Föreliggande studie syftar till att söka ökad kunskap och förståelse för bildämnets möjligheter att stärka Skolverkets uppdrag och mål att utveckla adekvat digital kompetens hos elever, samt synliggöra hur bildlärare arbetar med att utveckla och stärka elevers digitala kompetens utifrån olika aspekter av medie- och informationskunnighet. För att få ett så nyanserat och varierat resultat som möjligt användes en kvalitativ metod, närmare bestämt semi-strukturerade intervjuer och en öppen enkätundersökning. Ett total av fem intervjuer genomfördes med verksamma bildlärare i olika delar av Sverige samt en fokusgruppsintervju med elever på en skola. Enkätundersökningen genererade 20 svar från elever. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teorier: (i) artefaktsteori och (ii) läroplansteori. Resultatet illustrerar att lärare besitter varierande kunskapsnivåer och att olika kunskaper ger konsekvenser för vilket lärande som ges företräde. Vidare illustrerar resultatet att lärare och elever har olika inställningar om vilket lärande som bildämnet ämnar generera. Resultatet visar även att bildämnet har många möjligheter till att utveckla elevers digitala kompetens, men att det krävs fortbildning för att genomföra ett sådant arbete. / The present study aims to seek increased knowledge and understanding of the possibilities that the art subject has to strengthen the Swedish National Agency for Education´s goals and mission to develop students’ digital competence. Furthermore, to understand how art teachers work to foster and strengthen student digital competence from different aspects of media- and information literacy. A qualitative method was used, more precisely semi-structured interviews and a survey, to attain a wide variety of varied and nuanced results. A total of five interviews were conducted with working art teachers in Sweden and one focus group interview with students at a school. The survey resulted in 20 answers from students. The empirical material was analysed using two theories: artefacts theory and curriculum theory. The results illustrated that teachers have a varied knowledge, and that the variation has an impact on what students learn. The result also shows that students and teachers have a difference in attitudes about what the subject aims to teach students. Finally, that the art subject has a lot of possibilities to foster students’ digital competence, but it takes a lot further training to enable it.

Litteraturundervisningen i svenska på gymnasiet är ett utmanande område för många svensklärare och inkludering kan upplevas vara svår. Syftet med studien är att undersöka hur några svensklärare i gymnasieskolan resonerar om inkludering i en pedagogisk miljö, samt hur lärarna resonerar angående hur de arbetar inkluderande i litteraturundervisningen, inom svenskämnet. Tidigare forskning om inkludering och inkluderande litteraturundervisning, samt styrdokument, ger en förförståelse som ligger till grund för intervjuerna med svensklärarna. Intervjuerna presenteras, analyseras och diskuteras i förhållande till forskning, styrdokument, teoretisk ram och studiens syfte och frågeställning. Mina slutsatser är att lärarna ser på inkludering ur ett rumsligt perspektiv där alla elever skall vara med i klassrummet och erbjudas anpassningar så att ingen pekas ut. Lärarna verkar se positivt på inkluderingstanken, men att par av lärarna ser även problem som kan uppstå om de inte har tillräckligt med lärare i och utanför klassrummet, och om de inte får relevant specialpedagogisk utbildning. När det gäller själva litteraturundervisningen arbetar lärarna utifrån att eleverna ska uppleva subjektiv relevans och delaktighet, att undervisningen ska fokusera på för eleven meningsfulla och intressanta teman och genrer, samt att undervisningen ska fokusera på multimodala presentationer för att motivera eleverna att närma sig litteraturen. Detta tillvägagångssätt kan ses som att lärarna går via social inkludering, inkludering som en bra miljö för alla elever och inkludering som gemenskap för att nå en litteraturdidaktisk inkludering.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.