Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel. En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan. / Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage. A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events. The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important; cooperation.

Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong. Frågeställningar: Hur skapas en image av en destination? Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring? Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong? Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning. Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage. Slutsats: I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna. Den sekundära image respondenterna har av Hong Kong, går även den i linje med den bild som presenteras av de studerade imageskapande agenterna. Slutsatsen blir att det då existerar en mer generell svensk syn på Hong Kong, som en destination med uteslutande urbana kvaliteter. Både den image de imageskapande agenterna för fram och den sekundära image respondenterna har är en förenklad och stereotypisk bild av den hongkongnesiska verkligheten.

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skärgård till en exportmogen turistdestination. För att uppnå detta syfte har vi utgått från forskningsfrågan: ·     Hur arbetar Stockholm skärgårds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                                                                                         Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvärde under de senaste åren, och därför måste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, så vi kan möta de utländska besökarnas behov och krav. Stockholms skärgård består av nära 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Än idag ses skärgården som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för många svenska fritidshusägare och turister. Stockholms skärgårdsområde är ett glesbygdsområde och skärgårdsborna menar att skärgårdens näringsliv måste främjas för att de ska kunna bo kvar och upprätthålla en ”levande skärgård”. En betydelsefull del i Stockholms skärgårds utveckling är besöksnäringen, då allt fler företag och kommuner inser skärgårdens möjligheter och attraktionsvärde som skärgården har ur ett besöksperspektiv. Stockholms skärgårdsområde är unikt i sitt slag och till synes en etablerad turistdestination i Sverige, men är det möjligt att även etablera destinationen på en internationell marknad? I syfte att utveckla skärgårdsturismen och göra fler internationella besökare uppmärksamma på den skandinaviska skärgården som resmål skapades EU-projektet; Scandinavian Islands. Projektets huvudsyfte är att marknadsföra skärgårdsområdet mellan Sverige, Åland och Finland på de tre viktiga målmarknaderna Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, under det gemensamma varumärket Scandinavian Islands. EU-projektet har dock fått ett svalt mottagande från några av skärgårdens nyckelaktörer, då de anser att destinationen inte är exportmogen. De som är kritiska till projektet menar att Stockholms skärgård istället bör satsa på nationell utveckling och regional samverkan innan de brådskar ut på en internationell marknad. De som är positivt inställda till projektet menar däremot att Stockholms skärgård kan utvecklas genom en internationell satsning, då satsningen kan intressera viktiga samarbetspartners och finansiärer. / Abstract The objective of this thesis is to examine and analyse how key actors in the Stockholm archipelago area seek to develop a destination mature enough for an international launch. To fulfill our objectives we focused on the following research question:  ·     How do the key actors work with destination development and destination marketing in the Stockholm archipelago area to attract more international visitors?                                                                                                                         Stockholm archipelago consists of nearly 30 000 islands and established as a Swedish tourist paradise in the early 1900s. Still today is the archipelago regarded as a rural idyll and recreational landscape for many owners of country houses and tourists in Sweden. The Stockholm archipelago area is a sparsely populated area and the local inhabitants find that they need support with the promotion of the islands to maintain and expand the economy. The hospitality industry is an important part of the Stockholm archipelago's development, as an increasing number of companies and municipalities realize the opportunities and attraction value of the archipelago from a visitor’s perspective. Stockholm archipelago area is unique in its kind, and an established tourist destination in Sweden, but is it possible to establish the destination on an international market? In order to develop tourism in the archipelago area and to attract the attention of international visitors, the European project Scandinavian Islands was launched. The main objective of the project is to promote the archipelago areas in Sweden, Åland and Finland on three different key markets; Great Britain, Germany and the Netherlands. Although, certain key actors in the Stockholm archipelago area disagree on that the destination is ready for an international launch. They argue that efforts should be directed towards domestic development and regional cooperation instead of an international launch at this stage. Despite the mentioned criticism, the majority of the key actors believe that the archipelago area would benefit from an international launch, attracting important partners and financiers

Uppsatsen behandlar ämnet destinationsutveckling på en landsbygdsdestination och vad som krävs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna använt sig av en kvalitativ forskningsmetod där fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna är medvetna om de brister som hindrar Glas-riket från att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas. Idag utgör glas den främsta anledningen till att besöka Glasriket. Det är framför allt dagsbe-sökare som kommer till destinationen och på grund av det tar de inte del av hela destinatio-nens utbud. Den ekonomiska vinningen för turismnäringen i Glasriket är därför inte så om-fattande som den skulle kunna vara om besökare tog del av mer inom det utbud som finns på destinationen. För att Glasriket skall kunna utvecklas är det därför viktigt att visa en bild av att destinationen innefattar fler upplevelser och aktiviteter än bara de som involverar glas. Genom att analysera Glasrikets situation idag, var de vill hamna i framtiden och hur de ska nå dit, kunde författarna komma fram till vilka faktorer som är viktigast för Glasriket att arbeta med för att uppnå en utveckling av destinationen.

An increasing global tourism offers great opportunities for Sweden as a tourist destination. However, an attractive destination requires competitive destination marketing strategies. Tourist destinations often include a complex network of stakeholders of small and large en-terprises that represent both the public and private sector. One condition for successful des-tination marketing is that all of these stakeholders collaborate in their marketing to create an integrated and powerful image. Another important aspect in terms of increasing the des-tinations competitiveness is that the local tourist companies are "export-oriented", in order to ensure that international tourists are looked after appropriately. This study has focused on the destination marketing of Stockholm. The aim of the study was to find out to what extent the local tourist companies collaborate in their marketing, how "export-oriented" their marketing is, and who ultimately controls the tourism development of the destination. The organisation in charge of coordinating the destination marketing of Stockholm is the local government organisation Stockholm Visitors Board (SVB). We interviewed them plus six local tourism companies to study if and how they collaborate in their marketing. The study showed that some of the smaller businesses felt excluded from the marketing activities due to lack of financial resources. SVB also has a product that competes with a product of a pri-vate tourist company. This result has a negative effect on SVB’s reputation as being the offi-cial representative of Stockholm, and leads to a more fragmented destination marketing. For SVB to change this negative image they need to build good relationships with the local tour-ist companies and adjust their pricing policy so that the smaller companies can participate in their marketing activities. The local tourist companies did however participate in other forms of marketing collaborations, which is a first step toward more integrated destination marketing. Some companies were more "export-oriented" than others, which mean that the foreign tourists are subject to varying standards of service. Despite this, the majority displayed an awareness of their role on the destination; that they together with other tourism companies form the "tourist product" that is Stockholm. Nonetheless, more thorough market research is needed to learn more about what foreign tourists want and expect from their visit to Stockholm. In that way Stockholm as a destination can become more competitive interna-tionally. We also interviewed the Swedish Agency for Economic and Regional Growth (Tillväxtverket), which is the public authority responsible for the tourism industry, in order to find out who is in charge of the tourism development of the destination. We found that the tourism devel-opment of Stockholm is purely market driven. This can have a negative effect on sustainabil-ity issues. Our proposal for future research is therefore to examine which are the mecha-nisms that drive the development and how one can secure a sustainable tourism develop-ment without centralized control.

The tourism industry is a young industry in Sweden but important for the economy and a large part of the field is mountain tourism. Marketing a place is called destination marketing, which has become a huge phenomenon and an important part of efforts for promotion in the tourism industry. The entrepreneurs in the tourism industry are an important part, as these are a big part of the destination. Their marketing and communication becomes a force to reckon with in order to attract tourists to the area. The purpose of this study is to examine how entrepreneurs through destination marketing reach their target market and with the intention to identify marketing channels that the entrepreneur uses. To achieve this, two questions will be answered: How can entrepreneurs attract customers through destination marketing? Which marketing channels do business owners use to reach out to their target market in the tourism industry? The theories used in this study are destination marketing, internet marketing, services marketing, and entrepreneurs as business owners. This study’s methodology consists of four semi-structured interviews with companies operating in Åre, which is a destination where tourists can visit the mountain all year out. Also a content analysis has been done where an observation was made looking at the company’s internet marketing. The conclusion is that the entrepreneurs through collaboration can increase the demand on the destination and reach out to more tourists. The marketing channels that was used the most is digital communication, more specifically, social media like Facebook and Instagram. Also search engine optimization to get higher traffic to the corporate website is used.

Sommaren 2018 var det extremt varmt i många delar av Sverige. Stora delar av skog och mark var extremt torra och det fanns stor risk för skogsbränder att snabbt sprida sig. I mitten av juli larmades räddningstjänsten i Gävleborg, till en skogsbrand i Ljusdals kommun. Inom de kommande dagarna brann det samtidigt på flera olika ställen inom kommunens gränser.  Med denna uppsats vill vi undersöka hur en destination som drabbats av en naturkatastrof arbetar med kommunikation och marknadsföring, både innan, under och efter krisen. Studien fokuserar inte på själva krishanteringen, utan istället på hur väl offentliga och privata aktörer arbetar med kriskommunikation och destinationsmarknadsföring. Uppsatsen är av en fallstudie-form, där studien använder skogsbränderna i Ljusdals kommun 2018 som exempel.  Uppsatsen är uppdelad i teman och utifrån dessa har aktörernas arbete innan, under och efter krisen undersökts. Detta med förhoppning om att finna samband, mönster, likheter och skillnader i deras sätt att arbeta. Vidare har uppsatsen utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, med aktörer i Ljusdals kommun. Det har även gjorts dokumentanalys på dokument kopplade till skogsbränderna och turismen i området. Intervjuerna har primärt genomförts via Zoom och Teams. Under arbetets gång har studien stött på problem där det har varit svårigheter i att få tag på informanter som velat ställa upp på intervjuer. Därför blev dokumentanalys istället den primära metoden och intervjuerna den sekundära metoden. Uppsatsens författare har utifrån detta lärt sig att det finns risk för att det inte alltid blir som det först var tänkt.  Utifrån uppsatsens empiriinsamling går det tyda att det finns både likheter och skillnader i de offentliga- och privata aktörernas strategiska arbete med marknadsföring och kriskommunikation. Vidare kan uppsatsen konstatera att det sker en förändring i marknadsföringen av destinationen, när en naturkatastrof drabbar området. Avslutningsvis kan studien konstatera att förändringarna är av olika styrkor och anledningar.

Syftet med undersökningen är att visa på vilka sätt marknadsföring av svenska destinationer använder sig av hedonistiska teman för att övertyga läsaren. Detta undersöks genom att studera hur hedonistiska teman uttrycks genom text, bild och samspelet mellan text och bild. Studien fokuserar på fyra teman med hedonistisk grund: frihet, närvaro, autenticitet, samt spänning. Dessa teman identifieras i materialet med hjälp av semiotisk analys hämtad från Roland Barthes. Studiens material är utdrag från webbplatser från destinationsbolagen för Gotland, Höga Kusten och Skåne. Analysen visar att dessa hedonistiska teman uttrycks i bild med hjälp av komposition, bakgrundsmiljöer, ljusförhållanden, föremål, ansiktsuttryck, handlingar och personlig stil. De visuella medlen fungerar både på en denotativ och konnotativ nivå. Temana uttrycks i text genom formuleringar som nyttjar denotativ och konnotativ betydelse i olika hög grad och några återkommande sätt att hämta konnotationer är genom yrken, aktiviteter och utländska platser. Analysen av samspelet mellan text och bild visar att samspelet kan förstärka, förändra och skapa både denotativ och konnotativ betydelse tillsammans, men att potentialen i samspelet ibland inte nyttjas. Analysen visar också att materialet i högre grad kommunicerar genom bild än genom text.

<p>Syftet med vår studie är att först ta reda på hur reseföretag har han-terat en katastrofsituation på en destination för att sedan kunna hitta strategier som ter sig lämpliga kring marknadsföringsarbetet för att locka tillbaka resenärer till den drabbade destinationen. Vi har valt att fokusera vår uppsats kring tsunamikatastrofen 2004 och hur olika reseföretag har gått till väga för att vinna tillbaka sina kunders förtroende.</p><p>Vi har i denna uppsats valt att använda oss utav en kvalitativ me-tod med en abduktiv och fenomenologisk ansats då vårt syfte är att undersöka fenomenet tsunamikatastrofen 2004 i Thailand och ta reda på hur reseföretag har hanterat katastrofsituationen. Den abduktiva ansatsen har varit central under arbetets gång då vi har kompletterat teorin allt eftersom empirin vuxit fram. Vår empiri består av fem stycken kvalitativa intervjuer med personer som har stor erfarenhet och kompetens inom det undersökta området.</p><p>Vi har utgått från en modell som förklarar hur återhämtnings-processen för en destination bör gå till och implementerat denna modell på reseföretag. De marknadsföringsfaktorer som vi under uppsatsens gång sett vara extra vitala är relationen med kunder samt relationen med media för att kunna återhämta sig efter en kris. För fullständig slutsatsdiskussion hänvisar vi till kapitel sju.</p> / <p>The aim of this study is primarily to explore how travel companies have managed certain crisis situation on a destination to be able to adopt appropriate strategies to be used when marketing such desti-nation with the purpose to reclaim their customers. We have cho-sen to focus this paper on the tsunami disaster in 2004 and how different travel companies handled that situation when trying to regain their customers confidence.</p><p>We have chosen to use a qualitative method with an abductive and a phenomenological approach as our aim with this study is to investigate the phenomena of the tsunami disaster 2004 in Thail-and and in which way travel companies handled this situation. The abductive approach has been fundamental when working with this paper as it made it possible for us to update the papers theory as the empirics has grown. Our empiric approach includes five qual-itative interviews with people who have a lot of experience compe-tence within the area we chosen to investigate.</p><p>We have built this paper upon a model that explains how the reco-very period at a crisis destination should be handled and used this model on travel agencies. The marketing strategies that we have found fundamental during this period and essential for travel agen-cies to be aware of are those relating to the customers and media in order to recover from a crisis in the best possible way. We would like to refer the reader to chapter seven for our complete version of conclusions.</p>

<p>Kvalitetsmärkningen Naturens Bästa arbetar för att marknadsföra upplevelser som inte är bra enbart för turisten utan även för miljön och omgivningen. Idag blir vi som konsumenter mer och mer medvetna och måna om vår miljö och den värld vi lever i. Således borde en kvalitetsmärkning som Naturens Bästa kunna vägleda oss till att finna arrangemang inom turismen som hjälper oss att välja arrangörer som verkligen lever upp till de krav vi ställer. Problemet som finns är dock att denna kvalitetsmärkning inte syns i den gemensamma marknadsföringen av destinationer i nuläget. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka varför kvalitetsmärkningen Naturens Bästa inte har någon framskjutande roll i marknadsföringen av destinationer.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ insamlingsmetod i form av<strong> </strong>personliga intervjuer i vår undersökning för att få fram varför kvalitetsmärkningen inte syns i marknadsföringen. Intervjuerna genomfördes med respondenter från turistbyrån i Västerås, Västmanlands kommuner och landsting samt turistbyrån i Skinnskatteberg. Den teori uppsatsen bygger på är turism och marknadsföring, destinationsmarknadsföring och kvalitetsmärkning. Utifrån denna teori har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.</p><p>Med utgångspunkt i den genomförda analysen framkom det att Naturens Bästa inte har någon framskjuten roll i marknadsföringen av destinationer till stor del på grund av att kunskapen om kvalitetsmärkningen är dålig ute bland turistorganisationerna. Detta beror enligt vår mening på brist av information. Ytterligare en anledning är att det finns en ovilja att använda märkningen i broschyrerna.</p> / <p>The quality label Natures Best is committed to market experiences that are not only good for the tourist, but also for the environment.  Consumers today become more and more aware of their surrounding and the world we live in. Therefore, a quality label like Natures Best should be able to guide us to find arrangements within tourism that helps us choose arrangers that really lives up to the demands we have. The problem recognized, is that this quality label is not visible in the common marketing of destinations today. From this point of view, the purpose with this thesis is to investigate why the quality label Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations. </p><p>In our examination of why the quality labeling does not have a prominent role, we have used a qualitative method of collection in the form of personal interviews. The interviews were carried out with respondents from the tourist bureau in Västerås, “Västmanlands kommuner och landsting” and the tourist bureau in Skinnskatteberg. The theory which the thesis is based upon is<em> </em>tourism and marketing, destination marketing and quality labeling. The questions for the interviews and the analysis of the primary data have been formed based on this theory.</p><p>With a starting point in the conducted analyze, it emerged that Natures Best does not have a prominent role in the marketing of destinations because there is a poor knowledge about the quality label among the organizations. According to us, this is due to a lack of information. Another reason is that it exist a reluctance to use the label in the brochures.</p>