När en detaljplan upprättas måste kommunen enligt lag hålla samråd som en del av processen. Kommunen har en skyldighet att samråda med lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen och andra berörda kommuner. Kommunen måste även ge tillfälle till samråd med bland annat kända sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av planen. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre beslutsunderlag, vilket i sin tur ska leda till en bättre plan. Vidare syftar samrådet till att ge medborgare insyn i planprocessen och även möjlighet att påverka den slutliga planen. Syftet med denna studie är att kvalitativt undersöka hur väl medborgarinflytandet fungerar vid samråd till detaljplan. För att besvara syftet och frågeställningarna används två metoder; dokumentstudie och intervjustudie. I dokumentstudien undersöks 18 samrådsredogörelser från totalt nio olika kommuner. Syftet är att undersöka vad privatpersoner generellt sett har åsikter om vid samråden samt hur kommunerna hanterar och bemöter dessa yttranden. Vidare undersöks vilka brister samråden har idag. Intervjuerna användes för att konfirmera resultatet från dokumentstudien samt för att besvara funderingar som uppkommit vid dokumentstudien. Resultatet visar att vid samråd har privatpersoner generellt sett har åsikter om natur, infrastruktur, utseende eller utformning, otydlig information om planen samt personlig påverkan. Efter samrådet försöker kommunen att ändra planen efter synpunkterna i de fall de anser att det är möjligt. I de flesta fall har det dock inte ansetts möjligt, vilket visar att lagstiftarens syfte med samråd inte uppfylls. Slutligen visar studien att det finns flera brister med hur kommunerna informerar om samråden; dels är sättet ineffektivt, dels behöver kommunerna göra mer än vad lagen kräver för att skapa förutsättningar för ett lyckat samråd. / When a detailed development plan is established, the municipality must conduct consultations as part of the process. The municipality has an obligation to consult with lantmäterimyndigheten, länsstyrelsen and other affected municipalities. The municipality must also provide an opportunity for consultation with, among others, known stakeholders, apartment owners, tenants and residents affected by the plan. The purpose of the consultation is to create a better decision basis, which in turn will lead to a better plan. Moreover, the consultation aims to give citizens insight into and influence on the detailed planning process. The purpose of this study is to qualitatively research how well civic influence functions in consultation for detailed development planning. Two methods have been used to address the purpose: document analysis and interview studies. In the document analysis, 18 consultation reports from nine different municipalities have been studied. The purpose is to analyze what opinions citizens generally have during the consultations and how the municipalities handle and respond to these opinions. Furthermore, the study analyses what flaws the consultations have. The interviews were used to confirm the results from the document analysis and to answer any further questions that had occurred during the document analysis. The results show that citizens generally have opinions about nature, infrastructure, design and shape, unclear information, and personal interests. After the consultation, the municipality try to change the detailed development plan according to received opinions, whenever they find it possible. In most cases, however, it has not been considered possible, which shows that the legislator’s purpose of the consultation is not fulfilled. Finally, the study has shown that there are several flaws with the informing of the plan, such as it is being ineffective and that the municipalities need to do more than what is required by law to create conditions for a successful consultation.

Under de senaste åren har detaljplaneprocessen fått kritik för att vara ineffektiv och en bromskloss för samhällsbyggandet. Samtidigt rapporterar flera länsstyrelser att kommuners kunskap gällande detaljplanering har sjunkit. Det finns en övergripande enighet bland regering, kommuner och näringsliv att planprocessen behöver ses över för att uppnå framtida produktionsmål. Ett förslag att underlätta planprocessen är att involvera en enskild byggherre i planarbetet. Idag ser vi fler kommuner som har etablerat detta arbetssätt, där bland Härryda kommun, Norrtälje kommun, Kungsbacka kommun och Mölndals kommun. Syftet med denna studie är att processkartlägga referensprojekt från ovannämnda kommuner och undersöka hur involverade aktörer samverkar under upprättandet av en detaljplan. Vidare syftar studien till att undersöka vilka aktiviteter som framförallt gynnas av en starkare samverkan för ökad effektivitet. Processkartläggningen är genomförd med hjälp av IDFE0, en amerikansk systemutveckling för att dokumentera, analysera och omstrukturera en befintlig process. Datainsamlingen baseras på kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samråd- och granskningsskedet är de aktiviteter i processen som skapar ineffektiva återgångar. Den slutmodell som har tagits fram involverar aktiviteter i uppstartsskedet som motverkar att processen stannar upp eller drar ut på tiden. En gemensam målbild bland samtliga aktörer är nyckeln till en lyckad planprocess. För att skapa en samsyn mellan kommun, exploatör och berörda intressenter bör en samskapandeprocess i workshopform initieras i planprocessens tidiga skede. För att belysa de knäckfrågor som planen står inför bör ett startmöte hållas mellan exploatören, kommunen och remissinstanser. För fortsatt samverkan genom processens gång bör det finnas tydliga rutiner som beskriver hur kommunen tillsammans med exploatören och andra involverade aktörer ska arbeta under planprocessen. Kunskap- och erfarenhetsåterföring kommuner emellan är ett ytterligare sätt att skapa arbetsrutiner för en exploatördriven detaljplaneprocess inom kommunen. / In recent years, the detailed planning process has been criticized for being inefficient and a brake pad for real estate development. Meanwhile, several county councils report that municipalities' knowledge concerning detailed development planning has declined. There is a consensus among the government, municipalities, and developers that the planning process needs to be reviewed to achieve future production goals. A proposal to facilitate the planning process is to involve developers in the planning work. Today, several municipalities are establishing this strategy, including Härryda municipality, Norrtälje municipality, Kungsbacka municipality and Mölndal municipality. The purpose of this study is to examine reference projects from municipalities mentioned above, to investigate how involved actors collaborate during the preparation of a detailed plan. Furthermore, the study aims to examine which activities are primarily favoured by stronger collaboration for increased efficiency. The process was mapped with IDFE0, a US methodology to document, analyse and restructure an already existing process. The data collection is based on qualitative interviews. The result shows that the consultation and review phase are the activities in the process that creates inefficiency due to loops in the process. The final model that has been developed involves activities in the start-up phase that counteract the process from slowing down. To have a common goal among involved actors is the key to a successful process. To create a consensus between the municipality, the developer and other stakeholders, a collaborative process in workshop form should be initiated at the early stage of the planning process. To highlight key issues that the plan is facing, a start-up meeting should be held between the developer, the municipality, and consultative roles. For continued collaboration throughout the process, there should be clear routines that describe how the municipality, together with the developer and other actors involved, should work during the planning process. Knowledge and experience feedback between municipalities is another way of creating work routines for a detailed development planning process where the developer is involved.

During the 16th century, cities began to emerge in Sweden and already during this time, structures were formed as streets in a grid formation. In 1734 the first regulation of construction in cities that applied at the national level was implemented and in 1947 came the first planning legislation that enabled detailed planning in rural areas. The countryside has a history of being subordinate to the city and planning often has an urban focus. This study aims to examine all current detailed plans from 1947 to today in ten municipalities in Värmland to detect what content, patterns and similarities and differences there are. The aim is to expose whether it is possible to distinguish connections between these detailed plans. A total of 212 detailed plans have been examined. A theoretical model has been designed containing four categories and six theories to examine the content of the detailed plans. The categories municipality, year of gained legal force, exploitation and location have been linked with the theories urbanization theory, second home theory, industrial theory, tourism theory, municipal group theory and location theory which together form the theoretical model of this study. The theories have since been confirmed or disapproved. The results of the survey show that holiday homes are the most common type of exploitation followed by permanent housing, the most common type of location is beachfront. The results also show that the 1990s was the time period when detailed planning most often occurred. Karlstad municipality and Kristinehamn municipality were the municipalities with the most detailed plans in the countryside. Based on the results, it was concluded that the exploitation and location of the detailed plans is reflected in the municipality's geographical location and the demand in the municipality, but also that the detailed planning is reflected in the municipality's efforts to achieve growth. / Under 1500-talet började städer växa fram i Sverige och redan under denna tid bildades strukturer som gator i rutnätsformation. År 1734 kom en första reglering av byggande i städer som gällde på nationell nivå och år 1947 kom den första planlagstiftningen som möjliggjorde detaljplanering på landsbygden. Landsbygden har en historia av att vara underordnad staden och planeringen har ofta ett urbant fokus. Den här studien syftar till att undersöka alla gällande detaljplaner från år 1947 till idag i tio värmländska kommuner för att ta reda på vad det finns för innehåll, mönster samt likheter och skillnader. Målet är att ta reda på om det går att urskilja samband mellan dessa detaljplaner. Totalt har 212 stycken detaljplaner undersökts. En teoretisk modell har utformats innehållande fyra kategorier och sex teorier för att undersöka innehållet i detaljplanerna. Kategorierna kommun, år för vunnen laga kraft, exploatering och lokalisering har kopplats samman med teorierna urbaniseringsteorin, fritidshusteorin, industriteorin, turismteorin, kommungruppsteorin och lokaliseringsteorin som tillsammans bildar denna studies teoretiska modell. Teorierna har sedan bekräftats eller förkastats. Resultatet av undersökningen visar att fritidshus är den mest förekommande exploateringstypen följt av permanentbostäder och den mest förekommande lokaliseringstypen är strandnära. Resultatet visar även att 1990-talet var den tidsperiod då det detaljplanerades som mest. Karlstads kommun och Kristinehamns kommun var de kommuner som hade flest detaljplaner på landsbygden. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att exploatering och lokalisering av detaljplanerna speglas av kommunens geografiska läge och vilken efterfrågan som finns i kommunen men även att detaljplaneringen speglas av den strävan kommunen har gällande tillväxt.

Each year approximately 2,000 new detailed development plans are accepted in Sweden. When an area is covered by a new detailed development plan, it is often necessary that land has to be acquired to adjust the property units to the new plan. The owner conditions of the property units can usually be adjusted through negotiations between the seller and the buyer. But in some situations, when no agreements can be reached, it is possible to use coercive measures to purchase the land. Compulsory purchases are only permitted when certain legal criteria’s are met. The legal ability of compulsory purchases also affects voluntary negotiations since they function as "game rules". The compensations that are given in compulsory purchases then functions as a sort of minimum level of the compensations given in voluntary negotiations. The purpose of this thesis is to study the compensation that should be given in different situations when land is being compulsory purchased. Furthermore, the purpose is also to study the motives behind the legislation regarding compulsory purchases. In order to find an answer to the purpose of this thesis, a study has been made with a representative property unit. In the study, land was taken with coercive measures in four different situations from the property unit when a new detailed development plan covered the property unit. The four different situations were chosen to illustrate the differences between the given compensations. In the four different situations two different legal systems were applied. First, the existing legal system in Sweden was applied and then an alternative system based on principles that earlier could be found in the, now no longer existing, Act regarding development cooperation units (SFS 1987:11, lag om exploateringssamverkan) was applied. The result of the study shows that the compensation given depends upon the allowed land use in the new detailed development plan and upon which legal system that is applied. In the current Swedish legal system, the allowed land use for the specific property unit in the detailed development plan had the largest impact on the compensation given. In the alternative system, the total allowed land use in the detailed development plan was of importance for the given compensation together with what the property owner had contributed to the development area. / Varje år antas cirka 2000 detaljplaner i Sverige. När ett område detaljplaneläggs behöver mark vanligtvis förvärvas för att anpassa fastigheterna till de nya förhållandena. Ägarförhållandena kan vanligtvis anpassas via förhandlingar mellan köpare och säljare. Men i vissa situationer, om ingen överenskommelse kan nås, är det tillåtet att använda tvångsregler för att förvärva marken. Tvångsreglerna får bara användas när kriterier uppställda i lagen är uppfyllda. Även vid frivilliga förhandlingar fyller tvångsreglerna en funktion eftersom de då fungerar som spelregler. Lagstiftningens ersättningsbestämmelser utgör en slags miniminivå för ersättningens storlek. Syftet med denna uppsats är dels att studera vilken ersättning som betalas i olika situationer när mark tvångsförvärvas inom detaljplanelagt område och dels att studera de motiv som ligger till grund för lagstiftningens utformning. För att besvara syftet har en typfallsstudie genomförts där mark frångick en typfastighet för fyra olika markåtkomstsituationer när en ny detaljplan blev gällande över området. Situationerna valdes för att tydliggöra att ersättningen som utgår vid olika markåtkomstsituationer kan variera. I studien tillämpades både dagens ersättningssystem samt ett konstruerat ersättningssystem som baserades på den upphävda lagen om exploateringssamverkan (ESL). Framkomna resultat visar att ersättningen kan variera dels beroende av vad marken ska användas till och dels beroende av vilket ersättningssystem som tillämpas. I det nu gällande ersättningssystemet är den största påverkan på ersättningen vad marken får användas till enligt detaljplanen. I det alternativa ersättningssystemet är det detaljplanens totala utformning som styr ersättningsbeloppet tillsammans med vad respektive fastighetsägare bidragit med till planområdet.

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen är något som myndigheter i Sverige arbetar mycket med. Den långsiktiga målbilden är att skapa ett öppet, obrutet digitalt informationsutbyte genom hela samhällsbyggnadsprocessen för att göra den mer effektiv. Det finns även en vision om att möjliggöra automatisering av beslutsprocesser som upplåtelser av mark och rättigheter, samt prövning av bygglov med hjälp av digitala detaljplaner. Digitalisering av planeringsprocessen sker både på nationell, regional och kommunal nivå, där Boverket utvecklar regler om nya digitala detaljplaner och vägledning om digitalisering av befintliga detaljplaner. Denna studie syftar till använda digitala detaljplaner i tidigt skede och i planprocessen av nybebyggelseprojekt för effektivisering av processer i projekten. Utöver det, identifiera möjligheten att införa automatiserade processer i beslutsstöd genom digitala detaljplaner och belysa svagheter och begränsningar med digitala detaljplane-data i dagsläget.En fallstudie har utförts där digitala detaljplaner har använts och bearbetats i QGIS, ett geografiskt informationssystem (GIS), för att effektivisera processer genom digitalisering och belysa svagheter och begränsningar med digitala detaljplane-data. Intervjuer har utförts för att identifiera vilka egenskaper hos digitalisering och automatisering som kan vara till fördel för kommuner och fastighetsutvecklare, samt diskutera begränsningar.Utvärdering av resultat från fallstudier har visat att digitala detaljplaner kan utföra grundläggande uppgifter kopplade till planprocessen och ersätta nuvarande manuella uppgifter i olika faser av projektprocessen, som att hitta byggrätter och effektiv tolkning. Slutsatsen är att processer i idé-fasen och i planprocessen kan effektiviseras med hjälp utav digitala detaljplaner. Med automatiserade processer kan tid och resurser sparas på kommunal nivå. Fördelen är framförallt att flera planområden, egenskaps- och områdesbestämmelser kan analyseras samtidigt om detaljplanerna görs tillgängliga digitalt, vilket möjliggör kvantifiering av areor, exploateringsgrad och effektiv identifiering av obebyggda byggrätter på regional nivå istället för att manuellt analysera en plan i taget. Problemet med att införa automatiserade beslutsstöd i processer är att det uppstår tolkningsfel vid digitalisering av äldre detaljplaner och de begränsningar som finns beträffande bestämmelser som inte kan representeras av geografiska objekt i nuvarande detaljplaner. Många av dessa felkällor som uppstår kan potentiellt lösas med en uppdatering av standarder och införda rutiner vid tolkning och digitalisering. / Great work has been done to achieve Swedish authorities’ long-term goal of an open, continuous digital exchange of information throughout the entire urban development process to make it more efficient. The use of digital information in physical planning is proceeded on a national, regional and municipal level, where the Swedish National Board of Housing, Building and Planning develop regulations for new digital detailed development plans and guidelines in the digitising of old detailed development plans. Further, the vision is to enable automated decisions to support administration, such as assessment of building permit applications. This study aims to find tasks in initiation and physical planning phases of new development projects that can be carried out digitally, to make them more efficient, identify possibilities of implementing supporting automated tasks using digital plan data and address limitations of translating regulations of current detailed development plans into geospatial data in digital plans.A case study is performed where data of digital detailed development plans is processed in QGIS, a geographic information system (GIS), to try carry out tasks digitally to make them more efficient, further finding limitations with the current data of digital detailed development plans. Interviews are conducted to identify benefits of digital information and automated processes and discuss data limitations.Evaluation of the results of the case study has shown that digital detailed development plans are able to perform simple tasks related to the physical planning process and replace manual tasks in new development projects, such as finding development rights.It is found that some tasks in initiation and physical planning phases of new development projects can be facilitated using digital detailed development plans. The strength is that time and resources can be saved and used for other work on a municipal level since zoned regulations of several plans can be analysed simultaneously if the data is stored in a common database, enabling quantification of areas, development rates and effective identification of unused development rights on a larger scale instead of one plan at a time. However, because of interpretational issues when plans are digitised and limitations of regulations that cannot be represented by geometric objects, automated decision support may not be proceeded with the current digital plans. It can potentially be solved with updated standards and introduced routines for interpretation and digitisation.

The goal of the thesis was to investigate and compare internal loads and bolt loads from different modelling methods using finite element method, from global to detailed, applied to a topologically correct air brake of a JAS 39 Gripen. The finite element method is a common used method for analysing strength properties of different structures. The finite element models used in finite element analyses can be modelled with different levels of details. The different finite element modelling methods were initially tested on a simplified structure consisting of an I-beam bolted to a plate. To further reinforce the structure, an additional I-beam was placed beneath the plate perpendicular to the upper one. Five different approaches to model the structure was made and internal loads, as well as axial bolt loads, were investigated. The results from the simplified structure was later used to plan and understand the modelling methods used for a more complex structure. This complex structure, representing the air brake, consisting of a plate attached to an I-beam and an U-beam with two additional I-beams positioned perpendicularly below the plate, was modelled in six different ways to further investigate the modelling methods. The examined component was the upper I-beam experiencing high torsion as well as bending. Internal loads, axial bolt loads and shear forces on the bolts was investigated for this structure.  The conclusion of the complex structure was that the simplest and most global FE-models can be used to extract the internal loads of a structure with fairly similar precision as more detailed models. However, the bolt loads gave a large discrepancy depending on which model used and how the data was extracted. The choice of modelling method depends on the specific situation and the purpose of the model, making the planning of the finite element analysis a critical step.

Building Information Modeling has provided many benefits to the architectural, engineering, construction and facilities management communities. Many studies have been done to validate the asserted benefits, including benefits to the field of estimating. The studies on estimating are currently limited to the realm of conceptual estimates, and have only treated detailed estimates in the abstract. The purpose of this study was to determine how BIM was being used by companies in a hard bid, or detailed estimate scenario. The research team used the Deseret Towers housing project at Brigham Young University as the basis for the research. A building information model (BIM) was provided to all bidders on the project, and at the conclusion of the bidding process a survey was used to determine how the contractors used the model in their bidding processes. The findings determined that a few of the contractors did use the model for quantity takeoff, and one actually used the quantities as the basis for the submitted bid. Additionally, the survey attempted to determine the prevailing attitudes of the estimators toward BIM as a tool in estimating, and their opinions of the future of BIM in estimating.

With the increase of global temperature and decrease of fossil fuel sources, biofuels become an excellent alternative in present days. Because of its oxygenated nature, biofuels are found to be more environmentally friendly over fossil fuels. Therefore, in this study, initially two different biofuels: ethanol and 2,5 dimethyl furan (DMF) are considered as an additive to gasoline which shows a significant improvement in its combustion characteristics. Due to this promising result for further studies of these biofuel, details chemical kinetic study of biofuels is considered in this work through generating its mechanism for engine relevant conditions. Detail chemical mechanism PCRL-Mech1 is generated for ethanol which is applicable for wide range of operating conditions. The mechanism is successfully validated with available experimental data of laminar burning speed (LBS) and ignition delay time (IDT). Species concentration at different reactor conditions are also considered for the comparison which shows an excellent agreement. Detail mechanism generation for another newer biofuel anisole is also considered because of its favorable features in combustion properties and potential source of biomass. Anisole is a higher hydrocarbon aromatic component and comparative newer fuel which has limited experimental data. However, with that available experimental data, the developed anisole mechanism shows a good agreement predicting LBS and IDT results. The chemical kinetics of this fuel is also analyzed through reaction path flux and sensitivity analyses. Although, detail mechanisms have higher accuracy, they would be very expensive when using in multiscale computational fluid dynamics (CFD) modeling. Therefore, different mechanism reduction schemes are considered to reduce the mechanism size. Initially direct relation graph (DRG), direct relation graph with error propagation (DRGEP) and sensitivity analysis is implemented to generate a skeleton mechanism for PCRL-Mech1, which successfully reduced its size. In addition, the rate-controlled constraint equilibrium (RCCE) analysis is considered as a reduction scheme. The constraints for RCCE calculation are selected through approximate singular value decomposition of actual degree of disequilibrium (ASVDADD) analysis. A good comparison of temperature profile of RCCE simulation proves the success of ASVDADD method.

No description available.

No description available.