This thesis work is based on the previous researches in design automation at Sandvik Coromant. The concept of product family description (PFD) has been introduced to the company to improve documentation of knowledge in engineering design process. Current documentation at the company for engineering design covers mostly the design definition part of the knowledge. PFD is constituted by design definition and completed by design rationale. This kind of documentation improves reusing, revising and expanding the knowledge at the company. On the other side, PFD is an input for design programming and a good engineering design description for a product provides more efficiency in design programming. The project is started by a survey for several principles and applications for knowledge modelling. Product variant master (PVM) and Semantic MediaWiki are selected by the results of the survey. To show the concept of PVM, modelling of a test product is done in product model manager (PMM) software. The main part of the project is setting up product family description (PFD) by capturing design rationale for the test product, implementing in Semantic MediaWiki. Since the design rationale is not documented, it was recorded during several meetings with the designer of the test product. The description is completed by including the argumentations about the rules, figures, dimensions and etc. Also in the project has been tried to improve and revise the description to make it more simple and efficient. Another objective of the project is to show Semantic MediaWiki as a candidate application for modelling knowledge at the company. In this step the applicability and functionality of both PFD and Semantic MediaWiki is seen. In the next stage the project findings and company documentation are evaluated. In this step has been tried to show the pros and cons of the project. The emphasis of the evaluation is on PFD and the alternative application. In the end a conclusion of the whole methods and findings of the project comes with discussion with people who were involved in this work.

Background and aim: Media development and digitalization has expanded the PR industry's working area. More participants are on the media market and it is becoming more and more difficult to define what PR really is and what the PR agencies/departments really do. Is PR marketing, information, event marketing or maybe propaganda? We believe that the complexity to define the term PR can lead to a loss of critical approach to the business, especially among young people. Has the PR industry managed to eliminate their negative image among students in upper secondary school and what do they associate with PR today?   The aim of this essay is to examine what a selection of students associate with the term PR and if they are critical to the PR industry or not. Method/Material: The method is a quantitative survey. The target group is senior students in upper secondary public school in central Stockholm. Theory: Social construction, PR-theory, framing and former studies about the students and general public opinion about the PR business. PR background, PR expansion in Sweden, Definition of PR, Social media and PR, PR’s relationship with propaganda, democracy, marketing Main Results: Our target group associates PR with advertisements, commercials and ads. The majority is neither critical nor uncritical to the PR industry.

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning. I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken. Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras. / The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan. In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business. This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region. To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.

This dissertation aims to contribute to the field of economics of competition policy by analyzing the demand structure and the market power in the Turkish beverage industry and in the cola market in particular. First, a demand system for the beverage products has been estimated by using a multi-stage linearized Almost Ideal Demand System (AIDS). Using the own-price elasticity of cola in a SSNIP test (Small but Significant Non-Transitory Increase in Price), it is shown that cola market consists of a distinct relevant product market. Then, the demand elasticities of cola products at brand and package level have been estimated by the simple and nested logit models. Finally, the estimated demand elasticities of cola products have been used in measuring the degree of market power and predicting the effects of a hypothetical merger between Pepsi and Cola Turca by using a merger simulation technique. The results show that all cola suppliers have large price-cost margins for most of their products. Prices of the merging parties increase in average by 15 - 21% after the merger. The merger also causes the market price to increase by 16- 22% and consumer surplus to decrease by nearly 5% in average. Finally, depending on these results, the thesis recommends a stricter merger control criterion than dominance criterion for competition policy in Turkey.

<p>Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.</p><p>I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.</p><p>Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området</p><p>För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras.</p> / <p>The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan.</p><p>In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business.</p><p>This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region.</p><p>To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till och resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Begreppet hedersrelaterat våld och förtryck är inte ett tydligt definierat begrepp vilket medför ett stort tolkningsutrymme för socialsekreterares möjligheter att konstruera företeelsen. Studien genomfördes för att se hur denna konstruktion tog sig uttryck hos enskilda socialsekreterare inom socialtjänsten i Sverige och om det påverkade beviljandet av insatser för klienterna. I studien har en kvalitativ metod använts för insamling av empiri och diskursanalys har använts för analysen. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen visade resultatet hur företeelsen hedersrelaterat våld och förtryck görs och konstrueras av socialsekreterare samt att det inte finns en "absolut" sanning om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. Analysen visade att det finns en dominerande diskurs där företeelsen framställs som kulturellt betingad, där det skapas en distans mellan ett ”vi” och ett ”dem”, mellan ”svenskar” och ”invandrare” och där betoning läggs vid individens kulturella tillhörighet. Den alternativa könsdiskurs som framträdde i vår analys av materialet beskrev hedersrelaterat våld och förtryck som ett uttryck för patrialkaliskt maktutövande som existerar oberoende av kultur. I könsdiskursen beskrevs företeelsen som vilket våld som helst mot kvinnor och barn, där exempelvis män inte anses kunna inneha rollen som offer utan endast som gärningsman. Nyckelord: hedersrelaterat våld, socialtjänst, socialkonstruktivism, diskursanalys, begreppsdefinition / The purpose of this study was to investigate how social workers relate to and reason about honor-related violence and oppression. The notion of honor-related violence and oppression is not a fixed concept, and it causes a noticeable room to interpretation for social workers individual construction of the phenomenon. The study was designed to see how this construct was expressed by individual social workers in social services in Sweden and whether it affected the granting of effort for clients. The study has a qualitative method for collecting the empirical evidence which formed the study. Discourse analysis was used for the analys. The result gave us a picture that honor-related violence and oppression are made and designed individually by the social worker and that there is no "absolute" truth about what honor-related violence and oppression is. The analysis shows that there is a dominant discourse in which the phenomenon was produced as culturally conditioned, which creates a distance between an "us" and "them", between "Swedes" and "immigrants" and where the emphasis is placed on the individual's cultural identity. The alternative gender discourse that also appear in our results, describing the honor-related violence and oppression as an expression of patriarchal exercise of power which exists independently of the culture. The gender discourse described the phenomenon like any violence whatsoever against women and children, where for example men are not considered able to hold the role of victim but only as perpetrator. Keyword: honour-related violence, social service, social constructionism, discourse analysis, definition of terms

Purpose – The purpose of this paper is to get an increased insight on a governmental regulator's view on independence in a Swedish context, with the aim to contribute to the research regarding auditor independence. Design/methodology/approach – The research is in the form of a quantitative study examining the Swedish Supervisory Board of Public Accountant’s disciplinary rulings from the years 2004-2010. Findings – The study concludes that the SSBPA view independence in fact as one, if not the most, important attribute for an auditor, while independence in appearance is on the other side of the spectrum, being one of the least vital. Originality/Value – The findings of this paper show that the SSBPA’s view on auditor independence is in stark contrast to the propositions made by the European Commission and SOX, as they are more focused on mitigating issues related to independence in appearance. Keywords – Auditor independence; Independence in Appearance; Independence in Fact; Practical Definition; Quality affecting Issues; Non-Quality affecting Issues; Regulatory Oversight; Disciplinary RulingsPaper Type – Research paper

Als Reaktion auf die fortschreitende, anthropogen bedingte Veränderung und Zerstörung der Ökosysteme fand 1992 die Konferenz der Vereinten Nationen über Umwelt und Entwicklung in Rio de Janeiro statt. Die Konferenz markiert aus heutiger Sicht einen Startpunkt multilateraler Umweltschutzbemühungen, da offiziell formuliert wurde, dass die lokal auftretenden Umweltprobleme durch globale Veränderungen hervorgerufen werden und nur durch gemeinsame Bemühungen auf internationaler Ebene zu bewältigen sind. Ergebnis dieser Konferenz war die Verabschiedung verschiedener internationaler Abkommen zum Umweltschutz. Wälder spielen dabei in ihrer Funktion als Kohlenstoffspeicher und als terrestrischer Lebensraum mit der höchsten Artenvielfalt eine zentrale Rolle. Vor diesem Hintergrund stellen sich für die Waldinventur neue Aufgaben, sowohl bezüglich der zu erfassenden Zielgrößen als auch hinsichtlich der Rahmenbedingungen, da die erhobenen Informationen nicht mehr nur auf Betriebsebene für die Planung der Bewirtschaftung verwendet werden, sondern auch für die Erfüllung der internationalen Berichtspflichten. Als zentrale Größe des Waldmonitorings muss die Waldfläche gesehen werden, da sie die Grundlage für die meisten Berechnungen ist. Daneben wird die Waldfragmentierung, also die Form und räumliche Verteilung der Waldflächen, häufig als Indikator für die Biodiversität diskutiert. Die fernerkundliche Erfassung der Waldfläche und die Beschreibung der Waldfragmentierung mit Landschaftsstrukturmaßen (LSM) im Kontext der internationalen Umweltabkommen ist Gegenstand der vorliegenden Arbeit. Zielsetzung ist es, kritische methodische und technische Aspekte, welche die Schätzung der Waldfläche und die Berechnung der LSM beeinflussen, zu identifizieren und ihre Wirkungen zu analysieren. Anhand einer Literaturrecherche wurden zunächst vier kritische Faktoren identifiziert: i) die Walddefinition, ii) die Waldranddefinition, iii) der Beobachtungsmaßstab und iv) das Landschaftsmodell, welches für die Berechnung der LSM verwendet wird. Die Effekte und Wechselwirkungen zwischen den vier genannten Faktoren wurden im zweiten Teil der Arbeit auf Grundlage einer Simulationsstudie untersucht. Dafür wurden Kronenkarten und Geländemodelle auf Basis von Gauß'schen Zufallsfeldern in verschiedenen Auflösungstufen simuliert. Durch Variation der Mindestüberschirmung  und der Größe der Referenzfläche, auf der die Überschirmung gemessen wird, konnten aus den Kronenkarten Waldkarten mit unterschiedlichen Wald- und Waldranddefinitionen erstellt werden. Zusätzlich wurde der Einfluss des Landschaftsmodells auf die Berechnung der LSM untersucht. Dies geschah mit Hilfe eines neuen Verfahrens, das die Berechnung der LSM im dreidimensionalen Raum ermöglicht. Die Ergebnisse der Simulation zeigen, dass alle vier Faktoren einen wesentlichen Einfluss auf die Waldflächenkarten haben können. Dabei ergeben sich besonders für die Kronenüberschirmung und die Referenzflächengröße spezifische Wechselwirkungen, die sich teilweise mit einem einfachen geometrischen Waldrandmodell theoretisch erklären lassen. So zeigt sich, dass besonders für Walddefinitionen mit einer Mindestüberschirmung, die stark von 50 % abweicht, die Referenzflächengröße einen erheblichen Einfluss auf die Waldfläche und Fragmentierung hat. Basierend auf den Ergebnissen der Simulationstudie wurde im 3. Teil der Arbeit ein Klassifikationschschema entwickelt, das es ermöglicht spezifische Kriterien einer Walddefinition in den Auswertungs- und Klassifikationsprozess von Fernerkundungsdaten zu integrieren, um standardisierte Waldkarten zu erstellen. Beispielhafte Grundlage war die Walddefinition der Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), die Wald als eine Landnutzungsform beschreibt. Im Gegensatz zu Landbedeckungsformen können Landnutzungsklassen nicht direkt in Fernerkundungsdaten beobachtet werden. Zur Erstellung einer Landnutzungskarte  müssen daher neben den Landbedeckungsklassen weitere Kontextinformationen berücksichtigt werden. Dafür wurde in der vorliegenden Arbeit ein hierarchischer Klassifikationsschlüssel entwickelt, der ausgehend von einer Landbedeckungskarte, eine Landnutzungs- und eine Waldkarte generiert. Die benötigten Kontextinformationen werden dabei mit Hilfe von Entscheidungsbäumen, die auf eine fixe Referenzfläche angewendet werden, berücksichtigt. Dieses Verfahren ermöglicht es, Waldkarten zu erstellen, die einer bestimmten vorher festgelegten  Walddefinition entsprechen. Insofern kann das Verfahren zur Standardisierung der Waldflächenerfassung beitragen.  Darüber hinaus bietet es die Möglichkeit die Walddefinition durch Änderung der Kriterien oder der Schwellenwerte flexibel anzupassen, sodass es als wissenschaftliches Werkzeug zur Analyse des Effektes verschiedener Walddefinitionen verwendet werden kann. Im letzten Teil der Arbeit wurde eine Fallstudie durchgeführt, die untersucht inwieweit sich das entwickelte Verfahren operational für die Waldflächenerfassung einsetzen lässt. Da der Fokus der internationalen Umweltabkommen auf den tropischen Waldgebieten liegt, wurden für die Fallstudie zwei unterschiedliche tropische Waldlandschaften in Costa Rica ausgewählt. Zur Klassifikation der Landbedeckung kamen Satellitenbilder des RapidEye-Systems mit einer räumlichen Auflösung von 5 m zum Einsatz. Für die Klassifikation der Landbedeckung wurde zunächst eine Software entwickelt, welche atmosphärische und topographische Korrekturen, Bildverbesserung, nicht-parametrische Klassifikationsverfahren und den, im dritten Teil der Arbeit entwickelten hierarchischen Klassifikationsansatz für die Erstellung der Landnutzungskarten, implementiert. Die Ergebnisse der Fallstudie zeigen, dass das entwickelte Verfahren geeignet ist, Waldkarten für stark fragmentierte tropische Landschaften zu erstellen. Die Waldkarten entsprechen einer zuvor festgelegten Walddefinition (z. B. FAO), in der die einzelnen Kriterien (u. a. Mindestüberschirmung, Mindestgröße, vorherrschende Landnutzung) während der Klassifikation explizit geprüft werden. Die vorliegende Arbeit zeigt theoretisch, empirisch und auch in der praktischen Anwendung, dass eine Vielzahl von Faktoren die Erfassung der Waldfläche beeinflusst. Einer der wichtigsten Faktoren ist dabei die Walddefinition. Die übliche Praxis bei der fernerkundlichen Erstellung von Waldkarten, die Klasse "Wald" ohne expliziten Bezug auf geeignete Kriterien direkt auszuweisen, führt zu großen Unsicherheiten bei der Waldflächenschätzung und ist im Rahmen von international verbindlichen Abkommen kaum akzeptabel. Die Entscheidung welche Walddefinition verwendet werden soll, wird in politischen Verhandlungen bestimmt. Aufgabe der Waldinventur muss es dann sein, diese politischen Vorgaben umzusetzen. Die hier vorgestellten Methoden können insofern zur Standardisierung der fernerkundlichen Waldflächenerfassung beitragen, als das sie transparente Entscheidungsregeln implementieren und somit konsistente Waldkarten erzeugen.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

This study, preconceives space as a social phenomenon, and emphasizes the fact that the urban space cannot be separated from its inhabitants. Accordingly, it suggests that the investigation of both the city and its inhabitants is crucial with respect to everyday life and practice. Hence, the study questions how inhabitants create their spaces following their needs and demands, and how the urban space is re-defined and re-produced through appropriation. Moreover, the study aims to understand how the inhabitants express themselves and how they resist through the spaces they produce in their daily practices. With this aim, the thesis investigates a spatial activity performed by young people in Ankara, the case of &lsquo / Minibar&rsquo / , for understanding the process explained as &lsquo / re-definition&rsquo / of urban space. The research reveals that these spaces become possible through their spatial characteristics. These spaces transgress the established space, yet they are sustained due to their ephemerality, impermanency and flexibility. Furthermore these spaces are discovered to be a medium of expression for the inhabitants. In conclusion, this study asserts an approach towards the city and explains that through looking to the &lsquo / lived spaces&rsquo / rather than rhetorics, calculations and presumptions, we can obtain a clear and actual picture about the city and the inhabitants.