Denna undersökning avhandlar införandet av en dator per elev. Syftet är att undersöka vilka problem och möjligheter det skapar gentemot elever och pedagoger. Hur det påverkar den satta strukturen i skolans verksamhet. Det är viktigt att skolan är medveten om att införande av 1:1 måste få ta tid. Skolan måste också få stöttning av kommunen för ett lyckat införande av det nya arbetssättet. Projektet kommer i första skedet både innebära en ökad kostnad rent ekonomiskt, likväl som en kraftigt ökad arbetsbelastning. För att få et lyckat resultat måste personalen få tid till att arbeta med den nya tekniken för att få en långsiktig och hållbar arbetssituation. Under projektets gång var en gemensam nämnare att alla pedagoger upplevde uppstarten som väldigt tung, och arbetsbelastningen ökade drastiskt. Till stor del berodde det på att skolan underskattade den kapacitet som behövdes, både i personalåtgång och kapacitet för internetanslutning. Både elever och pedagoger fick hantera nya utmaningar i olika undervisningssituationer. För eleverna var det en utmaning att använda datorn som ett arbetsredskap och inte som ett distraktionsmoment. För pedagogerna blev det en utmaning att möta eleverna i den nya situationen, samtidigt som datorn fick en mer central roll i undervisningen och i klassrummet. / <p>Svenska</p>

BAKGRUND:Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vår utbildning, blev vi intresseradeav att undersöka strategin närmare. I vår bakgrund presenterar vi bland annat olika läs- ochskrivinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, Läsning på Talets Grund (LTG), WritingTo Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt tvåolika perspektiv på läs- och skrivinlärning; formalismen och funktionalismen. Inomformalismen är arbetssättet syntetiskt, dvs. man utgår ifrån delarna för att steg för steg närmasig en helhet. Lundbergs (2004) syn på läs- och skrivinlärning är ett bra exempel på ettsyntetiskt synsätt, då han menar att de olika delarna i läsutvecklingen måste tränas separat,eftersom en elev kan visa god utveckling i några delar och sämre utveckling i andra. Inomfunktionalismen däremot, arbetar man utifrån en analytisk metod där eleven bygger upp sinförståelse utifrån en helhet. Tragetonstrategin är en typisk funktionalistisk strategi, där manlåter eleverna producera texter redan innan de kan skriva på riktigt. Trageton (2005) hävdaratt man tar till sig kunskap som en del av ett större sammanhang och genom att låta elevernalaborera med skriftspråket på datorn kommer de efter hand att upptäcka språkets olikabeståndsdelar.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att undersöka hur fyra pedagoger uppfattar att elevers tidigaläs- och skrivutveckling påverkas av Tragetonstrategin. Vi utgick ifrån frågeställningar somberör hur pedagogerna uppfattar Tragetonstrategin, vilka för och nackdelar som finns, samtom de upplever att elevers läs- och skrivlust har förändrats efter införandet avTragetonstrategin.METOD:Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som metodiskt redskap. Vi lät ossinspireras av delar av en fenomenografisk ansats eftersom vi var intresserade av att undersökapedagogers uppfattningar och upplevda erfarenheter av elevers tidiga läs- och skrivutvecklingi förhållande till Tragetonstrategin. I metodavsnittet redogör vi för vårt genomförande ochvårt urval, samt presenterar studiens tillförlitlighet och trovärdighet. Vi lyfter även de etiskaregler som är relevanta för vår undersökning.RESULTAT:Resultatet av vår undersökning presenteras i tre huvudkategorier, nämligen lusten att lära isamspel med andra, pedagogens roll, och möjliga hinder. Resultatet visar attTragetonstrategin erbjuder många möjligheter till läs- och skrivutveckling och att lusten attläsa och skriva har ökat väsentligt i arbetet med strategin. Fördelar som ökat samarbete eleveremellan, givande samtal om textproducerande, ökat självförtroende hos eleverna, fördjupattextinnehåll och framförallt en ökad lust till läsning och skrivning, lyfts av samtligarespondenter. De nackdelar som framkommit i vår studie handlar främst om tekniskaaspekter, både med avseende på pedagogens bristande kunskap om datorer och pådatortekniska problem såsom skrivare som inte skriver ut och texter som inte sparas.

<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp.</p><p>Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand. Pedagogerna ansåg att den begränsade tillgången till datorer i skolan var en nackdel samt att det inte var bra för eleverna att sitta för länge vid datorerna.

Studiens övergripande syfte är att undersöka datoranvändningen i samhällsorienterande undervisning i skolår 4, på två olika skolor i Stockholmsområdet. Undersökningen bygger på fem frågeställningar, vilket bidrar till att belysa lärare och elevers förhållningssätt kring ämnet. För att genomföra studien gjordes en kvalitativ undersökning där observationer, intervjuer samt fokusgruppsintervjuer var de forskningsmetoder som användes för att samla in data. Som teoretiskt avstamp används tankar från behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella teorin. I studien tas även tidigare forskning kring ämnet datoranvändning upp. Mitt undersökningsresultat visar att datoranvändningen tar en stor plats i SO-undervisningen. Lärarnas mål för en undervisning med datorer är knuten till styrdokumenten. Dessutom kopplas lärarnas mål med datorn i undervisningen till det samhälle vi lever i och dess krav. En samhällsorienterande undervisning där datorn ingår som ett verktyg innehåller mest moment som informationssökning och ordbehandling av en text inom ämnet. Det är främst i ämnena geografi och historia som datoranvändningen dominerar. Lärare och elever finner både pedagogiska för- och nackdelar med datoranvändningen. I anslutning till samhällsorienterande undervisning handlar för- och nackdelarna mest om informationssökning och källkritik. När det gäller elevernas inställning till datoranvändningen i SO: n är de positivt inställda eftersom det bidrar till deras kunskapsinlärning, det är ett roligare arbetssätt, det finns mer fakta och bilder att tillgå än vad läroböckerna har att erbjuda, dessutom blir resultaten från ordbehandlingen snyggare och det är ett effektivt sätt att arbeta på. Någon skillnad mellan flickors och pojkars användning av datorer upptäcktes inte utan det var en jämn fördelning bland datorerna i undervisningen dock märktes skillnaden i pojkarnas teknikintresse.

<p>Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. </p><p>Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: </p><p>- Vad är läs- och skrivsvårigheter? </p><p>- Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? </p><p>- Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? </p><p>På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. </p><p>Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...</p>

Syftet med denna studie är att undersöka åtta lärares uppfattningar om hur läs- och skrivsvårigheter kan åtgärdas samt hur dessa lärare beskriver hur de ger stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att få svar på frågorna genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer med utbildade grundskollärare i år 1-3 samt förskollärare. Utgångspunkten i den teoretiska delen är fenomenologi, vilket innebär att vi har försökt förstå åtgärder inom läs- och skrivsvårigheter utifrån lärarens perspektiv. Studiens resultat visar att det är viktigt att så tidigt som möjligt kartlägga elevers svårigheter och att på bästa sätt hitta den metod som passar utifrån elevens behov. Vidare visar resultatet att samtliga lärare arbetar på olika sätt för att stödja elevers läs- och skrivsvårigheter, exempelvis genom rim och ramsor. Dessutom framgår det att datorn är en viktig del i arbetet med elevernas läs- och skrivsvårigheter, exempelvis att eleven får skriva på datorn istället för med pennan. Likaså är ett gemensamt arbete med hemmet, uppmuntran, motivation och intresse är viktiga byggstenar i arbetet med elevers läs- och skrivsvårigheter.

The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers’ motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR. The result of the analysis shows that the teachers find that the pupils have a greater love of writing and that the teachers chose to work with the method because they want to change how pupils learn to read and write. Another finding is that the teachers feel that pupils with motor difficulties benefit most from working with WTR.

Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...

Flera kommuner går in i stora projekt där det satsas på införskaffande av en dator per elev och pedagog inom skolor. Till grund för dessa satsningar finns många rapporter där det talas om hur positivt det är med datorer som arbetsverktyg i skolan. Dessa rapporter lyfter mycket lite eventuella negativa aspekter med datorer i skolan. Egen erfarenhet har dock sett att det finns distraherande faktorer vid datoranvändning som inte kan anses positiva för elevers lärande. I detta arbete identifieras, undersöks och analyseras delar som kan anses negativt förekommande vid datoranvändning i skolan.