The present research is centered on Miguel de Unamuno's Songbook which is studied through the prism of the theory of dialogism elaborated by Mikhail Bakhtin. This study overcomes the limitation of Bakhtin's theory which extends solely to narrative genres, and argues that dialogism can also be applied to poetry. In this thesis I seek to rectify the critical oversight of this significant and original work of Unamuno and show that Songbook has panoply of innovative techniques aimed at creating the multiple poetic voices and dialogical interaction. Strong links are established between Bakhtin's theory, Unamuno's aesthetics and the postmodernist episteme of "the death of the author" which heralds the new era of fiction writing. I give a detailed analysis of Songbook's poetry based on Bakhtin's theory and incorporate the pragmalinguistic view of poetic discourse as a communicative act that involves a constant interaction between the addresser and the addressees. I find different types of dialogical expression in accordance with the number and the nature of different addressees at which the poet aims his discourse. This study shows that poetic tools forged by Unamuno are born of the need to express a conflictive inner world that is opposed to any type of dogmatism and monologism. Through the detailed analysis of the poetic discourse of Songbook it is demonstrated that Unamuno's innovations and experimentalism confer him a position of the precursor of postmodernism.

published_or_final_version / Literary and Cultural Studies / Master / Master of Arts

No description available.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 2009. / Includes bibliographical references (p. 55-61).

I uppsatsen undersöks hur en arbetslöshetskassas organisation och de olika roller som förekommer i verksamheten ser ut, samt hur organisationen och de olika rollerna påverkar en utvald del av kommunikationen. Med begrepp och metoder från dialogismen och socialkonstruktionismen undersöker jag om det finns problem i kommunikationen. För att sätta in kommunikationen i ett sammanhang använder jag en modell över ett verksamhetssystem och när resultaten sedan diskuteras tas några begrepp in från sociolingvistiken. Mina resultat visar att arbetslöshetskassan är en verksamhet som är kluven mellan att vara medlemsförening och myndighetsutövare och att det innebär att det finns två skilda normsystem som påverkar de texter som produceras. Vidare visar resultaten att det saknas information riktad till den studerade arbetslöshetskassans arbetande medlemmar om vad ett medlemskap innebär, hur avtalet mellan kassan och dess medlemmar ser ut, hur lagstiftning och föreskrifter påverkar avtalet, samt om vad som krävs för att få ersättning vid arbetslöshet. En analys av några centrala texter visar att en arbetande medlem får positiva roller i arbetslöshetskassans texter medan en medlem som blir arbetslös får mer negativa roller.

I Mare Kandres genombrottsroman Aliide, Aliide (1991) lyfts ofta det starka inifrånperspektivet fram som ett karakteristiskt stildrag, även om romanen berättas utifrån tredje person. Denna stilistiska undersökning analyserar rösternas uttryck i syfte att erbjuda en mer detaljerad och djupgående förståelse för Kandres komplexa berättarteknik, och fokuserar huvudsakligen på att klarlägga ett systematiskt mönster över hur Kandre låter huvudkaraktären Aliide komma till tals. Analysen genomförs med en narratologisk och stilistisk begreppsapparat utifrån en dialogisk språkförståelse som situerar språkliga iakttagelser i en kontext. Genom en kvalitativ analys på detaljnivå undersöks rösternas uttryck i anföringsformerna fri indirekt diskurs och direkt diskurs, vilket visar att berättarrösten och huvudkaraktären Aliides röst framträder både parallellt och separat i anföringsformerna. Vidare framkommer hur interpunktion, deiktiska perspektivmarkörer, bildspråk och rekontextualisering påverkar rösternas styrka, expressivitet och intensitet, eftersom dessa konstruktioner aktualiserar innehållet på olika sätt. Analysen visar även hur dessa språkliga konstruktioner synliggör en tät växelverkan mellan inre och yttre perspektiv samt hur rösterna både separeras och sammansmälter i texten, vilket skapar en komplex samverkan mellan berättaren och huvudkaraktären. Undersökningen visar även att den dialogisitet som förekommer i romanen mellan Aliide och främmande yttranden utgör en viktig faktor för att skapa styrka och expressivitet i Aliides röst, då Aliide intar en svarande position som möjliggör en implicit maktkritik i romanen. Den inre alienation och isolering som delvis har präglat den generella tolkningen av innehållet går således att problematisera och ifrågasätta utifrån ett dialogiskt perspektiv.

The field of language learning motivation has traditionally been a 'self'-centred one, characterising the individual learner as subject to influence by, but essentially separate from, the sociocultural environment. Models of language learning motivation have been concerned with theorising the self, but have not fully accounted for the role of the other. The recent emergence of sociocultural approaches has seen a welcome move towards addressing this gap, theorising the language learner as engaged in complex relationships with various others, all constituted by and constituting their sociocultural contexts. Within this paradigm, researchers have begun to consider ways in which language learning motivation may be part of broader motivation for learning in various life domains - intellectual, social, emotional, ethical - though this is as yet an emergent area of scholarship. This study adopts one such sociocultural approach, namely Ushioda's person-in-context relational view (2009, 2011). Using a theoretical framework and innovative dialogical research design based on the work of Mikhail Bakhtin, I present dialogues describing the learning experience and motivation of six English-language learners, and create a definition and interpretation of language learning motivation as ideological becoming, a process of learning to be in the world. This definition and interpretation integrate the language learner and their social context in ways which understand language learning motivation as socially constructed, involving relations with many different others; which understand language learning motivation as part of motivation towards broader personal and social growth and development; and which foreground learners' own voices and perspectives. In accounting for the reciprocal influence between the language learner and the world as heard through learners' own voices, this study offers an important conceptual contribution to the language learning motivation field. Furthermore, it represents a methodological contribution to both the language learning motivation field and to qualitative inquiry more broadly. Finally, it offers political and practical contributions, and makes suggestions for future research and researchers.

Den här studien genomsyras av demokratiarbetet i förskolan. Vi lever idag i ett demokratiskt samhälle. Även i läroplanen för förskolan finner man att demokratiarbetet är något som ska genomsyra arbetet med barnen på förskolan. Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger talar kring arbetet med demokrati i förskolan samt vilka aspekter de lyfter fram. Forskningsfrågan lyder därför: Hur talar pedagoger kring arbetet med demokrati i förskolan, och vilka samtalsämnen aktualiseras? Studien har ett dialogistiskt synsätt. Härmed följer en syn att vi människor är ömsesidigt beroende av varandra. Två olika typer av samtal kommer att användas, det ena är trepartssamtal där en pedagog deltar tillsammans med två samtalsledare. Den andra typen av samtal är fokusgruppssamtal. Här deltar flera pedagoger samtidigt. Det empiriska materialet i denna studie omfattar totalt sex samtal, varav fem är trepartssamtal och ett av dem är fokusgruppssamtal. Som analysmetod har topikanalyser tillämpats och därmed ligger fokus på att analysera samtal utifrån olika samtalsaspekter så som topiker, teman och sociala representationer. Studiens resultat visar att pedagogerna anser att syftet med leken är viktig och har betydelse för det pedagogiska arbetet med normer och värden. Det lyfts även att man bör vara en närvarande pedagog i demokratiarbetet med barn. När det gäller styrning av barnen är en balans mellan svag och stark styrning det bästa för barnen enligt pedagogerna. De anser även att en stark styrning är att föredra vid ramar och strukturer på förskolan, alltså de regler som finns för verksamheten. Det viktigaste bidraget från studiens resultat är att barnen får påverka innehållet av aktiviteter mer än inramningarna av dem. Inramningarna av aktiviteter verkar styras av pedagogerna. Pedagogerna menar att den största svårigheten med demokratiarbetet i förskolan är när barngruppen blir för stor. Då hinner inte pedagogerna med att “se, höra, lyssna” på alla barn.   Nyckelord: Demokrati, delaktighet, inflytande, förskola, dialogism, fokusgrupp

Studiens syfte var att undersöka om några gymnasieelever utvecklas i sitt skrivande i en genrepedagogiskt inspirerad undervisning. Eleverna vars texter analyserades studerade på det samhällsvetenskapliga programmet på en gymnasieskola belägen i Mellansverige. Studien var longitudinell och metoden som användes var innehålls­analys som bestod av både en kvalitativ strukturanalys och en kvantitativ stilanalys. Strukturanalysen analyserade texternas helhet och med hjälp av den kunde olika språkliga variabler synliggöras för vidare stilanalys. Det insamlade materialet bestod av fyra gymnasieelevers texter skrivna under vårterminen 2014 och höstterminen 2014. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som utvecklades och vilka språkliga skillnader som kunde utläsas i dessa fyra gymnasieelevers texter. Resultatet visade att av de fyra elever vars texter analyserades utvecklade deras skrivande. Anledningen till skrivutveckling kan dock inte fastslås helt men skrivutvecklingen skedde när en genrepedagogiskt inspirerad undervisning användes.

Thèse (doctorale)--Université Paris 13, 1999. / Includes bibliographical references (p. [245]-269).