<p>The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".</p>

<p>All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story <em>Sjön</em> (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of <em>conscience</em> is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of <em>memory</em> in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of <em>the Other</em> in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.</p><p> </p>

<p>Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.</p>

Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ”backpackers”. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen. Frågeställningarna koncentreras kring interaktionen mellan svenska backpackers och lokala subjekt, återvändandets betydelse, samt om en modern kolonisering i enlighet med Victor Mudimbes terminologi kan appliceras. Jag kommer fram till att svenska backpackers i Thailand visar tendenser och tillämpningar som tyder på en modern kolonisering av platserna de befinner sig på.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur musikvideor producerade för barn i åldrarna mellan 4-12 år förmedlar skillnaden mellan det som betraktas som ”norm” och ”den andre” utifrån ett postkolonialt perspektiv. Utifrån detta övergripande syfte utgår studien utifrån följande frågeställningar: På vilket sätt upprätthåller musikvideor vars målgrupp är barn från 4-12 år den koloniala distinktionen mellan de som utgör ”norm” och de som utgör ”den andre”? Hur gestaltas ”den svarte andre” och ”den orientale andre” i musikvideorna? Vilka typer av konflikter och maktförhållanden produceras i materialet, vilka intentioner tycks framställningen ha? En kvalitativ text- och tolkningsanalys har tillämpats på undersökningens material där jag använt semiotikens teckenlära som analysmetod. I samverkan med semiotiken som metodologisk utgångspunkt ställde jag följande analysfrågor till texterna: Vad berättas uttryckligen i videorna? Hur framställs maktförhållanden och konflikter? Vilka stereotyper porträtteras? Vilka framstår som auktoriteter? Vilka kläder eller kroppsattribut förmedlas? Vilka beteenden syns? Vilka miljöer skildras? Till grund för undersökningen ligger det postkoloniala fältet där jag bland annat använt mig av teorier gällande västvärldens kunskapsproduktion om ”den andre”. Teorierna behandlar bland annat vilka faktorer som möjliggjort ett skillnadstänkande av grupper som betraktas som ”de andra”. I och med analysen blev det möjligt att urskönja gemensamma drag sinns emellan vissa utav musikvideorna, men även tydligt vilka skillnader som fans dem emellan. Exempelvis blev det möjligt att se vissa gemensamma drag beträffande maktutövning och framställningen av ”den andre”. Analysen belyser även med teoretisk anknytning hur skillnadstänkandet reproducerades i undersökningens material, samt vilka intentioner som tycks ligga bakom texterna.

The essay is dealing with the different tensions in hiphop created when appearing in Swedish media. With the teoretical aspect of "the Other" as a tool, the authors of the essay has tried to find out how the "hiphopper" is pictured in swedish written media within the timeframe of 19??-??. We are also discussin the different aspects and importance of autenticity, etnitcity and geografy in regards to the "hiphoper" as "the Other".

All my short stories have been written in an intuitive way according to which no outline of characters, intrigue or plot was made in advance. A consequence of this process is that not even myself as the author is aware of the meaning of the texts and therefore I too have to interpret the stories. Because of the character of the text, I use an analysis of archetypes according to C. G. Jung’s analytic psychology. In addition to this I also use concepts from hermeneutical and existential phenomenology, represented here by Viktor Frankl, Emmanuel Lévinas, Martin Heidegger and Paul Ricoeur. The Jungian analysis shows that the content in the short story Sjön (The lake) in a high degree is structured in a way that correlates very well with this method. When it comes to the phenomenological thinkers, several of their concepts are applicable in my short story. In the philosophy of Frankl and Heidegger, the concept of conscience is a warning to the individual to take care of his life, which is a possible interpretation of the anxiety of my main character.  When it comes to his seeking for the significance of an important earlier event in his life the concept of memory in the discourse of Ricoeur also bring some light to the understanding. Finally, the concept of the Other in Lévinas´ philosophy can explain his longing for a reestablishing of a meaning in his life.

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne, representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell. Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.

<p>Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W. Saids föreställningar om orientalism och den andre, Alison Landsbergs protesminne,</p><p>representation, Stuart Halls mottagandesätt av visuell kultur samt Stuart Allans föreställningar om riskrapportering. Vi har presenterat och analyserat film för film med hjälp av Greimas aktantmodell.</p><p>Det vi kom fram till är att filmer mycket väl kan och skulle kunna fungera som ett slags riskrapportering. Dels på grund av publikens mottagande av visuell kultur och att publiken då kan väva in fiktiva berättelser och värderingar i sina egna minnen och erfarenheter precis som Landsbergs teorier om protesminne säger. När man ser filmerna med den här ingången är det uppenbart att filmerna varnar publiken för något likt den traditionella riskrapportering som Stuart Allan visat oss.</p>

In this essay I point out that the presence of  ”Otherness” plays a key role in the novel The Beach by Alex Garland, and that the text relates to a colonial literary tradition. I’ve mainly used the distinction of Otherness and cultural representation presented by the postcolonial theorist Edward W. Said to guide me. In my examination of the text the presence of Otherness, how it is described and the effects that it has on the story’s central group of characters, has been my focus point. I’ve investigated the occurrence of different elements in the text which creates the sense of Otherness and identified the two most prominent opposition groups in relation to the protagonist of the story. On the story’s setting level aside, a colonial and imperialist theme can also be found on an intertextual level by made references to American war movies like Apocalypse Now, a specifically good example as the script of that movie is based upon the colonial themed novel Heart of Darkness by Joseph Conrad. I will summarize how the opposition between the Self and the Other throughout The Beach effects the plot’s outcome, and present my conclusion: that the author Alex Garland intentionally places his novel in a tradition of colonial storytelling to give a critical comment on the modern world’s similarities with its colonial past, especially when it comes to contemporary tourism. In my opinion the novel is also questioning the human’s civilized state and social evolvement.