Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe.   Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek. Den större kommunen har tagit emot ensamma barn under en längre period och god manskapet för de ensamkommande barnen har där existerat en längre tid medan det i den mindre kommunen är relativt nytt med ensamkommande barn.   Under studiens gång upptäckte vi att det inte finns några märkbara skillnader mellan stor kommun och liten kommun i godmansuppdraget, snarare fanns det mer likheter. Oavsett om kommunen har tagit emot ensamkommande barn en längre tid eller inte är uppdraget som god man oklart. Det finns inga klara tydliga regler i vad uppdraget faktiskt innebär utan det blir snarare en tolkningsfråga. Samtliga gode män sade sig sakna utbildning, kontaktperson och stödperson att vända sig till.

Bakgrunden till att genomföra studien kom utav mitt skapandeintresse och mötet med ateljéristor under min förskollärarutbildning. Syftet var att undersöka hur fem ateljéristor uppfattar sin yrkesutövning i relation till arbetslag, barn och kvaliteten i förskolan. Inom Reggio Emilia pedagogiken, är ateljéristan en konstnärligt utbildad person, som specialiserat sig på barns bildskapande. Detta innebär dock inte att ateljéristan alltid har en pedagogisk utbildning. I denna studie har dock samtliga intervjupersoner genomgått en förskollärarutbildning. Studien är av kvalitativ karaktär, vilket innebär att forskaren intresserar sig för mer djupgående undersökningar och analyser av människors upplevelser och erfarenheter. Studien antar ett postmodernt och socialkonstruktionistisk perspektiv på lärande, i syfte att förstå och analysera studiens resultat. Resultatet visade att ateljéristornas kunskaper appliceras inom flera områden i förskolan, såsom handledning av arbetslag, miljö, material och bildskapande. Detta är kunskaper som arbetslag ofta efterfrågar. Ateljéristans arbete styrs utav enheters förutsättningar, samt arbetslags och förskolechefens uppfattningar om hur det bör utformas. Ateljéristorna anser att deras yrkesutövning är viktig för att tydliggöra skapandets vikt inom förskolan. Genom ett estetiskt arbetssätt och bildskapande, återfinns en tro på att barn tillägnar sig kunskaper och skapar mening i sin omvärld på ett mer nyanserat sätt. Miljö och material ses som viktiga aspekter av vilka förutsättningar barn ges i detta. Förskollärares professionalisering diskuteras som ett hinder för ateljéristan att utöva sitt yrke i förskolans verksamhet. Vidare diskuteras betydelsen av ateljéristans yrke för ökad kvalitet och utveckling av förskoleverksamheter.

Bakgrund: Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan. Metod: För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare – den som kan allt, Förskola och skolan – lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation. En genomgående upplevelse hos de intervjuade föräldrarna är att lärarens uppdrag förändras och att det ställs högre krav på deras kompetenser och behörighet. Legitimationen anses som ett bevis som säkerställer kvaliteten i utbildningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet. Tidningarnas syn på kristendomsämnet skiljer sig, då Folkskolans vän önskar att behålla den konfessionella undervisningen med fokus på katekesen, till skillnad från Svensk läraretidning som kräver en mer allmän kristen-domsundervisning. Detta får även betydelse för tidningarnas syn på vad som var folkskolans huvudsakliga uppgift.

Thesis (doctoral)--Göteborgs universitet, 2004. / Extra t.p. with thesis statement and English abstract inserted. Includes bibliographical references (p. 230-244).

The theme of this thesis is the professional ethics of public librarians. Qualitative interviews have been conducted with fourteen public librarians, with the aim to investigate their thoughts·and opinions concerning professional ethics and their experiences of ethical dilemmas in professional situations. The result shows that the majority of the librarians often discuss problems concerning what's right or wrong but that the discussions are conducted on the basis of practical situations and not in terms of professional ethics. The majority have vague ideas of how the term professional ethics should be applied on the work of public librarians, though all the interviewees consider the professional ethical discussion to be important. We examine the librarians opinions and experiences of ethical dilemmas conceming four subject areas: the principle of the librarian as a neutral and nonrestricting information intermediary, the principle of equal treatment of all the library visitors, difficulties. concerning media selection and the problems based upon the librarians flexibility towards the intemal rules of the library. The librarians experienced the behaviour towards the visitors as the greatest problem. Media selection is also concidered to be a problem area. Neither the role as a neutral intermediary nor the flexibility towards intemal rules creates major ethical dilemmas for the interviewed librarians. The results of our study is put in relation to theories concerning the role of professiona! ethics in the development of a profession.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Min forskningsfråga var följande; Hur framställs lärares yrkesetik? Utifrån den frågan valde jag att göra en diskursanalys av Lärares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sätt att se på läraryrkets förändring och de konsekvenser det fört med sig. Där presenteras också olika forskares syn när det gäller etik och lärares yrkesetik. I bakgrunden har fokus dels varit på läraryrkets professionalism och professionalisering, dels på lärares yrkesetiska kompetens. Bakgrunden och diskursanalysen av Lärares yrkesetik ledde mig fram till en bild av en problematik i rerlationen mellan lärares professionalisering och läraryrkets yrkesetik. Min diskursanalys visade på flera omständigheter som jag inte såg innan jag gjorde min analys. I min diskursanalys såg jag bland annat lärarrollen mer aktivt tona fram och elevrollen som mer passivt framtonande. Lärare framstod som främsta aktör medan eleven framstod som mer passiv aktör. I framställningen av Lärares yrkesetik var det rollernas framtoning som jag såg som mest framträdande. Det framkom även att lärare avkrävs ett stort ansvar som i praktiken kan leda fram till olika grad av konkret handling. Ansvaret väger tungt i ett professionaliseringsperspektiv. I min diskussion framstår Lärares yrkesetik som ett led i den professionaliseringsprocess som varit i fokus under ett antal år, framför allt på 1990-talet. Min diskussion tar upp flera olika punkter som sammanfattar det som framkommit i min diskursanalys och vilka effekter det kan ha för lärares professionalisering och lärares yrkesetik. Diskussionen avslutas med resonemanget kring frågan huruvida lärare ska vara professionella.

Uppkomsten av yrkesidentiteten geolog är i Sverige nära knutet till etableringen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) år 1858. I denna uppsats undersöks hur geologens yrke utvecklades under perioden mellan 1858 till 1914, Yrket kom att professionaliseras som ett resultat av samverkan mellan SGU och svenska universitet och högskolor vilket beskrivs i uppsatsen. En genomgång har gjorts av bakgrund och arbetsuppgifter för de geologer som anställdes vid SGU under den aktuella prioden. Vidare beskrivs några praktiska geologiska arbetsuppgifter och vilken betydelse de hade för industrialiseringen av Sverige. SGUs engagemang i malmgeologiska frågor kom att ifrågasättas av värmländska bergsmän och den debatten behandlas även.