No description available.

Bakgrundsljud och hur det influerar människors uppmärksamhet är undersökt i ett flertal olika former. Vanligtvis genom att använda musik och tystnad som variabler för att jämföra effekten på en primär kognitiv uppgift. Eftersom all musik skapas med intentionen att lyssnas på, dvs. att dra uppmärksamheten till sig, söker denna studie att undersöka huruvida bakgrundsljud ligger till grund för olika reaktionstid beroende på om ljudet är artificiellt eller naturligt (ljud från naturen som en strömmande bäck jämfört med rosa brus). Genom att använda ett visuellt oddball-paradigm på ett reaktionstids-test med de två bakomliggande ljuden på en population (N = 30) där snittåldern var 29 (M = 29.70, SD = 7,82). T-testet bekräftade hypotesen. Därför fastslår denna tes att rosa brus ger längre tid på reaktionstids-test än naturliga ljud när de presenteras som bakgrundsljud. / Background noise and how it influences attention in humans is researched in various ways and forms. Usually it has been done by using music and silence to compare the effects on a primary cognitive task. Since music is an artificial sound created with the intention to draw attention to it, the present study sought to determine if background noise cause differences in reaction time whether it was artificial noise or natural noise (such as the sound of a stream of water compared to pink noise). The two background noises were compared through a visual oddball paradigm measuring reaction time on a sample (N = 30) whose mean age was 29 years (M = 29.70, SD = 7,82). The paired t-test confirmed the hypothesis. Therefore, this study concludes that pink noise creates longer reactions compared to natural sounds when presented as background noise.

Following the government's decision to resume conscription, it is now both women and men’s obligation to conduct military basic training if they are called upon. The government's intention is that the commitment, primarily should be based on volunteers and, secondarily, by conscription through law. To create conditions for more individuals to find themselves motivated to voluntarily complete basic military training, it is therefore relevant to examine what makes an individual motivated while others do not. Additionally, it is also interesting to examine to which extent the initial information from “Plikt- och prövningsverket” (conscription office) and from the Swedish Armed Forces' website is encouraging from a motivational perspective. Based on the results, a reasoning can be made about what potential effects there are with the design of the information document and whether there are any opportunities for improvement from a motivational perspective. The results show that the material contains several examples of motivational factors, but that there are opportunities for further improvements to generate greater individual motivation.

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Inledning: Motivation är en nyckelfaktor för att uppnå ett lyckat slutresultat i projekt. Motiverade medarbetare är viktiga inom alla arbetsplatser. Att ha motiverade projektteam är därför avgörande för driva projektet framåt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera projektledares tillvägagångsätt för att upptäcka motivationsfaktorer och motivera projektteamet. Teori: Teoretiska utgångspunkter i studien är Herzbergs tvåfaktorsteori (TF) och självbestämmandeteorin (SDT). Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med induktiv ansats som är baserad på intervjuer som är kopplat till teorin för att uppnå resultat i studien. Intervjuer har gjorts med tio projektledare med erfarenhet från olika branscher. Intervjuerna har gjorts med hjälp av applikationer Teams och Zoom och varje intervju är på cirka 1 timme. Resultat och slutsats: Studien har visat att flera faktorer har påverkan på projektmedarbetarnas motivation. Resultat visar att en projektledare behöver individuellt arbeta med att uppfylla medarbetarnas interna och externa behov för att skapa en motiverad projektgrupp.

The Cognitive Evaluation Theory explains the outcomes of studies employing Deci's paradigm, but only when used post hoc. A basic assumption is that extrinsic rewards always increase intrinsic motivation for nonhuman subjects. Deci's paradigm was modified for use with 22 rats to test this assumption. Running in an exercise wheel was the intrinsically motivated activity studied. ANCOVA revealed that external rewards increased intrinsic interest on the first day following the cessation of reinforcement (F = 8.32), but on two subsequent days and again a week later, no significant differences between the reward and control groups were evident (F = .29; F = .33; F = 3.70). The assumption was not supported. It was demonstrated that repeated posttest measures are necessary to avoid basing conclusions upon one point along the extinction continuum.

Object of the research. The research object includes a CCA and a model of a web-based decision support system developed by integrating basic knowledge in the sphere of construction management, civil law, mathematical methods and advanced computer technologies; the model system enables effective implementation of aims of various parties of a CCA. Aim and tasks of the work. The main aim of the dissertation is to develop a theoretical model of a web-based decision support system for legal regulation of CCAs, taking in to consideration principles of construction management, improvement of effectiveness of legal regulation of CCAs, employing computer technologies, theoretical assumptions related to development of e-business systems, and etc. In order to make an effective theoretical model of a web-based decision support system for legal regulation of CCAs, the following tasks are stated: • To analyse importance of e-business in improvement of effectiveness of preparation of CCAs. • To make a feasibility study of the potential of e-business principles, of factors determining effectiveness and of decision support measures in preparation of CCAs. • To analyse principles of operating decision support systems intended for construction, law and agreement preparation. • To prepare several models for evaluation of CCAs and to select the best. • To analyse the potential of application of currently used multiple criteria analysis methods in a web-based decision support system for legal... [to full text]

Abstract in English, Afrikaans and Zulu / The fostering of self-regulation is of great importance in the Early Childhood Development (ECD) phase, because it leads to future self-discipline. The aim of the study was to understand the participants’ ways of fostering self-regulation during free play in three primary schools in Zimbabwe. The theoretical frameworks of the study, namely positive psychology and Deci and Ryan’s Self-Determination Theory (SDT), as well as the Basic Psychological Needs Theory (BPNT), regarded the learners’ support for autonomy, competence and relatedness as key characteristics of positive discipline that support the development of self-regulation. Benner’s interpretive phenomenology method was used with the aim of describing and interpreting participants’ experiences of the phenomenon under study. The social constructivism paradigm underpinned the study and the approach was qualitative. Data collection and analysis were guided by Benner’s interpretive phenomenological method. A paradigm case, themes and exemplars were used in data presentation, discussion and interpretation. Findings showed that free-play activities consisted of, for instance, socio-dramatic play, indoor play in play corners and outdoor play. The common practices used by the participants to foster self-regulation through positive discipline were co-regulation, positive reinforcement, time-out and logical consequences. Teachers and learners often perceived the teachers’ use of time-out and logical consequences as punishment rather than positive discipline, because of the rigidity of its application without considering psychosocial needs. The findings, however, were consistent with an understanding of fostering self-regulation through positive discipline during free play by nurturing the learners’ psychological needs for autonomy, competence and relatedness, as well as mindfulness. Research proposed mindfulness as a possible fourth basic psychological need. In line with the Sustainable Development Goals (SDGs) for achieving a better and sustainable future for all people by 2030, participants perceived the fostering of self-regulation through positive discipline as part of gender education for eradicating gender-based violence and to foster resilience. / Selfregulering moet in die vroeë kinderjare reeds by klein kinders gekweek word sodat hulle later in die lewe in staat sal wees om selfdissipline aan die dag te lê. Die doel van hierdie studie was om vas te stel hoe die deelnemers by drie laerskole in Zimbabwe gedurende vrye spel selfregulering by leerders gekweek het. Die drie teoretiese raamwerke waarop hierdie studie berus, is die positiewe sielkunde, Deci en Ryan se selfbeskikkingsteorie (SBT) en die teorie van basiese psigososiale behoeftes (TBSB). Hiervolgens is die bevrediging van kinders se behoefte aan outonomie, bedrewenheid (‘competence’) en verhoudings (‘relatedness’) voorvereistes vir die positiewe dissiplinering waarmee selfregulering by hulle gekweek word. Benner se metode van interpretatiewe fenomenologie is gevolg om deelnemers se belewing van die fenomeen te beskryf en te vertolk. Die sosiale konstruktivisme het die grondslag van hierdie studie gevorm, en die benadering was kwalitatief. Data is volgens Benner se metode van interpretatiewe fenomenologie ingewin en ontleed. ʼn Paradigmageval, temas en voorbeelde (‘exemplars’) is in die aanbieding, bespreking en interpretasie van data gebruik. Volgens die bevindings het vryespelaktiwiteite bestaan uit onder meer sosiaal-dramatiese spel, binnenshuise spel in speelhoekies, en buitelugspel. Die praktyke waarvolgens deelnemers selfregulering deur positiewe dissiplinering gekweek het, was onderlinge regulering, positiewe versterking, afkoeltyd en logiese gevolge. Onderwysers en leerders het afkoeltyd en logiese gevolge nie as positiewe dissiplinering nie, maar eerder as straf belewe aangesien dit streng toegepas word en nie met die kind se psigososiale behoeftes rekening hou nie. Die bevindings strook egter met ons siening van die kweek van selfregulering deur positiewe dissiplinering tydens vrye spel deur leerders se psigososiale behoefte aan outonomie, bedrewenheid (‘comptetence’), verhoudings (‘relatedness’) en bewustheid (‘mindfulness’) te bevredig. Navorsers stel bewustheid (‘mindfulness’) as ʼn vierde basiese psigososiale behoefte voor. In ooreenstemming met die Doelwitte vir Volhoubare Ontwikkeling (DVO’s) vir ʼn beter en volhoubare toekoms vir alle mense teen 2030, het deelnemers gevind dat die kweek van selfregulering deur positiewe dissiplinering deel uitmaak van genderopvoeding as teenvoeter vir geslagsgeweld, en vindingrykheid aanwakker. / Ukukhuthaza ukuzilawula kubaluleke kakhulu esigabeni sokuThuthukiswa Kwabantwana Abasebancane (i-ECD phase), ngoba kuholela ekuzikhalimeni esikhathini esizayo. Inhloso yalolu cwaningo bekuwukuqonda izindlela zababambiqhaza zokukhuthaza ukuzilawula ngesikhathi sokudlala ngokukhululeka ezikoleni ezintathu zamabanga aphansi eZimbabwe. Izinhlaka zombono wezinzululwazi zalolu cwaningo, ezaziwa ngokuthi okuhle kwengqondo kanye noMbono Wenzululwazi kaDeci noRyan Wokuzimisela (i-SDT), kanye noMbono Wenzululwazi Wezidingo Eziyisisekelo Zokuphathelene Nenggqondo (i-BPNT), zithathe ukwesekwa kwabafundi njengokuzimele, ikhono kanye nokuhlobana njengezimpawu ezisemqoka zokukwazi ukuzikhalima okuhle okusekela ukuthuthukiswa kokuzilawula. Kusetshenziswe indlela kaBenner yokuhumusha okwenzekile ngenhloso yokuchaza nokuhumusha okwenzeke kubabambiqhaza kulokho okufundwa ngako. Inqubo yokwakhiwa kwezenhlalakahle iyona esekele ucwaningo kanti futhi indlela yokwenza ibibheka amaqiniso. Ukuqoqwa kwemininingo nokuhlaziywa bekuncike endleleni kaBenner yokuhumusha okwenzekile. Kwasetshenziswa izimo semiqondo, izingqikithi kanye nezibonelo ukwethula imininingo, izingxoxo nokuhumusha. Okutholakele kukhombisile ukuthi ukudlala ngokukhululeka kubandakanya, ngokwesibonelo, ukudlala ngokulingisa ezenhlalo, ukudlala endlini emakhoneni okudlala kanye nokudlala ngaphandle. Imikhuba ejwayelekile esetshenziswa ngababambiqhaza ukukhuthaza ukuzilawula ngokusebenzisa ukukhalima okukahle kwakungukulawula ngokubambisana, ukukhuthaza okuhle, ukuqedwa komdlalo kanye nemiphumela eyenza umqondo. Othisha nabafundi babevame ukubona ukuqedwa komdlalo nemiphumela eyenza umqondo njengento esetshenziswa ngothisha njengesijeziso kunokukhalima okuhle, ngenxa yobukhuni bokusetshenziswa kwako ngaphandle kokubheka izidingo zomqondo. Okutholakele, nokho, bekuhambisana nokuqonda kokukhuthaza ukuzilawula ngokukhalima okukahle ngesikhathi sokudlala ngokukhululeka ngokunakekela izidingo zabafundi zokuphathelene nengqondo ekuzimeleni, ikhono kanye nokuhlobana, kanye nokuqaphela izinto. Ucwaningo luhlongoze ukuqaphela izinto njengesidingo sesine esiyisisekelo kokuphathelene nengqondo. Ngokuhambisanayo neziNjongo Zokuthuthukiswa Okusinokusimama (ama-SDG) ukuze kufezeke ikusasa elingcono nelinokusimama kubantu bonke ngonyaka ka- 2030, ababambiqhaza babona ukukhuthaza ukuzilawula ngokuzikhalima okukahle njengengxenye yemfundo yobulili ukuze kuncishiswe udlame oluncike ebulilini futhi kukhuthazwe ukuqina. / Psychology of Education / D. Ed. (Psychology of Education)

Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheterna till att öka elevernas motivation till att lära sig obekanta rörelser. Den praktiska undervisningen har varit inspirerad av Parkour och planeringen av den intervention som genomfördes har skett med inspiration av diverse teorier om lärande. Dessa teorier var Antonovskys KASAM-begrepp, Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt den dynamiska systemteorin. För att kunna undersöka elevers motivation så har interventionen genomförts på en högstadieskola i Mellansverige, där två klasser från årskurs 9 deltagit i undersökningen. Båda klasserna besvarade enkäter innan genomförd intervention, samt efter den genomförd intervention. Mellan de båda enkäterna så har eleverna i en klass, studiens experimentgrupp, genomgått undervisning tillsammans med en interventionspedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen IP). Den andra gruppen, studiens kontrollgrupp, har genomgått undervisning med deras ordinarie pedagog (hädanefter hänvisad till genom förkortningen OP).Det visade sig genom sammanställningen av enkäterna, att en grupp kom att höja sin motivationsnivå för deltagande i undervisningen, medan den andra gruppen kom att sänka sin motivationsgrad för deltagande i undervisningen. Resultatet diskuterades ur olika synvinklar, där är en aspekt som framkommer som kan ha spelat en mer central roll än övriga delar i att det blev den förändring mellan grupperna som det blev.