hjälpmedel i undervisningen. Studien är kvalitativ och består av observationer i tre klasser, åk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska användningen i de observerade klasserna är varierad, men den finns där!

The purpose of this study was to examine how teachers practice Arne Tragetons theory of using computers as the first writing instrument in reading and writing development. We wanted to clarify how the work from using Tragetons theory was applied while investigating if and how other methods of reading and writing instruction were used. Our interest lays in how the teachers accomplished the knowledge of this theory and also how the choice of this approach came about. To investigate this we used interviews with a qualitative nature, where seven active teachers were interviewed. They worked in three different schools in years one to three, they were all women and had various long experiences of work on the computer writing tools. The essential and the most prominent of these results showed a greater desire to learn where joy was in focus. Typing bliss was seen by an increased production of text made possible because the use of computer writing tools are not slowed by the students sometimes worse than fine motor development. The comprehensive results showed that the computer as the central medium of literacy development contributed to the speedier development of the pupils in comparison to the traditional reading and writing instruction. The interviewed teachers had only a few negative aspects to serve and those focused primarily on the technical bits that were not on students' development.

<p>Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.</p><p>Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.</p><p>Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig. Alla barnen spelar dataspel om än i varierande omfattning. Jag har inte funnit att dataspelen direkt påverkar barns övriga lekande.</p><p>Mest populära är spel av typen Platformers. Spel med övervägande våldsinslag är ovanliga bland de mest populära spelen. Jag har inte funnit något som pekar på att pojkar och flickor har olika uppfattning om datorn eller favoritspel.</p><p>När man skaffar dataspel/program anser personalen det viktigast att det finns pedagogiska inslag utan realistiskt våld. Alla har en positiv inställning till datorn i skolan.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.</p><p>Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.</p>

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta. Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1. Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig. Alla barnen spelar dataspel om än i varierande omfattning. Jag har inte funnit att dataspelen direkt påverkar barns övriga lekande. Mest populära är spel av typen Platformers. Spel med övervägande våldsinslag är ovanliga bland de mest populära spelen. Jag har inte funnit något som pekar på att pojkar och flickor har olika uppfattning om datorn eller favoritspel. När man skaffar dataspel/program anser personalen det viktigast att det finns pedagogiska inslag utan realistiskt våld. Alla har en positiv inställning till datorn i skolan.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö. Resultaten visar att lärare och skolledare ser aningen olika på datorns roll i skolan men att båda grupper ser tydliga fördelar. Dessa fördelar var bland annat lättillgängligheten av information via internet, men även att elever har möjlighet att presentera kunskap och uppgifter på fler sätt än vad tidigare varit möjligt. Möjlig framtida forskning skulle kunna fokusera på hur eleverna upplever arbetet med datorn som redskap i skolan eller om resultatet av datorns användning i skolan faktiskt är mätbart eller inte.

I denna uppsats vill jag få en bättre förståelse för de utmaningar som kan finnas när datorn används som ett redskap i lärande. Mitt mer specifika syfte är att se hur användandet av datorn i en utvald gymnasieklass kan utvecklas utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt. I detta syfte använder jag mig av en enkätundersökning där respondenterna är en gymnasieklass som går sista året på sin utbildning. Enkätens resultat speglar jag sedan i sociokulturell teori och i mina förförståelser som jag har fått i mina möten med klassen. I mina slutsatser framträder de utmaningar och utvecklingsområden är en konsekvens av den rådande synen på kunskap och arbetssätt i klassen. I denna klass behöver datorn gradvis inkluderas i lärandedesignen och lärandet med datorn behöver förankras och användas när det är ändamålsenligt.