Detaljplaner som upprättas efter 2021 måste vara i digitalt format och den ansvariga myndigheten Boverket vill framöver digitalisera samtliga befintliga detaljplaner. Det innebär att nya arbetsprocesser behöver implementeras i samtliga svenska kommuner, något som leder till utmaningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur införandet av digitala detaljplaner genomförs för att förstå hur denna övergång kan påverka samhällsbyggnadsprocessen. Uppsatsen bygger på intervjustudier med representanter från fyra kommuner och dokumentanalyser och utgår från teorierna governance, E-governance, policy transfer och tjänstemannens roll. Vi diskuterar vilka följder EU-direktivet INSPIRE får för den fysiska planeringen samt problematik kopplat till utförande och nyttor för digitala detaljplaner. I vår slutsats presenteras tre faktorer som har inverkan för digitaliseringen av detaljplaner, engagemang från enskilda tjänstemän, ekonomiska möjligheter och om det enligt nuvarande förutsättningar är möjligt att utföra en digitalisering av detaljplanerna. / Swedish detailed development plans that get created after 2021 must be in a digitized format and eventually, Boverket (The Swedish National Board of Housing, Building, and Planning) wants to digitize all existing detailed development plans. This means that the municipalities must develop new work processes which is a challenge for Swedish authorities. This thesis aims to study the consequences of how requirements to digitize changes the planning process for detailed development plans. We further aim to strengthen a deeper understanding of how digitized work processes affect Swedish planning and municipalities. The thesis is based on interviews with representatives from four different municipalities and analysis of documents together with the theoretical frameworks, governance, e-governance, policy transfer, and the official's role. We discuss what consequences the EU-directive INSPIRE has on Swedish spatial planning, further problems, and benefits related to digitized detailed development plans. We present three factors that substantially impact the digitization of detailed development plans: engagement from individual officials, economic opportunities, and if it is possible to digitize the detailed development plans.

Electric vehicles contain hundreds of high-energy density lithium-ion batteries. The crashworthiness of these vehicles can be improved by better understanding the response of these batteries in an event of an accident or abusive loads. These loads can induce short-circuit and thermal runways in extreme cases. Therefore, an efficient finite element model of a battery that can precisely predict the coupled multi-physics behavior of a cell in a real-world application is desired. This investigation incorporates detailed and homogenized multi-physics modeling of various form factors of lithium-ion batteries. In the first two chapters of this thesis, a multi-physics homogenized model of a pouch cell was developed and validated in a wide range of multi-disciplines of the battery. In contrast to other similar models described in the literature, which are only applicable in certain scenarios, this model has a much broader range of applications due to the innovative techniques developed for material calibration and cell modeling. In addition, due to the homogenized nature and computational cost efficiency of this technique, the developed model has significance in the crashworthiness analysis of battery packs and electric vehicles where hundreds of these batteries exist. In the final chapter, a detailed layered model of an 18650 cylindrical cell was developed. Component and cell-level tests were performed on the cell to calibrate the material properties and extract the geometries of all the components of the cell. This model is the first of its kind that precisely predicts the load-displacement response and shape of deformation in various loading scenarios. This developed model has crucial importance in the safety assessment of the batteries by providing insight into the sequence of deformation of the internal layers and components and their interplay during mechanical abuse loadings. Overall, the two developed models in this thesis provide battery-related industries with a tool to improve the safety of future electrified industries. / Mechanical Engineering

En ökande befolkning kombinerat med en kraftig urbanisering gör att städer växer i snabb takt, både i världen i stort och här i Sverige. En växande befolkning ställer krav på ökat byggande och för att säkerställa goda förhållanden för framtida generationer är en hållbar stadsutveckling nödvändig. I synnerhet inom den ekologiska hållbarheten är åtgärder nödvändiga, detta dåbygg- och fastighetsbranschen har stor påverkan på kvalitén av luft, land och vatten. Branschen orsakar idag även ca 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. För att minska miljöpåverkan har samhällsplaneringen en rad olika verktyg att använda sig av. Genom optimerad planering av den fysiska miljön kan transportbehovet minska, grönytor gynnas och användningen av moderna och hållbara tekniker underlättas. Ett viktigt redskap inom stadsplanering är detaljplanen som reglerar användningen av mark med juridiskt bindande verkan. Studiens syfte är att studera och analysera hur detaljplan enligt lag kan användas som ett verktyg för att möjliggöra en ekologiskt hållbar stadsutveckling. Detta undersöks genom att studera vilka typer av bestämmelser som enligt lag får användas, samt hur dessa, ibland begränsade möjligheterna, kan användas på ett sätt för att skapa möjligheter för hållbarhet. Syftet är vidareatt undersöka hur dessa möjligheter används i praktiken i aktuella detaljplaner. För att undersöka detta har inledningsvis regelverket studerats och därefter har en fallstudie genomförts i form av en dokumentstudie där relevanta detaljplaner i Stockholms stad granskats.För att på ett enhetligt sätt kunna jämföra de studerade detaljplanerna så har en analysmodell tagits fram med utgångspunkt i de miljömål som Stockholms stad satt upp. Med hjälp avanalysmodellen har detaljplanerna granskats, detta med fokus på hur planerna reglerar grönytor, hållbara byggmaterial och energiförsörjning samt hållbara transporter. Studiens resultat visar att detaljplanen är ett verktyg bland flera andra för att reglera hållbarhet i stadsutvecklingen. Isolerat fungerar detaljplanen främst för att skapa möjligheter för en hållbar utveckling, medan den har begränsade möjligheter att mer i detalj reglera och styra denna.Fallstudien visar att i de studerade detaljplanerna så används vissa av dessa möjligheter i stor utsträckning medan andra används ytterst begränsat. Detta ger en bild av att det finns mer stadens planerare kan göra för att i större utsträckning främja byggandet av en ekologiskt hållbar stad. / An increasing population combined with strong urbanization makes cities growing at a rapid pace, both in the world at large and also here in Sweden. A growing population results in anincreased construction demand and in order to ensure good living conditions for future generations, sustainable urban development is necessary. Particularly in ecological sustainability, measures are necessary, as the construction and real estate industry has a major impact on the quality of air, land and water. Today, the industry causes about 20% of Sweden'stotal greenhouse gas emissions. In order to reduce the environmental impact, the spatial planning has a number of different tools to use. Through optimized planning of the physical environment, the need for transports can bereduced, green areas can benefit, and the use of modern and sustainable technologies can be simplified. An important tool in spatial planning is the detailed development plan that regulates the use of land with legally binding effect. The purpose of this study is to investigate and analyze how detailed development plans can be used as a tool for enabling ecologically sustainable urban development. This is explored by studying the types of regulations that may be used by law, and how these, sometimes limited,opportunities can be used in a way to create opportunities for sustainability. The purpose is also to investigate how these opportunities are used in practice in the current detailed development plans. To research this, the regulatory framework was initially studied and then a case study was conducted in the form of a document study where relevant detailed development plans in the City of Stockholm were examined. In order to be able to compare the studied detailed development plans in a structured way, an analysis model has been developed based on the environmental goals set by the City of Stockholm. Using the analysis model, the detailed development plans have been reviewed, focusing on how the plans regulate green areas,sustainable building materials and energy supply as well as sustainable transports. The study's results show that the detailed development plan is a tool among several others to regulate sustainability in urban development. In isolation, the detailed plan works primarily to create opportunities for sustainable development, while it has limited opportunities to regulateand control this in more detail. The case study shows that the studied detailed development plans, some of these possibilities are widely used, while others are used to a very limited extent.This gives the impression that there are more the city’s spatial planners can do to promote the development of an ecologically sustainable city to a greater extent.

Sollefteå kommun är en landsbygdskommun som stått relativt still i exploateringen under många år men som nu blivit aktuell för en rad olika större etableringar. Detta har inneburit att många äldre detaljplaner finns kvar, och kan komma att bromsa utvecklingen. Kommunen har som mål att växa befolkningsmässigt med hållbarhet som utgångspunkt och därför bör det finnas en bra struktur för hur hinder som inaktuella detaljplaner medför kan undvikas. Syftet med denna studie är att förstå vilka problem en inaktuell detaljplan kan leda till, om de förhindrar utveckling samt om hållbarhetsarbetet kan påverkas. Vilka konsekvenser får eventuellt upphävande och ersättning av planerna? Detaljplaner i Sollefteå kommun har studerats och intervjuer med berörda resurser gjorts för att få en bild av hur det ser ut idag och i vilken omfattning problemen uppstår. Den äldsta gällande planen är nära 100 år gammal och därmed framtagen för ett helt annat typ av samhälle. Det visar sig att en del hållbarhetsaspekter alltid funnits med i detaljplaner men idag ställs högre krav i dem och kunskapsläget är bättre. Det medför att en nyare och aktuell detaljplan kan främja arbetet mot att nå vissa miljömål. En svårighet är att en plan får definitionen som inaktuell först när hindren uppstår och de är på så sätt svåra att förebygga. Något som kan konstateras är att en inaktuell detaljplan kan hålla tillbaka utvecklingen samt göra åtgärder både dyrare och mer tidskrävande än nödvändigt. / relatively still in the development for many years, but which has now become relevant for several different major establishments. This has meant that many older detailed plans remain and may slow down development. The municipality's goal is to grow in terms of population with sustainability as a guideline. Therefore, there should be a good structure for how obstacles caused by outdated detailed plans can be avoided. The purpose of this study is to understand what problems an outdated detailed plan can lead to, whether they prevent development and whether sustainability work can be affected. What are the consequences of any revocation and compensation of the plans? Detailed plans in Sollefteå municipality have been studied and interviews with relevant resources have been done to get a good view of ​​what it looks like today and to what extent the problems arise. The oldest current plan is almost 100 years old and developed for a completely different type of society. It turns out that some sustainability aspects have always been included in detailed plans, but today higher demands are placed on them, and the state of knowledge is better. This means that a newer and current detailed plan can promote the work towards achieving certain environmental goals. One difficulty is that a plan is defined as outdated just when obstacles arise, and the problems are therefore difficult to prevent. Something that can be stated is that not updated detailed plans can hold back development and make measures both more expensive and more time-consuming than necessary. / <p>2022-06-21</p>

Studien har för avsikt att undersöka hur byggherrar, utan att tilldelas lokaliserade byggrätter, och kommun tillsammans kan arbeta med storskaliga stadsbyggnadsprojekt. Stadsbyggnadsprojekt där flera byggherrar är involverade och där vissa av dem tilldelas en samordnande roll med komplicerade frågeställningar vad gäller byggande och fördelning av ansvar, kostnader och byggrätter. Studien har också för avsikt att utreda om en samverkan mellan de utvalda byggherrarna och kommunen är av betydelse för detaljplanens genomförande. Dessutom undersöks vilka för- och nackdelar det kan finnas med att involvera utvalda byggherrar vid byggande på kommunal mark, en s.k. markanvisning.  Undersökningen består av en fallstudie som har utförts på två kommuner i Stockholms län. Fallstudien har sin grund i elva intervjuer med representanter från byggbolag samt från kommunerna Stockholms stad och Järfälla kommun. Dessutom är undersökningen gjord genom studier av material kring markanvisningar såsom markanvisningspolicy, avtal, nämndbeslut, tjänsteutlåtanden och detaljplaner etc.  Resultaten pekar på att de utvalda byggherrarnas roll är av betydelse för detaljplanens genomförande. Det beror på att byggherrarna med sina tekniska och ekonomiska kunskaper samverkar med kommunen för att hela detaljplaneområdet ska gå att genomföra. / This study aims to examine how developers, without being allocated with localized building rights, and municipalities collectively undertake large-scale urban development projects. Urban development projects involving several developers where some of them are assigned with a coordination role with complex issues regarding the construction and distribution of possibilities, costs and building rights. The study also aims to examine whether an interaction between the selected developers and the municipality is of importance for the implementations of the detailed plan. In addition, the study investigates the pros and cons of involving selected developers in building om municipal land, a so-called land allocation. The study consists of a case study which has been conducted in two municipalities in Stockholm County and is based on eleven interviews with representatives from property developers as well as the municipalities of Stockholm City and Järfälla. In addition, the study has been performed by examining land allocations, policies and agreements, council resolutions, official statements and detailed plans etcetera.  The findings include that the role of selected developers is important for the implementation of the detailed plan. This is due to the fact that the developers, with their technical and financial knowledge, interact with the municipality to enable to implement the plan.

Boverket tog år 2015 fram allmänna råd om planbestämmelser för detaljplan. Ett av råden rekommenderar att lagstöd ska redovisas i anslutning till planbestämmelserna på plankartan, detta för att hantera problemet med detaljplanebestämmelser som saknar lagstöd i 4 kap. plan- och bygglagen. I examensarbetet studeras hur många kommuner som idag följer Boverkets allmänna råd och faktiskt skriver ut lagstöd i anslutning till planbestämmelserna. Samtidigt studeras skälet till varför en kommun väljer att inte hänvisa till lagstöd i plankartan och alltså inte följa Boverkets starka rekommendation. 41 kommuner har legat som underlag till studien och sammanlagt har 303 detaljplaner granskats. Som komplement till fallstudien har sex stycken planförfattare vid kommuner som antingen hänvisar till lagstöd flitigt eller inte alls intervjuats om ämnet i fråga. Resultatet av fallstudien visar på att få kommuner följde Boverkets allmänna råd år 2015 och 2016, då endast 9 respektive 47 procent. Idag hänvisar cirka tre fjärdedelar av kommunerna vid något tillfälle till lagstöd i plankartorna. Cirka en femtedel av kommunerna hänvisar till lagstöd i samtliga detaljplaner och en cirka lika stor del gör det inte alls. Små kommuner har en smärre högre tendens att ange lagstöd i sina detaljplaner och större kommuner har en något högre tendens att inte hänvisa till lagstöd över huvud taget. Av intervjuerna framgår att samtliga kommuner känner till och jobbar utefter Boverkets allmänna råd. men det i olika tappning. Hos de kommuner som inkluderar lagstöd i plankartorna anses det att råden skapar en enhetlighet i att ta fram detaljplaner och att inkluderingen av lagstöd inte påverkar arbetsprocessen nämnvärt. De tror att inkluderingen av lagstöd i plankartan skapar en eftertänksamhet när planförfattare formulerar planbestämmelser men att möjligheten att tolka in bestämmelser som saknar lagstöd inte går att undkomma trots laghänvisning. Av de kommuner som inte inkluderar lagstöd i plankartan anses laghänvisning inte nödvändig då det gör plankartan svårbegriplig och onödigt byråkratisk. De anser även att verkligheten inte går att reglera med ett det begränsade urvalet formuleringar på planbestämmelser Boverkets allmänna råd erbjuder vilket skapar situationer då det måste göra avsteg från lagens hänvisningar. De tror att laghänvisningar på plankartan skapar en falsk trygghetskänsla och att energin istället ska läggas på att ge en bättre utbildning av plan- och bygglagen till de som arbetar med att ta fram detaljplaner.  Slutsatsen av examensarbetet är att fler och fler kommuner hänvisar till lagstöd i anslutning till planbestämmelserna men alla kommuner lär inte göra det så länge valet är upp till dem. / To handle the problem with plan regulations which have no legal support in the fourth chapter of the Planning and Building Act, Boverket established 2015 common advices of plan regulations in detailed development plan, where one of the advices recommend that legal support should be declared along with the plan regulations on the planning map. In this thesis, the actual number of municipalities that today do declare the legal support along with the plan regulations will be investigated. Along with this study, the reason for why a municipality choose not to declare legal support in the planning map will be investigated as well. 41 municipalities have been chosen to serve as a basis with a total of 303 detail development plans. As a complimentary to the case study interviews were carried out with six detailed development planners in different municipalities. The result from the case study states that only a few municipalities chose to declare legal support along with the plan regulations year 2015 and 2016, only 9 and 47 percent. Today three quarters of the municipalities declare at some point legal support along with the plan regulations. Approximately a fifth of the municipalities declare legal support along with the plan regulations since the common advises were established and approximately a fifth have chosen not to.  From the interviews it appears that all municipalities know and work with the common advises but in varying measures. For the municipalities that do declare legal support along with the plan regulations they are said to create a uniformity in creating detailed development plans and that the declaring of legal support along with the plan regulations do not notably slow down the process. They believe that by declaring legal support along with the plan regulations it will create a thoughtfulness when phrasing plan regulations, but that the possibility to incorporate plan regulations that have no legal support will not be completely eliminated. The municipalities that do not declare legal support along with the plan regulations find it unnecessary due to it making the planning map appear complicated and unnecessary bureaucratic. They think that it is impossible to regulate detail development plans with a limited amount of plan regulations and that it only creates situations where you have to deviate from the law. They believe that it creates a false sense of security and that there should be more focus on the education of detail development planners instead.  The conclusion of the thesis is that more and more municipalities are following the common advice of Boverket but all of them will never do that, as long as it is up to them to decide.

No description available.

Regeringen överlämnade nyligen propositionen (prop. 2020/21:131) ”Privat initiativrätt – planintressentens medverkan vid detaljplaneläggning” till riksdagen med ambitionen att förenkla och förkorta planprocessen. Förslaget kommer från Januariöverenskommelsen där en av punkterna har detta som mål och förhoppning att bidra till snabbare och billigare byggande. Förslaget innebär att efter kommunen har lämnat ett positivt planbesked enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska kommunen även redovisa vilket planeringsunderlag som sannolikt kan behövas vid detaljplaneläggningen, om planintressenten begär det. Effekterna av lagförslaget har undersökts genom metoderna multipel fallstudie samt dokument- och litteraturstudie. Projektutvecklare och kommuner har intervjuats för att höra marknadens åsikter och tankar om förslaget och hur de tror lagförslaget kommer påverka detaljplaneprocessen och arbetssättet. Som bakgrund till lagförslaget finns flera års arbete med utredningar där startpunkten handlade om översiktsplaner, som sedan vidareutvecklades till nya frågeställningar, bland annat om privat initiativrätt. Under utredningsarbetet valde utredaren att genomföra en omvärldsanalys för att se hur andra länder applicerar privat initiativrätt och utredaren kom fram till att Norges system var mest relevant för ett införande i svensk lagstiftning. Det slutliga lagförslaget från regeringen påminner lite om den norska modellen för privat initiativrätt, men det finns några väsentliga skillnader mellan ländernas lagstiftning. Det märktes att begreppet privat initiativrätt är vilseledande under intervjuerna då respondenterna hade olika uppfattning om vad begreppet betyder. Det syns också i utredningsarbeten att de haft svårt att sätta en exakt definition av begreppet. Det är många som tolkar begreppet ordagrant och då är det lätt att få uppfattningen att privat initiativrätt innebär en rätt för den enskilde att initiera ett planärende, men så är inte fallet med det lagförslag som regeringen lägger fram till riksdagen. Det handlar endast om att den enskilde har rätt att ta fram planeringsunderlag i form av utredningar till detaljplanen. Kommunen är fortfarande den som formellt initierar ett detaljplaneärende, driver processen framåt och har sista ordet om en detaljplan ska antas eller inte. Att de privata aktörerna bidrar med underlag kommer att underlätta arbetet för kommunen, däremot används detta arbetssätt hos de flesta kommuner och projektutvecklare redan idag, vilket innebär att lagförslaget blir ett förtydligande av gällande praxis. Resultatet av studien påvisar att lagförslaget om privat initiativrätt är ett förslag som inte räcker hela vägen - då det inte innebär någon direkt privat initiativrätt utan en möjlighet att bidra med planeringsunderlag och eventuellt snabba på processen en aning. I andra länder såsom Norge är privat initiativrätt betydligt mer långtgående då kommunerna är tvungna att ta ställning till ett framtaget material som förväntas antas om de uppfyller lagkraven. Någon garanti för en framtagen detaljplan med godkända utredningar finns inte, vilket kan anses få en hämmande effekt på lagförslaget. Lagförslaget är inte så ambitiöst, men är ett steg i rätt riktning. / The Government recently submitted the bill (prop. 2020/21:131) "Private initiative - the stakeholder's participation in detailed planning" to the riksdag with the ambition of simplifying and shortening the planning process. The proposal comes from the January agreement, where one of the points has this as a goal, and it is also hoped to make construction faster and cheaper. The proposal means that after the municipality has submitted a positive planning decision in accordance with the Planning and Building Act (SFS 2010: 900), the municipality must also report which planning documentation may probably be needed for the detailed planning, if the stakeholder so requests. The impact of the bill has been investigated through the methods of multiple case study and document and literature study. Project developers and municipalities have been interviewed to get the market's views and thoughts on the proposal and how they believe the proposal will affect the detailed planning process and working methods. As a background to the bill, there are several years of work with investigations where the starting point was about general plans, which then further developed into new issues, including private initiative. During the investigation, they chose to carry out an external analysis of the business environment to see how other countries apply private initiative and the investigator came to the conclusion that Norway's system was most relevant for its introduction into Swedish legislation. The final proposal from the government is somewhat reminiscent of the Norwegian model for private initiative, but there are some significant differences between the countries' legislation. It was noticed that the term private initiative is misleading during the interviews as the respondents had different views on what the term means. It can also be seen in investigative work that it has been difficult to set an exact definition of the term. There are many who interpret the term verbatim and then it is easy to get the impression that private initiative means a right for the individual to initiate a detailed plan, but this is not the case with the bill that the government submits to the riksdag. It is only a matter of the individual having the right to produce planning documentation in the form of investigations into the detailed plan. The municipality is still the one that formally initiates a detailed plan, drives the process forward and has the last word on whether a detailed plan should be adopted or not. The fact that the private actors contribute with data will facilitate the work for the municipality, however, this way of working is used by most municipalities and project developers already today, which means that the bill will be a clarification of current practice. The results of the study show that the bill on private initiative is a proposal that is not far enough - as it does not involve any direct private initiative but an opportunity to contribute with planning documents and possibly speed up the process a bit. In other countries such as Norway, private initiative is much more far-reaching as the municipalities are forced to take a position on a material produced that is expected to be adopted if they meet the legal requirements. There is no guarantee for a detailed plan with approved investigations, which can be considered to have an inhibiting effect on the bill. The bill is not so ambitious, but is a step in the right direction

Under hösten 2023 inträffade en betydande händelse i Stenungsunds kommun när stora delar av vägbanan på väg E6 kollapsade till följd av ett skred. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för naturolyckor såsom översvämning, ras, skred och erosion. En del av området som drabbades av skredet var sedan tidigare detaljplanelagt, vilket gör detaljplanen för del av fastigheten Munkeröd 1:12 m.fl. av avgörande betydelse för utredningen av händelsen. Den här uppsatsen syftar till att undersöka detaljplaneprocessen för detaljplan för del av fastigheten Munkeröd 1:2 m.fl. Syftet är samtidigt att granska kommunens planarbete utifrån äldre plan- och bygglagen (1987:10) samt att undersöka huruvida planarbetet skulle ha sett annorlunda ut om den nya plan- och bygglagen (2010:900) hade tillämpats. För att genomföra detta syftar uppsatsen även till att analysera utvecklingen av planprocessen och utvärdera hur de lagändringar som har införts har påverkat processen. Metodologiskt innefattar uppsatsen en litteraturstudie som fokuserar på den svenska lagstiftningens utveckling med fokus på planprocessen. Detta återspeglas genom granskning av lagtext, betänkanden och förarbeten. Vidare omfattar arbetet även en dokumentstudie där allmänna handlingar från Stenungsunds kommun har granskats och sammanfattats. Resultaten indikerar att Stenungsunds kommun har hanterat planärendet korrekt i enlighet med den äldre plan- och bygglagen. Beslutet att följa denna lag grundades på det faktum att planarbetet inleddes före den 2 maj 2010, då den nya plan- och bygglagen trädde i kraft. Trots lagändringarna har planprocessen inte genomgått betydande förändringar, vilket antyder att ett hypotetiskt planärende enligt den nya lagen sannolikt inte skulle ha resulterat i ett annorlunda utfall. Slutsatsen är att den specifika lagstiftningen inte nödvändigtvis är avgörande; det är snarare detaljplansspecifika omständigheter som är av betydelse. Genom att följa den nya plan- och bygglagen hade inte Stenungsunds kommun kunnat förhindra det skred som inträffade på platsen flera år senare. / In the fall of 2023, a significant event occurred in the municipality of Stenungsund when large sections of the roadway on E6 collapsed due to a landslide. When planning, built environment should be situated on land suitable for the purpose, considering the risk of natural hazards such as flooding, landslides, and erosion. A part of the area affected by the landslide had already been zoned in a detailed development plan, making the detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others of crucial importance for the investigation of the incident. This thesis aims to investigate the detailed planning process for the Detailed development plan for part of the property Munkeröd 1:12 and others. The purpose is also to review the municipality's planning work based on the former Planning and Building Act (1987:10) and to examine whether the planning work would have been different if the new Planning and Building Act (2010:900) had been applied. To achieve this, the thesis also aims to analyze the development of the planning process and evaluate how the changes in legislation have affected the process. Methodologically, the thesis includes a literature study focusing on the development of Swedish legislation regarding the planning process. This is reflected through the review of legal texts, reports, and preparatory works. Additionally, the work includes a document study where public records from the municipality of Stenungsund have been reviewed and summarized. The results indicate that the municipality of Stenungsund has handled the planning case correctly according to the former Planning and Building Act. The decision to follow this law was based on the fact that the planning work was initiated before May 2, 2010, when the new Planning and Building Act came into force. Despite the legislative changes, the planning process has not undergone significant changes, suggesting that a hypothetical planning case under the new law would likely not have resulted in a different outcome. The conclusion is that the specific legislation is not necessarily decisive; rather, it is the particular circumstances of each detailed plan that matter. Following the new Planning and Building Act would not have enabled the municipality of Stenungsund to prevent the landslide that occurred at the site several years later.

När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid. Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna. Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor. Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas. / The Planning and Building act (PBL) was rewritten in 2011. A new requirement was added for the local authorities to handle building permits within ten weeks from when the applications were completed. However there were no sanctions added against the local authorities if they were to exceed the deadline of ten weeks. Several investigations performed by, for example Boverket, show that the local authorities have difficulties meeting the deadline. JO has several times, since the readjustment in 2011, complained to local authorities of their unreasonable processing time. In 2016 the government gave Boverket an assignment to investigate if the local authorities are meeting the deadlines and to propose a sanction system for the building committees, if they exceed the ten weeks. The purpose of the assignment was to improve the local authorities' processing time and to make the building process more effective. The report from Boverket showed that 81 percent of the local authorities handle a majority of the building permits within the deadline and that the processing time has improved every year since the Planning and Building act was rewritten in 2011. It was stated in the report from Boverket, that a reduction of the building permit fee was the most suitable penalty to use against the local authorities for a time violation. The reduction of the building permit fee was introduced in PBL on the first of January 2019, and was stated in paragraph 12:8 a. The penalty is structured so that every started week that exceeds the deadline, the building permit fee will be reduced by a fifth. In this study it has been analysed what impact the rule has had on four local authorities and how they interpret the rule. The study has been limited to and is only focused on building permits that are outside of the detailed plan, with minor deviance from the detailed plan and building permits for major buildings. The study is based on interviews with the manager in the department of building permit in four different local authorities located in Västra Götaland. Three of the local authorities were chosen based on size of population and the fourth was chosen to represent a local authority that has major seasonal accommodation. Before every interview the interviewees have been given an interview guide, and during the interviews the same basic questions have been asked with an opportunity to ask in-depth follow-up questions. The result showed that 12:8 a will not have a significant impact on the local authorities and therefore will not result in a more effective building process. The reason for this is that the new regulation is only a small part in the bigger picture and has a lack of deadlines in other parts of the building process. This will lead to local authorities simply moving resources to the area that has a deadline, while other steps of the process will not be as prioritized. The conclusion from these findings show that the whole building process should be looked over. The rules within PBL should be better aligned with each other and also with other laws. The guidance that Boverket gives to the local authorities should also be clearer, since local authorities can interpret the law differently. Overall, the 12:8 a paragraph will not have a big impact on the building process. The purpose of PBL on a simpler Planning and Building act continues to be sidestepped.