<p>Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning.</p><p> </p><p>Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten.</p><p> </p><p>Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten.</p>

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning.   Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten.   Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten.

Hållbarhetsredovisning är ett begrepp som är relativt nytt. Denna typ av rapportering används av företag för att presentera vilka åtgärder de utför när det kommer till såväl sociala och miljömässiga frågor som de ekonomiska. Arbete inom hållbar utveckling är något som efterfrågas alltmer av samhället och fler företag har börjat anamma detta sätt att dela information på. Problematiken som råder är dock att det finns indikationer till att organisationer ibland använder hållbarhetsrapportering som ett verktyg för att uppnå eller bevara legitimitet. Tidigare forskning menar att brist på standarder och ramverk leder till ett oreglerat gap mellan handlingar och kommunikation inom hållbarhetsrapportering. Vidare tyder annan forskning på att det legala systemet anpassar sig för långsamt för att kunna följa ständiga förändringar i samhällets förväntningar. Detta innebär att hållbarhetsarbete huvudsakligen presenteras med hjälp av frivillig redovisning, vilket innebär att företag kan välja vad de vill presentera och vad de vill undanhålla. Syftet med studien är att ifrågasätta huruvida hållbarhetsredovisning är redovisning för hållbarhet eller om det används som ett legitimeringsverktyg.Genom att utföra intervjuer med relevanta personer inom hållbarhetsarbete och komplettera dessa med offentlig dokumentation, kan jag uppfylla syftet med studien. Dessa empiriska resultat analyseras tillsammans med tidigare forskning samt relevanta teorier.Under studiens gång ifrågasätts många gånger om reglering av hållbarhetsredovisning i själva verket är det bästa tillvägagångssättet för att säkerställa att denna typ av redovisning används på ett korrekt sätt. Slutsatsen tyder på att det måste finnas ett genuint intresse från företagens sida för att åtgärder ska följas upp på ett framgångsrikt sätt. / Sustainability reporting is a relatively new concept. This way of reporting is used by companies to communicate actions they undertake regarding social and environmental issues as well as the financial ones. Performance concerning sustainability is a growing demand of the society, which has led to an increasing amount of companies embracing this way of sharing information. The current issue is due to remaining indications of organizations using sustainability reporting as an instrument to obtain or maintain legitimacy. Previous research points out that the lack of standards and frameworks creates an unregulated gap between actions and the communication of these. Furthermore, other research claims that the legal system isn’t able to adjust quickly enough to be able to follow the continuous changes in expectations of the society. Consequently, this leads to sustainability performance being mainly reported by the means of voluntary disclosure, which implicates that companies themselves may choose what to share and what to withhold. The purpose of this research is to question whether sustainability reporting is accounting for sustainability or rather being used as a tool of legitimacy.By performing interviews with relevant people concerning sustainable development within companies, and complement these with public documentation, I was able to fulfil the purpose of the research. These empirical results were analyzed together with previous research and theories of significance.During the course of the research, regulation of sustainability reporting was questioned of being the most appropriate way to make sure sustainability reporting is used in an adequate manner. The conclusion of this research states that there has to be a certain genuine interest coming from the companies, to be able to follow up actions in a successful way.This research is conducted in Swedish.

The purposes of this study was to examine what effects a specific team intervention program had on the ice-hockey players’ perceptions of their roles and the teams’ task cohesion. Further the purpose was to examine the benefits from having clear roles and strategies to develop role clarity. It was an intervention study with experimental design and a mixed method approach. Participants were two Swedish male junior ice hockey teams including one experimental team (n=14) and one control team (n=16). The intervention took place during competitive season and was based on communication training, mutual sharing and role development. The results showed that the role clarity decreased in both teams during the time of the intervention. The players in the intervention team felt significant more appreciated than the players in the control team. Overall did the intervention team have more positive trends than the control team. Perceived benefits from role clarity were good cooperation, communication, self-confidence and determination. Suggested strategies to develop role clarity were to communicate with team mates and coach, practice and adjust to the team. Positive effects from the intervention were improved communication, positive attitude, self-confidence, calmness, cohesion and openness. / Syftet med studien var att undersöka vilka effekter ett specifikt laginterventionsprogram hade på spelarnas upplevelse av sina roller och lagets uppgiftsinriktade lagsammanhållning. Vidare var syftet att  undersöka de fördelar som kommer med att ha en klar roll och vilka strategier som används för att skapa rollklarhet. Studien var en interventionsstudie med experimentell design med ett mixat tillvägagångssätt. Deltagare I studien var två juniorishockeylag; ett experimentlag (n=14) och ett kontrollag (n=16). Interventionen pågick under tävlingssäsong och baserades på communikationsträning, ömsesidigt utbyte och rollteori. Resultatet visade att rollklarheten minskade under interventionstiden. Spelarna i interventionslaget upplevde sig sifnifikant mer uppskattade än spelarna i kontrollaget. Överlag hade interventionslaget mer positiva trender i fler variabler än kontrollaget. Upplevda fördelar med klara roller var bra samarbete, kommunikation, självförtroende och beslutsamhet. Föreslagna strategier för utvecklande av rollklarhet var att kommunisera med lagkamrater och tränare, träna och anpassa sig till laget. Positiva effekter av interventionen var förbättrad kommunikation, positiv attityd, självförtroende, lugn, lagsammanhållning och öppenhet.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar. / How come that states that act according to the realistic theory and take rational decisions, including institutional preparedness to minimize the risk of surprise by their enemies, still, to great extent, fails to detect surprise attacks? The aim of this study is to seek an understanding how structural and analytic factors in the intelligence services can explain intelligence failure. This is done by dissecting those structural and analytic features with the help of organization theory and the inductive science theory combined with the so called intelligence cycle. The conclusion of this study indicates that the intelligence services, do have a lot of compromising factors that can explain, why states, to great extent fails to detect surprise attacks.

Utmätning är av betydelse för att vi ska kunna ha ett fungerande kreditsamhälle. Genom att tvångsvis förmå någon att utföra en prestation kan ses som ett skydd för parter i ett avtal eller kreditinstitut.   År 2013 tvångsutmättes en fastighet för en skatteskuld på 6 721 kronor. Fallet prövades i Europadomstolen där Sverige förlorade målet. Domstolen riktade kritik mot Sverige och mot systemet som sådant. Utmätningen hade utförts i enlighet med svensk rätt, men stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Trots kritiken har den svenska lagstiftningen inte förändrats särskilt mycket.   Vid utmätning är det viktigt att det råder balans mellan borgenärens rätt att få sina fordringar betalda och gäldenärens rättigheter att inte betala inkorrekta skulder. Detta verkar i praktiken vara en mycket svår avvägning för Kronofogden som exekutiv myndighet. Vidare finns det andra brister med utmätningsförfarandet. Värdeförstöringen som sker vid utmätning är ett exempel.   Att svensk lagstiftning kan strida mot Europakonventionen är något som i så fall påverkar rättssäkerheten. Här uppstår emellertid frågan vad rättssäkerhet egentligen innebär. Trots att många rättsvetenskapsmän eller kvinnor och praktiskt verksamma jurister har beskriver ofta rättssäkerhet utifrån samma rättssäkerhetsfaktorer, men någon enhetlig definition av rättssäkerhet verkar således inte existera. / Execution is important in order for us to have a functioning credit market. By obligating someone to complete a performance can be seen as a protection for parties to an agreement or credit institution.  In 2013, a property was executed for a tax debt of 6 721 SEK. The case was tried in the European Court of Justice where Sweden lost the case. The court addressed criticism against Sweden and the system as such. The detention had been in accordance with Swedish law but violated the European Convention and Human Rights. Despite the criticism, Swedish legislation has not changed.  Regarding the execution procedure it is important that there is a balance between the creditor's right to receive his debts and the debtor's rights. In reality, this seems to be a very difficult balance for Kronofogden as an executive authority. Furthermore, there are other problems regarding the execution procedure. For example, the value destruction that occurs in execution procedure.   The fact that Swedish legislation violates the European Convention is something that can affect rule of law. Here, however, the question arises what rule of law really means. Although many lawyers have often described rule of law based on the same legal certainty, but a uniform definition of rule of law does not seem to exist.

Klimatförändringar, globaliseringen och företagsskandaler har medfört att CSR fått en ökad uppmärksamhet på senare tid, något som ökat kraven på transparens i företagens rapportering. Samtidigt är CSR ett föränderligt koncept som skiljer sig mellan nationer, vilket gett upphov till varierande resultat i studier som undersökt begreppet i relation till informationsdelgivning. Den här studien har därmed undersökt hur CSR-delgivning påverkas av företagsspecifika variabler (ålder, storlek, lönsamhet och kvinnor i styrelsen) hos företag i Sverige. Utöver detta använde studien företagets verksamhetsområde som interaktionsvariabel för att undersöka hur branschens miljökänslighet påverkar företagens sociala och miljömässiga rapportering. Grundat på GRI-ramverk, tillämpades en innehållsanalys för att undersöka årsredovisningar hos 268 företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom en multipel regressionsanalys fann studien att företag rapporterade i högre utsträckning om CSR när verksamheten ökade i storlek. Resultaten visade även att organisationerna ökade sin miljörelaterade CSR-delgivning med åldern. Däremot kunde studien inte påvisa ett samband mellan CSR-delgivning och lönsamhet eller andel kvinnor i styrelsen. Studien kunde inte heller påvisa att branschen hade en interaktionseffekt på CSR-rapporteringen i relation till de företagsspecifika variablerna. Slutligen, indikerar resultaten att börsnoterade företag i Sverige rapporterar om CSR-aktiviteter som ett svar på samhällets påtryckningar snarare än ett engagemang som har sin utgångspunkt i företagets kultur och värdegrund. / Climate change, globalization and corporate scandals have led to CSR receiving increased attention in recent times, which has increased the demand for transparency in companies' reporting. CSR is a changing concept that differs between nations. Studies previously examining social and environmental disclosure have therefore shown varying results. Thus, this study has examined how CSR disclosure is affected by firm-specific characteristics (age, size, profitability, and female directors) in Swedish companies. In addition, the study examined how the industry's environmental sensitivity affects companies' social and environmental reporting in relation to the determinants. The study was conducted and written in Swedish. Based on the GRI framework, a content analysis was applied to examine the annual reports of 268 companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Through a regression analysis, this study found that the companies reported to a greater extent on CSR when the business increased in size. The results also showed that organizations increased their environmental CSR disclosure with age. On the other hand, the study could not show a relationship between CSR disclosure and profitability or female directors. Nor could the study show that the industry had an interaction effect on CSR reporting in relation to the firm-specific characteristics. Finally, the results indicate that listed companies in Sweden disclose information related to CSR activities as a response to society's pressures rather than a commitment that is based on the company's culture and values.