Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare undersöka, genomföra och följa upp verksamheten, enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet ska detta arbete ske naturligt i det dagliga. Den mest använda modellen inom kartläggningen av psykosocial arbetsmiljö var krav-kontroll-stöd modellen, det har dock föreslagits att det var viktigt att ta hänsyn till ledningsförfaranden för att kunna förstå arbetsrelaterade risker bättre. Forskningsfrågorna i denna studie var hur ledare arbetade med den psykosociala arbetsmiljön och hur det arbetet förmodades påverka medarbetarnas hälsa. Syftet med studien är att ta reda på detta. I denna studie deltog 8 personer med arbetsledarbefattning, erfarenheten varierade mellan 4-20 år, antalet personer de ansvarade över varierade mellan 1-42 personer. En kvalitativ metod genom intervjuer genomfördes, en egenkonstruerad intervjuguide användes. Huvudresultaten var att cheferna arbetade med en nära dialog och hälsofrämjande insatser, enligt cheferna ledde det till bättre mående hos medarbetarna och att arbetet var individanpassat. Denna studie ligger i linje med tidigare forskning.

Psykosocial arbetsmiljö är samspelet mellan psykiska och fysiska faktorer vilka är av vikt för en individs hälsa, välbefinnande och arbetstrivsel. Forskning inom området har främst fokuserat på hälsa, välmående och stress där krav-kontrollmodellen är en vanligt förekommande modell. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna krav, kontroll och socialt stöd relaterar till arbetstrivsel. Utgångspunkt var krav-kontroll-stödmodellen samt dess relation och interaktion till arbetstrivsel utifrån fem frågeställningar och tre hypoteser. Medverkande var 65 kvinnor och 22 män från två kontor inom en statlig myndighet i Mellansverige. Undersökningen genomfördes med en enkät inspirerad av mätinstrumenten ASK 2.0 och Minnesota Satisfaction Questionnaire. En trevägs variansanalys påvisade resultatet att kontroll eller stöd kan vara av betydelse för arbetstrivsel, men krav verkar inte vara avgörande. De anställda ser ut att trivas och befinner sig antingen i det avspända eller i det aktiva arbetet.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Arbetsrelaterad stress är ett utbrett samhällsproblem. Som en konsekvens av den flexibla arbetsmarknaden ökar tidsbegränsade anställningar, vilket kan orsaka arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka vad som kan predicera att människor upplever generell arbetsstress, och om stressen skiljer sig utifrån anställningsform. Arbetsrelaterad stress mättes flerdimensionellt genom generell arbetsstress, krav-kontroll-stöd-modellen och anställningsotrygghet. Enkäten besvarades av 181 deltagare varav 69% var kvinnor och 31% män, 76% hade en visstidsanställning och 27% hade en tidsbegränsad anställning. Resultatet visade att de med tidsbegränsade anställningar hade högre anställningsotrygghet än tillsvidareanställda. Vidare framkom att anställningsotrygghet, krav, stöd, och kön kan predicera generell arbetsstress, men inte anställningsform, kontroll och ålder. Krav förklarade störst andel variation i generell arbetsstress, därefter stöd, anställningsotrygghet och kön. Totalt förklarades 44% av variansen av generell arbetsstress. På grund av högre anställninsgotrygghet riskerar anställda med tidsbegränsad anställning mer negativa hälsoeffekter än tillsvidareanställda. Eftersom stöd har en dämpande effekt mot stress, kan det vara anledningen till att resultatet inte visade en skillnad mellan anställningsformerna gällande generell arbetsstress.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne. Faktorer som identifierats på skolan och som anses vara av vikt för god arbetsmiljö och individens hälsa är bland annat meningsfullhet, variation, utvecklingsmöjligheter, delaktighet, inflytande, bra samarbete samt socialt stöd. De faktorer som identifierats på Ängdala Skolor och som anses vara negativa för arbetsmiljön och därmed utgör en risk för ohälsa och sjukdom är bland annat brist på uppskattning från chefen, höga krav, stress samt brist på konstruktiv kritik. / How the workplace is structured can have both a positive and negative effect on the health of the individual. The aim of this study was to investigate the psycho-social work environment at Ängdala School. A quantitative method of study was applied where 50 out of 55 staff members who in spring 2009 were working at Ängdala Schools were interwieved by a validated questionnaire. The results were analysed using Karasek’s and Theorell’s demand-control-support model as a theoretical framework as well as theories about social support and stress within the workplace. Since the population was small the results have also partly been compared with an earlier survey based on a comparative questionnaire executed by Region Skåne in the same field. Determinants that are generally viewed as positive for a good workplace environment including the promotion of the individual health are meaningfulness, variation, opportunities for individual development, participation, influence, good co- operation and social support which have been identified at Ängdala Schools. Determinants which are considered as being negative in the workplace environment and a potential risk for developing ill-health and disease is lack of appreciation from the leader, high demands, stress and lack of constructive criticism have also been identified at the Ängdala Schools.

With the increasing mental health challenges, a growing demand for professional help can be seen. Despite their crucial role in society, the counseling profession is not sufficiently researched. Therefore, the purpose of the study was to examine counselors' ability to disconnect from work in their private lives in relation to workload. The study included 89 counselors, including 16 men, 72 women, and 1 identifying as other. The survey consisted of several background variables and two already well-developed measurement instruments, along with a self-created instrument. The analysis revealed that only the variable demand can explain 50% of the variation regarding spillover. The factors demand and control had the strongest correlation with the ability to disconnect from work. Furthermore, the analysis showed that women are more affected by work-related demand than men. Finally, the result demonstrated that a high level of health had a positive effect on spillover and the impact of the demand variable on the individual. The results allowed for further research, such as exploring the difference between 'old' and 'new' counselors.

Positive social support, realistic job demand, and appropriate levels of control over their responsibilities can mitigate empathy fatigue and burnout among nurses, increase quality care for patients, and lay the foundation for teams to embrace challenges during crises. The COVID-19 pandemic stretched nurses in all these areas, leading many nurses to contemplate changing fields. Failure to address and embrace the difficulties that nurses face during such crises can result in loss of nurses and impact the entire healthcare industry. The present study used one-to-one interviews to glean insider perspectives of changes in job demand, control, and support nurses experienced as they showed up to work in COVID-19 units. Results showed that the bridge to overcoming daily battles and stresses came primarily through supportive education and skill building, emotional support from peers, and venting after a challenging event. Keywords: social support, emotional support, informational support, moral injury, Demand-Control-Support Model

Studiens syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan variabler som kan påverka upplevd stress vid distansarbete. Frågeställningar som berördes var om det fanns samband mellan stress och variablerna; kvantitativa krav, arbetstempo, inflytande, erkännande, socialt stöd från överordnade och socialt stöd från kollegor samt vilken av variablerna som påverkade upplevd stress i högst grad. Studien undersökte även om det fanns skillnad i upplevd stress mellan kvinna och man samt om det fanns skillnad mellan ovan nämnda variabler gällande könen. Studien hade en kvantitativ ansats och metoden som användes var enkätundersökning där frågorna grundades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). Totalt antal respondenter var 62; av dessa var 44 kvinnor och 18 män. Åldersspannet var 26–66 år (M= 42.6, SD=9.1). Av enkätundersökningen framkom att det fanns signifikant korrelation mellan upplevd stress och kvantitativa krav samt arbetstempo. Gällande stress fanns ingen skillnad mellan kvinna och man, dock visade resultatet att viss skillnad fanns bland övriga variabler som ingår i studien. Studien visade även att det fanns skillnad i vilken variabel som påverkade upplevd stress i högst grad mellan könen. Utifrån resultaten kunde slutsatsen dras att delar av studien går att generalisera till befolkningen. / The purpose of the study was to investigate whether there was a correlation between variables that can affect perceived stress when working at distance. Questions that were addressed was whether there was correlation between stress and the variables; quantitative demands, work pace, influence, recognition, social support from supervisor and social support from colleagues and which of the variables influenced perceived stress to the highest degree. The study also investigated whether there was a difference in perceived stress between women and men and whether there was a difference between the above-mentioned variables regarding the sexes. The study had a quantitative approach and the method used was a questionnaire where the questions were based on Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ). The total number of respondents was 62; of which 44 were women and 18 were men. The age range was 26–66 years (M= 42.6, SD=9.1). The survey showed that there was a significant correlation between perceived stress and quantitative demands as well as work pace. Regarding stress, there was no difference between women and men, however, the results showed that there was some difference among the other variables included in the study. The study also showed that there was a difference in which variable affected perceived stress to the highest degree between the sexes. Based on the results, it could be concluded that parts of the study can be generalized to the population.

Sjukskrivningar för psykisk ohälsa orsakade av dåliga arbetsförhållanden i den sociala och organisatoriska arbetsmiljön är ett växande problem i samhället. Samtidigt finns lite forskning om arbetsförhållanden och hälsa ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning upplevda arbetsförhållanden kan kopplas till självskattad hälsa ur ett salutogent perspektiv bland lagerarbetare på en arbetsplats. Studien är baserad på kvantitativa data. Univariat- och multipel linjär regressionsanalys har använts för att undersöka samband mellan arbetsförhållanden och hälsa. Resultatet visade på signifikanta samband mellan arbetsförhållanden och självskattad hälsa. Starkast samband fanns för stödjande arbetsförhållanden, tidsupplevelse och individuella inre upplevelser. Det innebär att det är betydelsefullt med ett gott socialt klimat på arbetsplatsen med tillgång till stöd från både arbetskamrater och arbetsgivaren, att arbetet upplevs som meningsfullt, att det finns utvecklingsmöjligheter, att personalens utbildning matchar kraven i arbetet och att tidsupplevelsen är positiv genom att arbetsuppgifterna hinns med under arbetstid utan stress. Självskattad hälsa ökade med ålder men det fanns inga signifikanta skillnader utifrån kön, anställningsform, utbildning eller etnisk bakgrund. Resultatet har diskuterats utifrån känsla av sammanhang (KASAM) och krav-kontroll-stödmodellen som teoretiskt perspektiv. / Sick leave due to mental ill-health, caused by poor working conditions in the social and organizational work environment is a growing problem in the society. There is a lack of research on working conditions’ impact on health from a salutogenic perspective. The purpose of this study is to investigate the extent to which perceived working conditions can be associated with self-rated health from a salutogenic perspective among warehouse workers at a workplace. The study is based on questionnaire data. Univariat- and multiple linear regressions were performed to investigate the relationship between working conditions and health. The result showed that there are significant associations between working conditions and self-rated health. The strongest associations were found with supportive working conditions, time experience, individual inner experinces, and health. This means that it is important to have a high social climate in the workplace with access to support from both colleagues and employer, that work is perceived as meaningful, to have opportunities for development, that personnel education matches the requirements for the job and that there is enough time to perform tasks without stress. Self-rated health increased with age but there were no significant differences by gender, employment status, education or ethnic background. The result has been discussed on the basis of sense of coherence (SOC) and the demand-control-support model as a theoretical perspective.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta. / The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.