This thesis purpose is to analyze specific content in Sweden’s doctrine to illustrate a trend in doctrine development in small states. Small states doctrine tends to promote political messages rather than messages about operational efficiency. Due to this trend, it is important to study how small states implement and accept these types of developments. Kjell Bjerga and Torunn Haaland describes this phenomenon through an analysis of the Norwegian doctrine. The arguments they point out creates a tool, which explain concepts in Sweden’s military strategic doctrine. This thesis then takes a discursive form to identify the doctrines hidden roots and underlying narratives. It is then possible to structure concepts such as operational efficiency or operational inefficiency. The result of this analysis is that Sweden follow the development in small states strategic doctrine, decreasing the amount of concepts promoting operational efficiency. The result comply with Bjerga and Haalands theory and confirm the question at issue. This may lead to a dilemma where Sweden cannot achieve military operational efficiency because their doctrine promoting messages hard to translate to distinct military action.

Many theories describe failed states as potential threats to international security due to the breeding ground they constitute for transnational terrorism. Ken Menkhaus believes however that transnational terrorists are dependent on a state for their own protection in order to be able to operate. This essay seeks out the relevance in Ken Menkhaus’ theory which states that transnational terrorists rather exploit corrupted states than operate in countries where there is a state collapse. His theory will be applied on a case study on post-Libya after Gadhafi’s fall. The study, which is a mixed method study, will separate and compare the three regions of Libya; Cyrenaica, Tripolitania and Fezzan where different types of states have emerged since Gadhafi’s fall. The number of transnational terrorist attacks reported in documents and their cause-and-effect relationship will be analyzed. The results of the study indicate that the Menkhaus-theory is relevant when it comes to counting the attacks since terrorists operate where there is state presence. But when looking at the cause-and-effect relationship the results show that terrorist don’t need the protection of the state to operate, they work overtly to take over.

No description available.

<p>Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats</p><p>Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler</p><p>Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay</p><p>Handledare: Mats Ekström</p><p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället?</p><p>Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys.</p><p>Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.</p>

Ämne: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-uppsats Uppsatsens titel: Politiska skandaler – En kritisk diskursanalys av tre länders rapportering om politiska skandaler Författare: Sarol Bandak och Helena Oktay Handledare: Mats Ekström Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att göra en djupgående analys av hur politiska skandaler framställs i vissa specifika dagstidningar i Sverige, USA och Libanon. Vi vill undersöka vilka skillnader och likheter som finns i framställningen av de politiska skandalerna samt om dessa kan relateras till mediernas roll i samhället. För att besvara syftet i vår uppsats har vi ställt upp frågor såsom: Hur skapas det en bild av huvudpersonen som skyldig eller oskyldig i nyhetstexten? Vad för information använder journalisten för att beskriva politiska skandalen och är i sådant fall denna information relevant? Skapas skillnader och likheter i framställningen av politiska skandalen på grund av mediernas roll i samhället? Teori och metod: Vi utgår ifrån teorier om studier kring skandaler, medieskandaler och politiska skandaler. Vi kommer dessutom att behandla teorier om politiska skandaler och medier i demokratiska stater samt mediepolitiken i Mellanöstern. Teorikapitlet avslutas med en sammanfattning av de teoretiska utgångspunkter vi presenterat i kapitlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kritisk diskursanalys. Resultat: I vår analys kunde vi dra slutsatsen att de svenska nyhetstexterna, i jämförelse med de amerikanska och libanesiska, var mer neutrala. Dessutom fann vi att de amerikanska nyhetstexterna var skönmålade eftersom mycket fokus lades på det känslomässiga. De libanesiska nyhetstexterna var däremot försvarande av den anledningen att nyhetstexterna förenklade skandalen.

The research debate concerning small states and military doctrine development delivers two main arguments for and against the ability of these states to formulate doctrines specifically adapted to their strategic contexts. One argument supports the view that a small state has limited ability to develop properly adapted doctrines because they are influenced by larger states. The opposing argument claims that small states’ ability should be better than those of their larger counterparts due to the fact that small state organizations are smaller and are therefore likely to be more adaptable. These two arguments lay the foundation for this essay. The purpose of this paper is to analyze the Swedish military doctrines from 2012 and 2016 to determine the extent to which they are specifically adapted to Sweden’s conditions. Specific Swedish conditions have been identified in order to enable an analysis of the Swedish military doctrines and how they are attuned to these conditions. Findings of the analysis show that one of the military doctrines exhibits a low level of adaptation to Swedish conditions, while the later military doctrine is found to be partially adapted to Swedish conditions. These findings are vital to the debate on the relationship between small states and military doctrine development and expose the need for further research.

According to Sweden’s military strategic doctrine, Swedish defense capabilities should be deterrent based upon deterrence. The ambition to deter potential aggressors is also expressed in guiding and executive political documents. There are a few defining expressions within the theories of deterrence of which credibility is considered as vital. However, over the recent years the credibility of the Swedish defense forces has been exposed to criticism. Among the critics is the supreme commander who has publicly stated that Swedish defense doesn´t reach the decided capability. Since credibility is considered a corner stone in deterrence, is it possible for Sweden to apply a deterrent strategy despite its credibility issues? The purpose of this single case study is to examine Swedish efforts to act deterrent when applying the theoretical definitions of deterrence. Current political documents and the Swedish military strategic doctrine constitutes the material that has been reviewed through qualitative text analysis. As an instrument for analyzing the material, three fundamental criteria within deterrence theories has been used as indicators. These criteria are credibility, ability and communication. The result shows that both political and military documents share a common direction. Swedish defense capability is currently undergoing a change towards a national defense built on a credible security strategy. This strategy contains both active and passive measures grounded in the theories of deterrence.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar. / How come that states that act according to the realistic theory and take rational decisions, including institutional preparedness to minimize the risk of surprise by their enemies, still, to great extent, fails to detect surprise attacks? The aim of this study is to seek an understanding how structural and analytic factors in the intelligence services can explain intelligence failure. This is done by dissecting those structural and analytic features with the help of organization theory and the inductive science theory combined with the so called intelligence cycle. The conclusion of this study indicates that the intelligence services, do have a lot of compromising factors that can explain, why states, to great extent fails to detect surprise attacks.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 – ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna. Beteendena tolkas även genom två perspektiv; neutralitetspolitiken samt strategisk kultur och identitet. Slutsatserna som dras av undersökningen är att det inte föreligger några nämnvärda diskrepanser mellan deklarerad och agerad säkerhetspolitik så som de manifesteras i propositionerna. Kopplingen mellan nutida svensk säkerhetspolitik och perspektiven är tydlig om än med vissa motsättningar. / During the cold war, there were significant differences between the declared Swedish security policy and the way it was actually carried out. Sweden was not quite as neutral as it purported to be and maintained covert collaborations with the west throughout the cold war. This history of contradicting policies raises the question if contemporary Swedish security policy contains significant discrepancies. The purpose of this paper is to explore the correlation between the bill 2008/09:140 – a useable defence and bill 2010/11:111 – Swedish participation in international military action in Libya. The bills are analysed from a number of empirically proven small state foreign policy behaviours aimed at increasing influence and thus, for a small state in Europe like Sweden, increasing power. These behaviours are also interpreted through two perspectives: the Swedish policy of neutrality and Swedish strategic culture and identity. The conclusion drawn from the study is that there are no significant discrepancies between declared and acted security policy as manifested in the propositions. The connection between contemporary Swedish security policy and the perspectives are clear, albeit with some differences.

Donald Trump tog världen med storm när han deltog i det amerikanska presidentvalet och sedermera blev vald. Uppsatsen undersöker om Donald Trump kan placeras på en fascistisk skala baserat på hans uttalanden i sex tal; samt hur det kristna stödet, som Donald Trump erhöll i valet, kan förklaras. Sex tal analyseras med basen i kvalitativ textanalys och kategoriseras i fem kategorier för fascism.   Det kristna stödet kan förklaras genom gemensamma värderingar, Lakoffs Strict Father morality, i kombination med rädsla. Rädslan över vad som ska hända med AFS med Hillary Clinton som president är stor, är en tung faktor för konservativa kristna att rösta på Donald Trump. Studien kommer fram till att Donald Trump kan klassificeras som semi-fascist då han delvis uppfyller de kriterier som studien grundar sig på. / Donald Trump chocked the world when he decided to run for president of the United States of America, and won. This study examines if Donald Trump may be placed on a fascist scale based on his statements in six speeches; and how the Christian support, that he received, may be explained. The speeches have been analysed based on a qualitative text analysis and been categorized in to five categories of fascism.   The Christian support may be explained by common values; Lakoff’s Strict Father morality, in combination with fear. The fear for what may happen to the U.S. with Hillary Clinton as president has a big impact on why conservative Christians voted for Donald Trump. The conclusion of this study is that Donald Trump can be classified as a semi-fascist as he partly fulfils the fascist criteria this study presents.