Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av. Lärarnas svar antyder att det används olika verktyg i läs- och skrivundervisningen för att hjälpa eleverna till vidare utveckling. Det kan t.ex. vara test, diagnoser och datorprogram.

Syftet med detta arbete är att belysa hur datorprogrammet OneNote kan användas för att stimulera elevers engagemang för skolarbetet. Hur kan OneNote användas som ett alternativt specialpedagogiskt utbildningsprogram? Vad säger den senaste forskningen om datorn som verktyg i skolan och i specialundervisningen? I studiens teoretiska ramverk används forskaren Puentedura SAMR-modell för att analysera en arbetsmodell utvecklad i OneNote. Studien beskriver hur OneNote kan användas samt hur ett utbildningsprogram kan vara uppbyggt och tar även upp de svårigheter det medför att bygga upp ett utbildningsprogram, såsom brist på kompetensutbildning och arbetsredskap. Lagtexter, förordningar och deklarationer redovisas för att belysa den specialpedagogiska rollen. Metoden som använts är aktionsforskning och är en metod som används när ett problemområde har identifierats, och viss åtgärder vidtagna. Problemområdet i denna studie identifierades som åtgärder för att attrahera hemmasittande elever tillbaka till skolan och för att stimulera elevernas engagemang för skolarbetet användes dataprogrammet OneNote. Slutsatsen av studien visar att OneNote som utbildningsplattform fungerar som ett specialpedagogiskt verktyg och har utvecklingsmöjligheter. Engagemanget för skolarbetet hos de eleverna som använde OneNote har ökat och datorn som pedagogiskt hjälpmedel datorn har bidragit till en positiv utveckling i att skapa goda lärandemiljöer. Andra mycket positiva aspekter är att elevernas självständighet har ökat och därmed deras självförtroende.

I dagens samhälle är vi människor dagligen i kontakt med IT. De senaste åren har informationstekniken ständigt utvecklas vilket har gjort att vi har fått nya möjligheter att till exempel kommunicera och lära. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs- och skrivutveckling, samt hur metoden används i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lärande. För att uppnå vårt syfte formulerade vi tre frågeställningar som handlade om hur lärarna upplever hur metoden Att skriva sig till läsning påverkar elevers läs-och skrivutveckling, hur lärarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lärande samt hur metoden fungerar i praktiken. Vi valde att utföra kvalitativa intervjuer med två olika lärare för att samla in vårt material.Resultatet visade att båda lärarna är positiva till Att skriva sig till läsning och ser i stort sett enbart fördelar med Tragetons metod. Lärarna argumenterade för att med hjälp av datorn som skrivverktyg försvinner motoriska hinder och eleverna kan lättare lägga fokus på textskapandet. En av de få saker de intervjuade lärarna såg som en nackdel var att tekniken ibland kan skapa hinder för undervisningen då den inte fungerar, annars så var de mest positiva till metoden då elevernas texter hade en bättre kvalité då samtliga elever skapade längre texter med ett bättre innehåll när de fick skriva på datorn.Den slutsats vi kan dra är att det är viktigt att vi som är verksamma inom skolan driver en tidsenlig undervisning och använder oss av de digitala hjälpmedel som finns. Det finns inte en metod som passar alla elever utan en kombination av olika metoder är det bästa för att stimulera varje individs läs- och skrivutveckling. Dock så kan vi se att datorn som skrivverktyg och IKT kan bidra till elevers fortsatta lärande.Nyckelord: ASL, Att skriva sig till läsning, digitala verktyg, IKT, läs- och skrivinlärning, samspel, skriv- och läslärande, Trageton

SammanfattningVårt syfte med denna studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar lärarna ansågatt det fanns med metoden att skriva sig till läsning (ASL) med datorn somskrivverktyg. Vi ville också studera vilka elever som gynnas/missgynnas av metodensamt om lärarna kunde se några skillnader på elevernas texter vad gäller innehåll ochkvalitet. Våra frågeställningar var:1. Ser lärarna några skillnader i texternas innehåll och kvalitet när eleverna skriver pådatorn istället för på traditionellt sätt med papper och penna och på vilket sätt?2. Vilka för- och nackdelar har ASL-metoden enligt lärarna?3. Vilka elever gynnas/missgynnas av ASL-metoden enligt lärarna?För att svara på frågorna har vi använt oss utav en kvalitativ metod med ostruktureradeintervjuer och ostrukturerade observationer. Sammanlagt intervjuade vi fyra lärare ochnärvarade vid två observationstillfällen. Vår studie bygger till stor del på olika forskaresaspekter kring läs- och skrivinlärning samt bakomliggande teorier.Resultatet av vår studie pekar på att alla elever gynnas av metoden på ett eller annat sätt,lärarna ansåg att det fanns betydligt fler fördelar än nackdelar med metoden vad gällerelevernas skriv- och läsinlärning. Alla lärarna var överens om att textmängderna ökadebåde vad gäller innehållet och kvaliteten när eleverna använder datorn somskrivverktyg. Den främsta orsaken till denna ökning var elevernas samarbete.Nyckelord: ASL metoden, samarbete, datorn som skrivverktyg, skriv- och läsinlärningoch textinnehåll

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola”, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet. Undersökningen visar på en positiv bild av Tragetons metod, men inte som en ny revolutionernande läsinlärningsmetod, utan mer som ett nytt sätt att utnyttja datorn som verktyg med andra beprövade läsinlärningsmetoder som grund för undervisningen.

För att möta den så kallade digitala generationen och höja elevers motivation och måluppfyllelse satsar fler och fler skolor på 1:1. Det innebär att varje elev och lärare får tillgång till varsin bärbar dator. Den forskning som finns om 1:1-satsningar fokuserar i hög grad på teknologin, ifråga om hur denna står i relation till elevresultat, elev- och lärarattityder, etc., men utelämnar de pedagogiska synsätten i 1:1-satsningarna. Det är denna lucka som är utgångspunkten i uppsatsen. Med fokus på fyra 1:1-verksamma pedagoger ämnar denna uppsats undersöka de pedagogiska synsätt som omgärdar 1:1-verksamhet. Frågeställningarna behandlar datoranvändning, elevsyn, kompetensutveckling och digital kompetens. Förutom intervjuer med pedagogerna baseras undersökningen på styrdokument, kommunala IT/IKT-strategier, de aktuella skolornas IT-strategier samt observationer i pedagogernas klasser. Elevdatorn används inom en rad olika områden i skolan. Hur pedagogen väljer att använda datorn i undervisningen skiljer sig mellan det tillfrågade inom ett brett svarsområde. Elevdatorn används i alltifrån den mer traditionella klassrumsundervisningen till ett mer nytänkande lärande. Elevdatorn kan även ha funktionen av ett administrativt verktyg som bidrar till förenkling i den befintliga undervisningen. Avsaknaden av en gemensam syn på vad det innebär att satsa på 1:1 och vad som krävs för att en satsning ska vara framgångsrik är en bidragande orsak till att de undersökta projekten ser så pass olika ut. Att pedagogerna inte får någon större möjlighet till kompetensutveckling utan istället är beroende av sitt eget engagemang är också en bidragande orsak till detta. En gemensam syn finns kring behovet av att utveckla elevernas digitala kompetens i syfte att förbereda dem för en allt mer globaliserad och digitaliserad omvärld.

The purpose of my study is to examine why five primary school teachers chose to start using the method ”Learning reading by writing on computer” in their teaching. How do they perceive that the method works in their classroom and do they perceive that the method affect the children’s literacy? The study consists of a qualitative method in form of interviews with five primary school teachers and also some observations made by me in the classrooms. I will use the findings I made during the interviews and observations and contrast these to relevant literature and research that I have collected. The result of my study shows that all of the interviewed teachers had a self-interest in working with the method ”Learning reading by writing on computers” and that they also worked closely with colleagues. The majority of the pupils could talk about their texts and the structure of the language already in grade one and many had learned to read faster than former pupils.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå. Målet med detta arbete är att försöka förstå varför Internet som ett pedagogiskt verktyg inte har hittat en naturlig plats ännu i klassrummet.Resultatet av undersökningen som utförts visar att informationstekniken inte är en självklar del i undervisningen. Det är möjligt att påstå att det behövs bättre rutiner för att Internetanvändningen bättre ska kunna användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Utvecklingen handlar om att lärare och elever ska interagera mera i klassrummet. Eleverna är mer initierade än sina lärare i digitala verktyg. Men det räcker inte att vara tekniskt kunnig, för elevernas källkritiska granskning måste också utvecklas med hjälp av deras lärare.

Med bakgrund i de senaste årens digitalisering av skolan och EU-kommissionens formulering av digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande är studiens syfte att undersöka och jämföra hur lärare och elever på en skola på gymnasienivå ser på elevernas digitala kompetens. Detta görs utifrån tre frågeställningar som rör elevernas syn på sin digitala kompetens, lärarnas syn på elevernas digitala kompetens samt huruvida det finns någon diskrepans mellan dessa båda. Den metod som används är kvalitativa intervjuer, och studiens resultat bygger på totalt sju intervjuer. Av dessa är fyra intervjuer med elever från samma klass och tre med lärare från samma skola.Resultatet analyseras utifrån Macken-Horariks modell om kunskap och litteracitet och delas in i tre kategorier som ligger till grund för diskussionen. I denna lyfts utöver Macken-Horariks modell också EU-kommissionens definition av digital kompetens och begreppsparet digital inföding och digital immigrant in som teoretiska utgångspunkter.Eleverna uttrycker generellt att de tycker att deras digitala kompetens är självklar och god. Deras uttalanden kan förstås som att de ser på sig själva som digitala infödingar, och därmed ser sig datoranvändning som naturlig och självklar. Samtidigt ser de inte användningen som helt oproblematisk: dels går mycket tid åt till datoranvändning och dels erbjuder datorn distraktioner vilket några elever upplever som ett problem. Att reflektera kring och hantera dessa problem kan dock också ses som en del av den digitala kompetensen.Även en av lärarna menar att elevernas digitala kompetens är god, medan de övriga menar att den innehåller luckor. Både denna diskrepans den som finns mellan två av lärarnas och elevernas syn på elevernas digitala kompetens, kan förstås genom att man delar in digital kompetens i tre kunskapsdomäner enligt Macken-Horariks modell: den vardagliga, den specialiserade och den reflexiva. Emedan eleverna besitter en vardaglig digital kompetens, som de menar är god och tillräcklig, ser två av lärarna luckor i den specialiserade datoranvändningen för deras respektive ämnen. Den lärare som inte upplever några luckor är den lärare vars lektioner innehåller uttrycklig undervisning i sitt ämnes specialiserade digitala kompetens.