Hemlöshet bland katter är ett stort problem i Sverige. Katter föds till liv utan hem, går vilse och hittar inte tillbaka eller lämnas av ägare, vilket bidrar till att siffran hemlösa katter ökar. Katthemmen gör allt i sin makt för att kunna hjälpa de hemlösa katterna, dock har många av katthemmen inte längre plats till att ta emot fler katter. För att katthemmen ska kunna ta emot fler hemlösa katter behöver plats frigöras genom att katter adopteras. Katthemmen behöver även bidrag för att kunna överleva. För att uppmärksamma situationen och framhäva faktumet att hjälp behövs, är det viktigt med marknadsföring som når fram till mottagarna. Avsikten med studien är därför att undersöka hur marknadsföring i form av affischer bör utformas för att få fler att bli medvetna om katternas situation i Sverige och för att få fler att adoptera från katthem istället för att ta andra vägar. I denna kandidatuppsats utformas tre affischer baserade på kategorier som tagits fram med hjälp av en enkät som skickats till kattägare och framtida kattägare. Affischerna marknadsför ett fiktivt katthem och syftar till att undersöka om någon av affischerna kan påverka mottagarnas agerande. Med hjälp av intervjuer valdes tre designförslag ut, ett för varje kategori, för att digitaliseras. De affischer som digitaliserats anses vara mest effektiva enligt målgruppen.

<p>Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär.</p><p>Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt.</p><p>Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar. Det som är avgörande är mest vilken karaktär/vilket formuttryck som eftersträvas i gestaltningen av möbeln. Olika kombinationer av naturfibrer, flätningar och färger passar olika bra till olika formspråk.</p> / <p>This bachelor’s essay examine various types of weaving and different kinds of natural fibers, to find a combination that is durable and fit for an armchair. I wanted to study vegetable fibers that is made into ropes, strings and twines, and thus I chose abacka/manila hemp, bamboo, banana fiber, hemp, coir, paper fiber, rattan, sisal and sea grass. I have also chosen to compare different kinds of loose weaving, partly because the major part of today’s market for furniture  in weaving materials are compact weaving, and I wanted a different character in the new armchair. And partly because loose weaving means less material and also gives the furniture a light and airy expression.</p><p>An analysis of the facts completes this first part of the essay. The second part contains a design project in collaboration with IKEA, where I am supposed to design an armchair. The material is a steel construction with a weaving of natural fibers. For this project I decided to use hemp, sea grass and paper cord, and three different types of weaving: one that has an organic character, one that is modern and one with traditionally linear pattern.</p><p>I have come to the conclusion that several of the natural fibers can fit for an armchair, and so can many of the weavings. The crucial thing is which character or design that is preferred in the furniture. Different combinations of natural fibers, weavings and colors matches different designs in different ways.</p>

I mitt examensarbete på Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat på det estetiska uttrycket och funktionen. Hållbar utveckling med långsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten. Arbetet har inneburit studier av olika begrepp och teorier, arbete med idéskiss, användarstudie och andra metoder som designprocessen innebär. Jag hittar olika källor att hämta hjälp och inspiration av.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947. Jönköping Bandy’s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves. In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association. The intention was: “Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.” and was torn apart into these three questions: What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity? Which visual materials does Jönköping Bandy need? How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites? The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design. After studying literature, we went into a more investigative section, where we interviewed Jönköping Bandy, and performed a survey with members of the association. With the survey, we corroborated the associations values. We also performed a competitive analysis about the other teams in Allsvenskan Södra and interviewed experts. We analysed the scientific studies, and compiled the information that we distilled from it. Our analysis showed that emotions such as sports, speed, family and children were in focus. After that, we started our design process, where the first step was to create a moodboard. The second step of our design process was to create an element, and after that create a basic layout to apply on the graphical materials in the visual identity. The finished visual identity became a strong, tuff profile that expressed a sense of sport and speed, which truly reflected Jönköping Bandy.    The conclusions of our work, was that the visual identity would help Jönköping Bandy to grow. Improvements that we would like to have seen, was that the enquiry could have been shorter, to give the design process more time. We would also have liked to seen competitive analyses that gave us more valuable information. / I examensarbetet under våren 2013 tog vi fram en grafisk profil åt Jönköping Bandy, en bandyklubb i Jönköping som bildades 1947. Problemet var att intresset för föreningen var lågt, och man saknade ekonomi för en bra marknadsföring. Det fanns många föreningar i och runt Jönköping, vilket även gjorde det svårt att locka sponsorer. Föreningen behövde en tydligare grafisk profil som speglade klubbens rätta värden och känslor. Syftet löd: ”Vi vill genom grafisk design nå ut med Jönköping Bandy till en större målgrupp, samt få fördjupade kunskaper inom grafiskt formspråk.” och bröts ner i dessa tre frågerställningar: Vilka kärnvärden har Jönköping Bandy och hur kan vi förmedla dem genom den grafiska profilen? Vilket grafiskt material behöver Jönköping Bandy? Hur profilerar sig andra bandylag i Allsvenskan södra genom sina webbsidor? Arbetet inleddes med en teoretisk studie där relevant litteratur inom området grafisk design studerades. Detta övergick sedan i en undersökande, vetenskaplig del. Där genomfördes intervjuer, konkurrentanalyser samt en enkätundersökning mot klubbens medlemmar, som styrkte klubbens kärnvärden. Samtliga vetenskapliga undersökningar sammanställdes och analyserades. Utifrån analysen startades designprocessen, där ett moodboard togs fram. Känslor som sport, fart, familj och barn/ungdomar sattes i fokus. Andra steget i designprocessen var att ta fram ett grafiskt element, som tillsammans med logotypen, skulle skapa en grundlayout, innan den applicerades på materialen i den grafiska profilen. Den grafiska profilen blev en enhetlig, tuff profil, med en stark känsla av sport och fart, där Jönköping Bandy speglades väl. Slutsatserna som drogs, var att den grafiska profilen kunde hjälpa Jönköping Bandy att växa. Förbättringar kunde vara att undersökningarna kortats ner, för att ge mer tid åt designprocessen. Konkurrentanalyser som gav mer väsentlig information hade även önskats.

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning. Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren. Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats. Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer. Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden. Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel. Dels en takarmatur som ger ett allmänljus i rummet. Det tänkta badrummet har vita reflekterande väggar och sammantaget ska denna belysning ge ljuskontraster som lyfter fram texturen i ansiktet. På grund av den miljö, i vilken armaturerna placeras, är de tänkta att hålla en god täthet. Materialen är opal plast samt stål som kan lackeras i tre kulöralternativ; en grön kulör med mycket gult (förslagsvis NCS S 0530-G50Y), en halvblank svart kulör eller en med kromat stål.

Förpackningen blir viktigare och viktigare och är ibland den enda kommunikationskanalen gentemot konsumenten, speciellt i små familjeföretag. Persgården är ett litet familjeföretag som är beläget ute på Visingsö och de säljer ekologisk müsli, dadlar i olika former samt frukt &amp; nötmix. Problemet Persgården har idag är att alla deras förpackningar inte genomsyrar samma känsla och förmedlar deras kärnvärden. I och med det har vårt arbete gått ut på att göra en re-design av Persgårdens förpackningar. Vårt främsta syfte var att förändra Persgårdens befintliga förpackningar för att de skulle få ett mer enhetligt utseende mot kunden och för att konsumenterna lättare skulle känna igen alla förpackningar i serien. Syftet var även att Persgårdens förpackningar skulle sticka ut från andra liknande produkter på marknaden. Syftet var också att få en inblick i hur processen av framtagandet av en livsmedelsförpackning går till. Utifrån syftet togs följande frågeställningar fram: - Vilka kärnvärden vill Persgården kommunicera?- Vilka element och märkningar måste finnas med på Persgårdens förpackningar?- Hur kan vi förändra Persgårdens befintliga förpackningsserie så att den blir mer enhetlig, unik och kommunicerar deras kärnvärden? Metoderna som har använts för att besvara frågeställningarna är en litteraturstudie, intervjuer med ägarna av Persgården samt personer i branchen, konkurrentanalys, moodboard och besök på mässa. De nya förpackningarna har tagits fram utifrån en designprocess. Resultatet av arbetet visar vilka märkningar och element som måste finnas med på en livsmedelsförpackning. Kärnvärdena för Persgården har undersökts och konstaterats till att vara genuin, ekologisk och hälsa. Skisser och prototyper på den nya förpackningsserien har även tagits fram. Under framtagandet av de nya förpackningarna har hänsyn tagits till vad Persgården vill förmedla och vilka kärnvärden de har. Resultatet har tagits fram med hjälp av främst tankar och idéer från intervjuerna, litteraturstudien och konkurrentanalysen. Slutligen kan det konstaterats att det är viktigt att tänka på var förpackningen ska stå, vad den ska förmedla och att alla förpackningar genomsyrar samma känsla. / The packaging is becoming increasingly important and is sometimes the only communication channel to the consumer, especially in small family businesses. Persgården is a small Swedish family company located on Visingsö who sells organic muesli, various type of date, mixes of dried fruits and nuts. Persgårdens problem is that all of their packaging does not convey the same feel and communicate their core values. Our work has been to do a re-design of Persgårdens packaging. Our prime purpose was to change Persgårdens existing packaging so the packagings could get more uniformed to the customer and that consumers should easily recognize the packaging series. The purpose was also that Persgårdens packaging would stand out from other similar products on the market. The purpose was also to see how the process of production of food packaging works. Based on the purpose, the following questions have been developed: - Which core values ​​do Persgården want to communicate?- Which elements and markings must appear on Persgårdens packaging?- How can we change Persgårdens existing packaging series to make it more uniformed, unique and communicate their core values​​? The methods that have been used to answer our questions are a literature survey and interviews with the owners of Persgården and external experts. We have also done a competitor analysis, moodboard and we have visit a fair. The new packagings has been developed based on a design process. The results of this work show the markings and elements that must be included on a food packaging. The core values ​​of Persgården has been analyzed and chosen to be genuine, organic and health. Sketches and prototypes of the new packaging series have also been developed. During the development of the new packaging, consideration has been taken to what Persgården want to convey and their three core values​. The result has been developed using mainly thoughts and ideas from the interviews and the literature survey. We can finally establish that it is important to think about where the package should be placed, what it should convey and that all packaging conveys the same feeling.

<p>Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.</p><p>Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.</p><p>Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.</p><p>Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.</p><p>Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.</p><p>Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel. Dels en takarmatur som ger ett allmänljus i rummet. Det tänkta badrummet har vita reflekterande väggar och sammantaget ska denna belysning ge ljuskontraster som lyfter fram texturen i ansiktet.</p><p>På grund av den miljö, i vilken armaturerna placeras, är de tänkta att hålla en god täthet. Materialen är opal plast samt stål som kan lackeras i tre kulöralternativ; en grön kulör med mycket gult (förslagsvis NCS S 0530-G50Y), en halvblank svart kulör eller en med kromat stål.</p>

Juridik är för många svårt att förstå och många tror att det är dyrt att få juridisk rådgivning. Det är inte heller alla som är medvetna om vad lagen säger i olika livssituationer. Exempelvis ärver sambos inte varandra och ett minderårigt barn måste få ut sitt arv i likvida medel. Syftet med det här examensarbetet har varit att skapa ett verktyg som genererar ett juridiskt och personligt dokument baserat på den berördas livssituation. Dokumentet ska innehålla en rekommendation av vilka juridiska avtal kund behöver och varför de behövs. Verktyget har utvecklats för jurister och dokumentationen är skapad med intentionen att vara lättförståelig för gemene man. För att uppnå syftet och målen har användarcentrad design använts. Personas, kundresor, intervjuer och användartester är några tekniker som har använts under arbetet.

The final stage of a designers work is always a bit tricky. Design is an abstract phenomenon and no one can tell when a design is really finished. The design process that designers work within has been thoroughly studied but cannot be truly mapped with strict constraints which the designer can follow to succeed. Therefore, in this paper we take a look at the final stage in the design process. The main goal is to get more knowledge and highlight key factors about what designers face when they are about finish their design or what forces them to leave a project that can stay in development for eternity. Together with theories from a literature research and real life experience from people in the design profession we have looked at the issue. The results show that the key elements that are common in the final stage of the design process include evaluation, limitation and trusting your own judgment.