<p>Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett angrepp, varierar. Även angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna. Möjligheten och organisationen för att använda försvarets resurser beror dock på hur staten i fråga reglerat detta. Vad skillnaderna beror på kan dels vara historiskt beskaffat, dels bero på medvetna val. Danmark med sitt NATO-medlemskap är ett land med starkt utåtriktad säkerhetspolitik och försvaret kan nyttjas relativt obehindrat. Den andra NATO-medlemmen, Norge, har sina oljeplattformar vilka kan ses som skyddsvärda och med andra möjligheter för försvarets nyttjande. För alliansfria Sveriges del är försvarets möjlighet till nyttjande hårt reglerat i till och med grundlagen.</p> / <p>This study explores the legal possibilities for Sweden, Norway and Denmark to use their own armed forces to combat terrorism. At present, the legal requirements differ from country to country so therefore each country’s ability to rapidly deploy sufficient resources when faced with an attack will vary. The nature of the attack will decide whether defence may be deployed. Crime and extreme terrorism are tasked by the Police but the Ministry of Defence is encouraged to lend support to the Police in all these 3 countries. Provisional law and martial laws are not feasible in all three countries. The state’s regulations will dictate opportunity and organisation to deploy defense resources. The differences between each country can be part historical, part-conscious choice. Denmark with its NATO membership is a country with strong, lateral-thinking views on security and the Ministry of Defence can be deployed with relative ease. The other NATO member, Norway, has its oil platforms which can be seen as worthy of protection and as an opportunity for use by the Ministry of Defence. The ability to deploy is strictly regulated for Sweden.</p>

Detta är en studie över Sverige, Norge och Danmarks legala möjligheter att inrikes nyttja sin försvarsmakt för att bekämpa terrorism. De lagliga förutsättningarna skiljer sig idag mellan länderna vilket, i sin tur, innebär att ländernas möjligheter att snabbt sätta in tillräckliga resurser för att möta ett angrepp, varierar. Även angreppets karaktär är avgörande huruvida försvaret får nyttjas. Kriminalitet och ytterligheten terrorism är polisens uppgift men försvaret har möjligheter, men med varierande grad, i samtliga tre länder att stödja polisen. Preliminär lagstiftning och undantagstillstånd är inte genomförbart i alla tre länderna. Möjligheten och organisationen för att använda försvarets resurser beror dock på hur staten i fråga reglerat detta. Vad skillnaderna beror på kan dels vara historiskt beskaffat, dels bero på medvetna val. Danmark med sitt NATO-medlemskap är ett land med starkt utåtriktad säkerhetspolitik och försvaret kan nyttjas relativt obehindrat. Den andra NATO-medlemmen, Norge, har sina oljeplattformar vilka kan ses som skyddsvärda och med andra möjligheter för försvarets nyttjande. För alliansfria Sveriges del är försvarets möjlighet till nyttjande hårt reglerat i till och med grundlagen. / This study explores the legal possibilities for Sweden, Norway and Denmark to use their own armed forces to combat terrorism. At present, the legal requirements differ from country to country so therefore each country’s ability to rapidly deploy sufficient resources when faced with an attack will vary. The nature of the attack will decide whether defence may be deployed. Crime and extreme terrorism are tasked by the Police but the Ministry of Defence is encouraged to lend support to the Police in all these 3 countries. Provisional law and martial laws are not feasible in all three countries. The state’s regulations will dictate opportunity and organisation to deploy defense resources. The differences between each country can be part historical, part-conscious choice. Denmark with its NATO membership is a country with strong, lateral-thinking views on security and the Ministry of Defence can be deployed with relative ease. The other NATO member, Norway, has its oil platforms which can be seen as worthy of protection and as an opportunity for use by the Ministry of Defence. The ability to deploy is strictly regulated for Sweden.

Problematik med moderna putsfasader rörande hållbarhet har på senare år uppenbarat sig. Trots modern byggnadsteknik är skaderisken idag större än den var med äldre byggnadsteknik. Sprickbildningar, missfärgningar, mikrobiella angrepp, frostsprängningar, mögelangrepp m.m. är alla exempel på skador som kan uppstå. Rapporten syftar till att identifiera risker och problem med dagens putsfasadkonstruktion, samt undersöka hur dessa problem kan avhjälpas byggnadstekniskt och arkitektoniskt.   Projektet avgränsas till fasader på nybyggda flerbostadshus i svenskt klimat. Fokus ligger på att undersöka putsade fasader. Vägguppbyggnaden avgränsas till utfackningsväggar av regelkonstruktion då det är en vanlig ytterväggskonstruktion.   Underlaget till rapporten baseras på litteraturstudier, tekniska rapporter och rådgivning från handledare och yrkeskunniga experter. Fördjupningsstudier görs inom putsfasader för att reda ut det bästa lösningsförslaget för hållbara putsfasader.   Resultatet av rapporten pekar på att det inte finns en enkel lösning till problematiken. Förebyggs ett problem uppstår ett annat. Det finns dock vissa parametrar som bör tas i anspråk. Ytterväggen bör tvåstegstätas för att förebygga mögelrisk i konstruktionen. Grovkornigt putsbruk bör användas för att förebygga sprickbildning och eventuellt minska adsorption. Vattenavvisande detaljer i det arkitektoniska formspråket bör finnas för att minska vattenbelastningen. Ytfärgen bör vara oorganisk och alkalisk för att ytterligare förebygga uppkomsten av mikrobiella angrepp.   För vidare studier föreslås att putsprovväggskonstruktionen konstrueras och testas i praktiken. Faktorer som kornstorlek, vattenavvisande detaljer, adsorption bör vara fokus. Konstruktionernas RF i ytskiktet studeras därefter för att ge en idé över vilken konstruktion som förebygger skador effektivast. / In recent years, sustainability problems with regards to contemporary stucco facades have revealed themselves. Despite modern construction techniques, the risk of damage today is greater than it was with older techniques. Damage such as cracks, discoloration, microbial attacks, frost damage, mold, etc. are all examples of risk factors.   The report aims to identify the risks and problems of today's plaster facade construction, as well as explore how these problems can be remedied through constructional and architectural solutions.   The project is constrained to facades of newly constructed apartment buildings in the Swedish climate. The focus is to examine the plastered facades. Wall construction is constrained to pre-fabricated wall panels of regulatory structure as it is the most common exterior wall construction in Sweden.   The basis for the report is based on literature studies, technical reports and guidance from supervisors and skilled experts. In-depth studies have been performed on plaster facades to find the best recommendations for durable plaster facades.   The results of the report indicate that there is no simple solution to the problem. However, there are some guidelines that should be followed. The outer wall should be “two way sealed” to prevent the risk of mold in the construction. Coarse plaster should be used to prevent cracking and to reduce adsorption. Water repellent details should be implemented to reduce the water load on the walls. The surface paint should be inorganic and alkaline in order to further prevent the development of microbial attacks.   For further study, the report suggests that a stucco sample wall structure is tested in practice.   Factors such as particle size, water repellent details and adsorption properties should be the focus. The RH in the surface layer should thereafter be studied to give an idea of which structure that prevents damage most efficiently.

This report investigates the modelling power of the Cyber Security Modelling Language, CySeMoL by looking at three documented cyber attacks and attempting to model the respective systems in which they occurred. By doing this, strengths and weaknesses of the model are investigated and proposals for improvements to the CySeMoL model are explored. / Denna rapport undersöker modellingsförmågan hos Cyber Security Modelling Language, CySeMoL genom att titta på tre dokumenterade IT-angrepp och försöka modellera systemen som respektive attack skedde i. Genom att göra detta undersöks styrkor och svagheter i modellen och förslag på förbättringar till modellen utforskas.

Hur kan det komma sig att stater som är väl medvetna om att det finns en potentiell risk för att bli utsatta för ett angrepp, och som utifrån den kunskapen har fattat ett rationellt beslut i att bygga upp ett förvarningssystem, ändå råkar ut för "blixtar från en klar himmel", i form av överraskningsangrepp? Uppsatsen avser undersöka hur misslyckade förvarningar kan förklaras utifrån ett beslutstödsperspektiv med strukturella och analytiska underrättelsefaktorer i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att stater handlar rationellt utifrån en realistisk kontext för att därefter undersöka strukturella och analytiska problemfaktorer som omger underrättelseverksamheten. Detta görs genom att utgå ifrån den så kallade underrättelsecykeln vilken förstärks upp som förklaringsmodell genom att den tillförs organisationsteoretiska och kunskapsteoretiska verktyg. Studien pekar på de strukturella och analytiska problemen som omgärdar underrättelsetjänsten är av sådan avgörande karaktär att de mycket väl kan förklara varför stater misslyckas med att förutse överraskningar. / How come that states that act according to the realistic theory and take rational decisions, including institutional preparedness to minimize the risk of surprise by their enemies, still, to great extent, fails to detect surprise attacks? The aim of this study is to seek an understanding how structural and analytic factors in the intelligence services can explain intelligence failure. This is done by dissecting those structural and analytic features with the help of organization theory and the inductive science theory combined with the so called intelligence cycle. The conclusion of this study indicates that the intelligence services, do have a lot of compromising factors that can explain, why states, to great extent fails to detect surprise attacks.

Forskningsproblemet utgår ifrån hur svenska försvars- och säkerhetshot förändrats och militära maktmedlets tilltänkta användning med grund i försvarsbeslut 2020 i relation till de tre föregående försvarsbesluten. Genom att jämföra dessa framkommer förändring av uppfattade hot i Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska kontext avseende exempelvis aktörer, tidsperspektiv, rumsperspektiv eller geografiska områden. Vidare framkommer hur politisk uppfattning kring militära strategier förändrats relativt förändrad strategisk kontext.  Metoden består av strukturerad fokuserad jämförelse från George och Bennett (2005) och vald teori utav Buzans, Waevers och de Wildes säkerhetiseringsteori (1998) och militär strategi från Wedin (2009).  Resultatet visar att svensk säkerhetspolitik fortsatt domineras av militär hotbild där väpnat angrepp ses som det enda existentiella hotet för staten Sverige. Det breddade eller vidgade säkerhetsbegreppet återfinns inom Sveriges säkerhetspolitiska mål och intressen men endast ytligt utifrån uppfattade hotbilder. Sveriges strategiska kontext har även förändrats från 2015 där Europeiska unionen (EU) som säkerhetspolitiskt instrument för svensk nationell säkerhet är till del ersatt, eller åtminstone kompletterad, av bilaterala samarbeten med flera länder där samarbetet med Finland är ett särskiljande exempel på en unik försvarsrelation i Östersjöregionen. EU:s säkerhetsarbete är därmed inte längre tillräckligt för att skapa en svensk känsla av säkerhetspolitisk trygghet.

The Defence Commission has proposed that the Swedish Armed Forces once again will be assigned the main task of defending Sweden against an armed attack. Defence against an armed attack has gained more focus since the defence decision 2015 and prior to the upcoming defence decision it is even more emphasized. Are the politics and the Swedish Armed Forces in agreement regarding the meaning and implications of this on basis of contemporary threats? The overall aim of the study is to understand the interaction between politics and the Swedish Armed Forces in the designing and shaping of the Swedish Armed Forces. This study has a starting point in the prelude to the planned political defence decision 2020 and aims to understand some of this major context. It is focusing on identifying the coherence between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces’ military strategic leadership in terms of the meaning of an armed attack being the primary basis of designing and shaping the Swedish Armed Forces. In addition, important factors that have an impact on the interaction between politics and the Swedish Armed Forces are identified. The empiricism is taken from international law, the military strategic doctrine of the Swedish Armed Forces, reports from the Defence Commission and interviews with members of the Defence Committee and the military strategic leadership of the Swedish Armed Forces. The results show that there is lack of coherence within the Defence Committee as well as between the Defence Committee and the Swedish Armed Forces regarding the meaning of the proposed main task to the Swedish Armed Forces and how it should relate to other tasks. There is an illusion regarding the definition of an armed attack. In reality it is the government that, under constitutional responsibility, defines an armed attack when there is an act of aggression. In addition, it is identified that it is suitable to mutually improve trust between politics and the Swedish Armed Forces by increasing knowledge of each other's realities. / Försvarsberedningen har föreslagit att Försvarsmakten åter ska få huvuduppgiften att försvara Sverige mot väpnat angrepp. Försvar mot väpnat angrepp har fått ett allt större fokus sedan försvarsbeslutet 2015 och inför det kommande försvarsbeslutet föreslås en ytterligare inskärpning. Är politiken och Försvarsmakten överens om innebörden utifrån samtidens hot? Studiens övergripande syfte är att förstå samspelet mellan politiken och Försvarsmakten i utformningen och inriktningen av Försvarsmakten. Studien tar avstamp i förspelet inför det planerade försvarsbeslutet 2020 och tar sikte på att förstå en del av detta stora sammanhang genom att fokusera på att identifiera samstämmigheten mellan försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning om innebörden av att väpnat angrepp ska vara dimensionerande för Försvarsmaktens inriktning. Därtill identifieras viktiga faktorer som påverkar samspelet mellan politiken och Försvarsmakten. Empirin är hämtad från internationell rätt, Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin, försvarsberedningens rapporter samt intervjuer med försvarsutskottet och Försvarsmaktens militärstrategiska ledning. Resultatet visar på att det saknas samstämmighet såväl inom försvarsutskottet som mellan försvarsutskottet och Försvarsmakten avseende innebörden av Försvarsmaktens föreslagna huvuduppgift samt hur den ska förhålla sig till övriga uppgifter. Det råder en illusion om innebörden av ett väpnat angrepp. I verkligheten är det regeringen som under konstitutionellt ansvar fastställer vad som är ett väpnat angrepp när en aggressionshandling sker. Därtill identifieras lämpligheten av att ömsesidigt förbättra förtroendet mellan politiken och Försvarsmakten genom att öka kunskapen om varandras realiteter.

No description available.

Cybersäkerhet är ett konstant växande hot mot organisationer, genom det ständigt ökade digitaliserade samhället, dock finns tecken på att medvetenheten hos organisationer ökar vad gäller cyberattacker och cybersäkerhet. Cyberattacker kan skapa konsekvenser som kan förhindra organisationens verksamhet. Detta lägger grunden till arbetet, att se hur försvarsförmågan har utvecklats. I värsta fall medför en cyberattack konsekvenser som kan äventyra en organisations överlevnadsförmåga. I och med det nya hotet ransomware, där hotaktören krypterar offrets filer och sedan kräver en lösensumma, har konsekvenserna kraftigt kommit att bli mer fatala. Metoderna för ransomware utvecklas av hotaktörerna vilket kan bidra till mer än bara ekonomiska konsekvenser för organisationen. Mot ransomware gäller i stort samma skyddsåtgärder som mot alla former av cyberattacker, däremot finns en del särskilt viktiga aspekter som belyses i detta arbete, till exempel implementering av backups, adekvat dataskydd samt god Patch Management (d.v.s. protokoll för att åtgärda sårbarheter i programvara). I arbetet sammanställs en branschkonsensus för hur organisationer skall arbeta gentemot cyberattacker, specifikt ransomwareattacker. Detta har gjorts genom en litteratur- och kvalitativ intervjustudie, som sedan har analyserats och diskuterats. Intervjustudien har genomförts hos organisationer som bedöms lämpliga för detta då de dagligen arbetar med cybersäkerhet. En av rekommendationerna är att ha en bra backuprutin, där man skapar, distribuerar och testar dessa. Genom arbetet belyses även hur god patch management bör implementeras. Slutligen presenteras även en ny metod, Ransomware 3.0 där hotaktörer stjäl en organisations IT-miljö för att sedan radera denna lokalt hos organisationen och sedan säljer tillbaka denna, som används av hotaktörerna, som hittills varit okänd, där vidare forskning bör vidtas. / Cybersecurity is a constantly growing threat against organisations due to the increasingly digitalisation of society, although there are signs that the consciousness at organisations has increased regarding cyberattacks and cybersecurity. Cyberattacks can create consequences that can restrain an organisations operations. This creates the foundation for this study, to see how the defence capabilities has developed. A cyberattack can, in the worst case scenario, threaten an organisations ability to survive. In regards to the new threat, ransomware, where the threat actor encrypts the victim’s files and demands a ransom, the consequences can be fatal. The new methods associated with ransomware, where the threat actor also exfiltrates the victim’s files, strongly impact the organisations ability to operate. This could lead to economic consequences, as well as damages towards stakeholder relations. Most protective measures applies towards ransomware, however there are some especially important aspects that are presented in this paper, such as implementation of backups, sufficient data protection as well as good Patch Management (protocol to patch vulnerabilities in software). In this paper, an industry consensus on how organisations should work against cyberattacks, especially ransomware, is compiled. This was performed through a litterature and a qualitative interview study. Both studies has been analysed and discussed.The interview study has been accomplished by interviewing appropriate organisations that work with cyber security daily. One of the recommendations is to have a good backup protocol, which implies creating, distributing and testing these backups. This paper also presents how a good patch management should be implemented. Finally, this paper presents a new method, Ransomware 3.0 where the threat actor steals an organisations IT environment, and then destroys the local copy at the organisation to then sell it back, that is used by the threat actors, that is still uncommon knowledge, where continued research have to be conducted.