ADHD affects executive functions and pharmacological treatment is the most common intervention. Medication is ineffective for some and psychosocial interventions are scarcely available. CBT that teaches organizational skills for managing ADHD-symptoms has shown promising results. Smartphones can help individuals perform executive tasks such as planning and organization and they could be efficacious as a support tool for ADHD patients. The current study is a RCT that compares an online course (n=29) based on previously effective CBT treatments for ADHD to a wait-list control (n=29). The intervention focused on teaching the use of an online calendar and smartphone apps. The intervention brought significant improvement (p < 0.001) to participants regarding ADHD symptoms and 38% of participants were considered clinically significantly improved. This indicates that online treatments using IT-tools for ADHD is effective and that smartphones can be used as a tool for aiding individuals with impairments in executive functions.

Background: Approximately 48 000 meals are distributed to home-dwelling older adults every day in Sweden. The ability to influence the meals is of great importance for the quality of life and therefore it is important to include the views, needs and wishes of older adults when structuring the food distribution service. Objective: The purpose is to explore the perceptions and acceptability of home delivered meals among home-dwelling older adults and professional caregivers. Methods: The present study was the first qualitative phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Qualitative data was collected from five older adults >65 in five municipalities and two caregivers through interviews. Results: Most of the participants were able to choose from two alternative dishes every day and they were pleased with the selection of dishes most of the time. Overall the menus were considered variated and seasonal and holiday themes were highly valued. The Swedish cuisine was their favorite, however many ethnic dishes were appreciated as well. The meals were considered delicious, however the texture of the vegetables, potatoes and meat was not optimal. Conclusions: Sometimes two alternative dishes were not considered enough. More and a broader selection of dishes might increase older adults feeling of independence but also help meeting expectations of older adults with different cultural backgrounds. Familiar dishes, a conscious choice of condiments, enhanced flavors and improved textures and appearance might compensate for deteriorating senses. Descriptive information about the meals on the menus might also help meeting older adults’ expectations. / Bakgrund: Det levereras cirka 48 000 måltider till äldre i ordinärt boende varje dag i Sverige. Möjligheten att påverka måltiderna är en viktig förutsättning för äldres livskvalitet, därför är det viktigt att inkludera äldres uppfattningar, önskemål och behov vid strukturering av måltidsdistributionen. Syfte: Syftet var att utforska äldres uppfattningar och acceptans av hemlevererade måltider bland äldre och vårdgivare. Metod: Studien var den första kvalitativa fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer med fem äldre i fem kommuner samt två undersköterskor. Resultat: De flesta av deltagarna kunde välja mellan två måltidsalternativ varje dag och de var nöjda med måltidsutbudet för det mesta. Överlag ansågs menyerna vara varierande och säsongs-och högtids anpassade rätter var uppskattade. Även om det svenska köket var en favorit, uppskattades etniska rätter också. Måltiderna ansågs goda, men texturen på grönsaker, potatis och kött var inte optimal. Slutsatser: Ibland uppfattades inte två måltidsalternativ som tillräckligt. Fler rätter och ett bredare utbud av rätter skulle kunna öka äldres känsla av självständighet men också möta förväntningar hos äldre från olika kulturer. Välbekanta rätter, medvetna val av tillbehör, förstärkta smaker och optimerade texturer och utseende kan möjligtvis kompensera för nedsatta sinnen. Detaljerad information om maträtterna på menyerna skulle kanske också kunna hjälp till att möta äldres förväntningar.

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Research suggests that misperceptions about the mentally ill and about their ability to recover and live productive lives are still commonly held by the public. Psychoeducation programs and direct contact can help both correct misperceptions and offer encouraging messages about recovery in those with and without mental illness. Consumer presentation programs, such as NAMI’s In Our Own Voice (IOOV), were designed in part for these purposes. This study examined archival IOOV audience evaluations (n = 599) from 2009 to better understand how audiences respond to IOOV in natural settings. Qualitative and quantitative analyses were conducted to examine: 1) viewers’ responses to the program, 2) differences between consumer and nonconsumer responses, and 3) whether the program satisfies program goals for audience members. Results indicate that the majority of viewers respond positively, in a variety of ways and to a variety of program elements not previously identified. Additionally, the program’s effects appear to generalize across consumers and nonconsumers equally well, with the exception that nonconsumers more frequently reported finding the program educational and consumers more frequently reported personally relating to presenters. Finally, results suggest that IOOV is indeed meeting its two stated program goals for audience members: educating the public and offering a hope-inspiring message of recovery. In conclusion, IOOV, as it is performed in the field, appears to be a valuable addition to educational and inspiring recovery-oriented programming available to the public.

I uppsatsen utreds vad försäkring är samt vad affärsrisker är och hur de försäkras inom ramen för ansvarsförsäkringen. Viktiga frågor är var, och varför, gränsen för affärsriskers försäkringsbarhet dras som den gör, samt huruvida en ny struktur och systematik kan ge upphov till en mer ändamålsenlig gränsdragning. För att kunna förstå och argumentera kring behandlingen av affärsrisker i ansvarsförsäkringen, samt för att kunna omfamna ämnessfären med ett helhetsgrepp, måste först en relation till försäkringens väsen byggas. Kunskapen om vad försäkring är och varför försäkring finns utgör oumbärliga fundament i argumentationen om affärsriskers försäkringsbara vara eller icke vara. De försäkringsrättsliga principerna och den normativa bas som bygger upp rättsområdet synliggör ramen för försäkringsavtalsparternas förhållande och rekvisiten för försäkringsbarheten. Dessa principer och normer utgör sedermera bakgrunden som affärsriskerna ses emot i analysen. Ansvarsförsäkringen täcker den försäkrades skadeståndsansvar. En uppdelning kan göras mellan hur täckning sker av kontraktuella skadestånds- och ersättningsansvar respektive utomobligatoriska skadeståndsansvar. I och med att professions- och rådgivningsansvaret behandlas annorlunda än ansvaret i andra tjänsteverksamheter finns det en principiell vinst i att belysa det separat. Affärsriskerna leder fram till ett eventuellt ansvar och hur de behandlas kan ses i de omfattnings- och undantagsvillkor som återfinns i den vanliga ansvarsförsäkringen och i GLI-försäkringen. I uppsatsen genomgås följande utvidgande och undantagande villkor: undantaget för ren förmögenhetsskada, undantaget för omhändertagen egendom, undantaget för garantier och utfästelser, undantaget för förutsebar skada, undantaget för skada på levererad egendom, tillägget för ren förmögenhetsskada, återkallelsetillägget, tillägget för ingrediens- och komponentskada, åtkomst- och återställandetillägget samt goodwilltillägget. Gränsdragningen för täckning av affärsrisker i ansvarsförsäkringen är spretig och förefaller inte utgå ifrån en bakomliggande systematik. De gemensamma nämnarna analyseras dock, vilket ger en uppfattning av de syften som försäkringsbranschen vill uppnå med avgränsningen mot vissa affärsrisker. Med erfarenheter från vad försäkringens väsen är, hur och varför gränsdragningen görs samt dess, ur ändamålssynpunkt, inte helt tillfredställande resultat, kan en ny struktur och systematik föreslås. Förhoppningsvis leder det till en mer genomtänkt och förståelig hantering av affärsrisker i ansvarsförsäkringsfrågor. / In this thesis, I examine what insurance is, together with what business risk is and how business risks are insured in the context of liability insurance. Important questions are where, and why, the boundaries of the insurability of business risks are set as they are, and also whether a new structure and systematics could give rise to a more suitable delimitation. To be able to understand and argue about how business risks are treated in the context of liability insurance, and also to be able to approach the sphere of the subject holistically, a relation to the essence of insurance must first be built. The knowledge about what insurance is and why it exists is an indispensable foundation for the argumentation around the insurability of business risks. The principles and the normative base that make up the legal area of insurance law reveal the framework of the relationship between the parties of the insurance contract and the requirements of insurability. These principles and norms subsequently form the background against which the business risks are seen in the analysis. The liability insurance covers the liability of the insured. A distinction can be made between how the insurance covers contractual liability and non-contractual liability. Since professional liability, such as the liability of advisors, is treated differently from the liability of other service businesses, there is a principal benefit in elucidating it separately. The business risks lead to a potential liability, and how they are treated can be seen in the regular and global liability insurance policies. In this thesis, the following expanding and excluding policies are covered. Exclusion of pure financial loss, property in trust, promise or guarantee, foreseeable damage and damage to delivered property. Addition of pure financial loss, recall, claims due to ingredients or components, access and restoration costs, and goodwill. The boundary of coverage of business risks in the context of liability insurance is fuzzy and does not appear to be set based upon any underlying systematics. The common denominators are, however, analyzed which gives an idea of the ends that the insurance industry wants to achieve through the delimitation against certain business risks. With knowledge of what constitutes the essence of insurance, of how and why the boundaries are set as they are and of their, from a purpose-oriented point of view, not entirely satisfactory results, a new structure and systematics can be proposed. Hopefully, it leads to a more thought-out and comprehensible treatment of business risks in matters regarding liability insurance.