Bakgrunden till studien är att forskning kring elever med språkstörning i matematikundervisningen ärbegränsad. Den lilla forskning som finns är mest internationell. Syftet är att vi vill bidra med en inblick ivilka svårigheter som kan uppstå och hur matematikundervisningen kan utformas för elever medspråkstörning, på lågstadiet och mellanstadiet. Det är en kvalitativ studie, som gjordes medsemistrukturerade intervjuer. Urvalet är begränsat, endast nio speciallärare med inriktning motmatematikutveckling deltog. Det teoretiska ramverket utgår från den sociokulturella teorin medmedierande verktyg och den didaktiska teorin med hur undervisning kan ske. Vi analyserar resultatetmed utgångspunkt i de specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt och relationellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga speciallärare upplever att det är språket som ställer till det för elevermed språkstörning i matematik. Det är främst matematiska begrepp och kommunikation påmatematiklektioner som framkommer i intervjuerna. Kartläggningen utgör grunden när speciallärarnagör individuella anpassningar. Många speciallärare har enskild undervisning med eleverna medspråkstörning då de arbetar med begreppsbildning och använder det medierande verktyget konkretmaterial. Detta ska leda fram till att eleven med språkstörning ska kunna delta i klassundervisningen.Slutsatsen av studien visar att det finns behov av att kunskaperna kring elever med språkstörning imatematik ökar. Vid speciallärarutbildningen behöver språkutveckling och sambandet mellan språk ochmatematik ingå. Vi anser att kommunerna bör ha personal med kompetens om språkstörning ditspeciallärarna kan vända sig vid behov. / The basis of our study is that research on mathematics education for pupils with DLD, DevelopmentalLanguage Disorder is limited. The research which does exist is predominantly international. Thepurpose of our study is to offer insight in difficulties which may arise and how mathematical educationmay be designed for pupils in grades 1-6 with DLD. This is a qualitative study based on semi-structuredinterviews. The selection has been limited, only nine special education teachers, specializing inmathematical development, took part. Our results are analyzed from a special educational viewpoint,categorical and relational. The results of our study show that every one of the special education teachers feel that language is anissue for pupils with DLD in mathematics. The main issues, which come up in the interviews, are to dowith concept and communication within mathematics. Mapping makes up the basis for the adaptationsspecial education teachers do. Many special education teachers utilize individual teaching for pupils withDLD, when they work on conceptualization, using the mediating tool physical material. This is meant tolead to the pupil with DLD being able to take part in class teaching.Our conclusion is that there exists a need to increase knowledge on mathematical education for pupilswith DLD. Language development and the link between language and mathematics, needs to beincluded in the training of special education teachers. It is our opinion that municipalities require skilledstaff with knowledge of DLD, to whom special education teachers may turn when needed.

I en nära samverkan med yrkesverksamma svensklärare utreder och prövar föreliggande studie hur undervisningen i litteraturhistoria kan utvecklas i praktiken. Med utgångspunkt i elevers och svensklärares uttryckta erfarenheter av arbete med litteraturhistoriska texter konstrueras en didaktisk design. Den didaktiska designen omsätter tidigare forskning rörande förkroppsligat lärande i en lektionsserie på sex lektioner där fokus ligger på bearbetning av en litteraturhistorisk text med hjälp av fyra fysiska komponenter: gester, röstläge-intonation, en visuell komponent samt en auditiv komponent. Iscensättningen av den didaktiska designen studeras med en triangulering som består av observationer, fokusgruppsamtal med elever och lärarintervjuer samt skriftliga exit tickets. Genom en tematisk analys visar resultatet att eleverna trots ett utmanande språk erövrar den litteraturhistoriska texten, engagerar sig i olika erbjudna livsvärldar, minns textinnehåll och inkarnerar nyvunnen kunskap med hjälp av kroppsliga representationer. Förklaringen spåras till kroppen och sinnets enhet samt det meningsskapande multimodala perspektivet, där föreliggande studie också visar den sociokulturella kontextens betydelse. Litteraturdidaktiska ställningstaganden diskuteras vidare och konstaterar att fysiska komponenter kan användas för att gynna en omfattande läsupplevelse, där både kropp och sinne förses med den litteraturhistoriska textens narrativ på olika sätt. Slutligen föreslås fysiska komponenter som en väg in i texten, vilket i sin tur potentiellt kan leda till ökad måluppfyllelse. / In collaboration with professional teachers who teach the Swedish language, this study explores how to develop teaching in history of literature within the field of design-based research. A didactic design is created and tried in an authentic learning situation. This didactic design refers to earlier studies of embodied learning. In a series of six lessons which focus on working with texts from the Enlightenment, four physical components are incorporated in the design: gestures, voices, a visual component and an auditive component. The staging of the didactic design is investigated through a triangulation consisting of observations, group conversations with pupils, interviews with the teacher and written exit- tickets by pupils. Through a thematic analysis the result shows that students, despite the challenging language, conquer the texts from the Enlightenment, engages themselves in different presented lifeworlds, remember contents and incorporates newfound knowledge while using bodily representations. The explanation is traced to the unity of body and mind and to the multimodal perspective that creates meaning. The presented study also shows the meaning of a sociocultural context while working with literature. Didactic literature positions are discussed further and state that physical components can be used as an entrance into texts from different time periods. All thanks to extensive reading experience, where body and mind are provided with narrative through multiply senses. The discussion continues and suggests that due to the fact that pupils are experiencing the narrative in the texts, they are able to perform more extensive analysis which is the focus of the curriculum.

The aim of this paper is to analyze the didactic potential of Mikael Niemis novel Popularmusic from Vittula as it relates to working with the fundamental values of the Swedish schoolsystem from two perspectives. The first of these relates to how the novel portrays gender, witha particular focus on masculinity and how it interprets itself, femininity, and the world aroundit. The second of these perspectives relates to how it portrays the national minority grouptornedalingar and their situation in Sweden. This paper aims to illustrate not only how thesetwo perspectives are portrayed but motivate why they are useful in the work with fundamentalvalues. To answer these questions this paper utilizes the qualitative method of close reading in theanalysis of Niemis novel. The theoretical lense through which this is done includes researcherMalin Alkestrands definition of didactic potential as well as a repertoire of gender study andpostcolonial terminology, such as otherfication, masculinity and boyology. The study findsthat the didactic potential of Mikael Niemis text as it relates to gender lay in how it breakswith the traditional gender norms of rural masculinity. Another important factor is how thetext highlights the role of femininity and music in shaping the new male identity of thenovel’s protagonist, Matti. The study also finds that the didactic potential in Niemis portrayalof tornedalingar lay in its emphasizing of the political nature and origins of the historicotherfication of said ethnic minority.

Den här studien behandlar hur lärare arbetar med olika didaktiska metoder för elevers läsinlärning. Syftet är att utreda vilken eller vilka läsinlärningsmetoder 24 verksamma F-3 lärare i Sverige säger sig använda samt om de upplever sig besitta tillräcklig kunskap om vald metod och hur de har fått kunskap om den eller dem. Frågeställningarna är således: vilken didaktisk metod använder lärare vid läsinlärning i yngre åldrar? Upplever lärarna sig ha tillräcklig kunskap om vald metod/metoder? Vad uppger lärarna om på vilket sätt de har tillägnat sig denna kunskap? Metodansatsen för studien är kvalitativ då tidigare forskning om läsinlärning har satts i kontext med insamlad empiri i form av enkätundersökning och intervjuer. Respondenterna är avidentifierade och anonymiserade för att dessa inte ska spåras. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna visar att lärarna som deltog kombinerar olika didaktiska metoder för att öka elevers läsinlärningsprogression. Resultatet visar även att lärare säger sig ha kunskaper om metoderna de använder, dock vill majoriteten av respondenterna utveckla sina kunskaper genom kompetensutveckling. En annan faktor är även vikten av att föra reflekterande samtal med kollegor för att öka sina egna kunskaper och professionen i läraryrket. Slutsatsen är således att lärarna i studien gör medvetna val av didaktiska metoder och de besitter kunskaper kring metoderna.

Goal number 15 in United Nations Sustainable Development goals, is to halt the degradation of the ecosystems and increase the biodiversity (United Nations, 2015). This work explores the possibility of communicating the subject of biodiversity situated in a botanical garden.  Based in theories of landscape architechture, didactics and storytelling techniques, a user's intrepretations of designs are examined. The goal of the work is to facilitate a narrative around a complex topic using a spatsial elements. The work investigates wich forms of visual elements signal the topic of biodiveristy. / Delmål 15 i FN:s Agenda 2030 är att främja den biologiska mångfalden (FN, 2015). Detta arbete har som uppgift att ta reda på hur ett berättande kring ämnet ’Biologisk mångfald’ kan kommuniceras till en bred allmänhet situerat i en botanisk trädgård. Och mer konkret vilka visuella rumsliga element och symboler som kan signalera ämnet biologisk mångfald. Designförslaget är en prototyp eller modell för hur en kommunikation kring ämnet skulle kunna se ut, med grund i teorier som informationsdesign, didaktik, spatiala förhållanden och berättarteknik. Utifrån dessa teorier har sedan prototyper utformats och testats mot en tänkt målgrupp. Syftet med arbetet är att undersöka hur olika rumsliga element eller symboler kan signalera ett givet ämne, som i detta fall innebär biologisk mångfald. Målgruppen för själva designförslaget är invånare i Västerås stad som dagligdags passerar den botaniska trädgården. En tänkt målgrupp för rapporten är dock människor med undervisande uppdrag inom fältet hållbara ekosystem och biologisk mångfald i en rumslig kontext. Grunden för arbetet är en obsersation där ett fiktivt designförslag presenterats för respondenter som passerat botaniska trädgården. Men hjälp av illustrerade rumsliga elementinnefattande symboler, växter med mera, fick respondenterna möjlighet att berätta vilka kontotationer de upplevde. Då detta är ett arbete med en inriktning mot rumslig kommnuikation är det just dom rumsliga elementen som undersöks. Detta för att skapa en förståelse för elementens betydelse, gentemot andra områden inom informationsdesign. För att vidare kunna utnyttja värdena som en förstärkning och samklang till resurser såsom text och illustration.

Flerspråkig didaktisk kompetens är ett ämne som diskuteras i forskning för förskolor och grundskolor på grund av att flerspråkiga barn har ökats i Sverige. Resultat från tidigare forskning visar exempelvis att lärare upplever att de inte har den nödvändiga kompetensen för att undervisa flerspråkiga barn. Av denna anledning undersöker vi i denna kvalitativa studie hur förskollärare upplever sitt arbete med flerspråkiga barn och vad förskollärare upplever som kompetens med flerspråkiga barn i förskolan. Studien behandlar frågorna: Hur upplever förskollärare sitt arbete med flerspråkiga barn i förskolan och vilka kompetenser upplever förskollärare i flerspråkigt arbete? För att besvara frågorna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare som arbetar eller har arbetat aktivt med flerspråkiga barn. Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats för att analysera förskollärares flerspråkiga didaktiska kompetens. Resultatet visar att förskollärares upplevelser av sitt arbete med flerspråkiga barn och vad som anses vara kompetens grundar sig i två former av erfarenheter: 1) Erfarenheten som förskollärare: hur länge en förskollärare har arbetat med flerspråkig undervisning, 2) Erfarenhet som människa: vilka upplevelser individen har av sin egen historia av språkutveckling som kan användas i lärarprofessionen. Resultat visar även att deras upplevelser är nära förknippade med vilka krav på kompetenser samhället ställer i relation till lärarprofession. / Previous scientific research has discussed the topic of multilingual didacticcompetence for preschools and primary schools, due to the fact that thenumber of multilingual children has increased in Sweden. For example,results from previous research shows that teachers feel that they do not havethe necessary competence to teach multilingual children. Because of this, inthis qualitative study we investigate how preschool teachers experience theirwork with multilingual children and what preschool teachers experience ascompetence in working with multilingual children in the preschool. Thestudy addresses the questions: How do preschool teachers experience theirwork with multilingual children in preschool and what competencies dopreschool teachers experience in multilingual work? To answer thequestions, semi-structured interviews were conducted with five preschoolteachers who were working or have been working actively with multilingualchildren. The study takes a phenomenological and hermeneutical approachto analyze preschool teachers' multilingual didactic competence. The resultsshow that preschool teachers' experiences of their work with multilingualchildren and what is considered competence in the work are based on twoforms of experience: 1) Experience as a preschool teacher: how long apreschool teacher has worked with multilingual education, 2) Experience asa human being: what experiences the individual has of their own history oflanguage development that can be used in the teaching profession. Theresults also show that preschool teachers' experiences are linked to thedemands from the society on competence in relation to the teachingprofession.

This compilation licentiate thesis focuses on geography teaching in a digital teaching and learning environment in the Swedish secondary school. Departing from a subject-didactic perspective, the aim was to explore the relation between teachers’ knowledge base, choices and usage of digital tools and geography teaching. The preconditions to develop students geographical thinking has been of specific interest. The thesis consists of two joint studies: a regional survey (n=47) and a case study based on workshops. The results from the first study formed a basis for the design of the second study. The study draws on theories on teachers’ knowledge base, pedagogical content knowledge and TPACK.  The first study focused on teachers’ view of what secondary geography education implies in a digital teaching and learning environment. The second study explored secondary social science teachers’ curriculum thinking when constructing lesson plans containing geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDT). The results reveal that handling geographical analysis in geography education stand out as a complex content that challenges teachers’ professional management competence. The usage of digital tools and SSDTs, such as GIS, varies. Subject specific games are commonly used in geography teaching. However, SSDTs that provide great amount of geographical data, for instance GIS, are not as commonly used. Moreover, results from the second study indicate that most participating teachers engaged in geographical thinking when planning their lessons, but there is an imbedded difficulty regarding transforming such thinking into student instructions. Also, integrating the SSDTs in the lesson plans proved to be challenging for some of the teachers. This implies developing each knowledge aspect is crucial alongside developing an integration of the knowledge aspects. / Den här studien utgår från ett ämnesdidaktiskt perspektiv och undersöker relationen mellan högstadielärares kunskapsbas, val och användning av digitala verktyg och geografiundervisning. Två delstudier ligger till grund för studiens resultat. Den första delstudien består av en regional enkätstudie med SO-lärare i årskurserna 7-9, vilken undersöker lärarnas val och användning av digitala verktyg i geografiundervisningen. Resultaten från den första delstudien gav underlag och uppslag för hur nästa delstudie skulle designas. Den andra delstudien är utformad som en fallstudie, och baseras på workshops med en grupp högstadielärare. Den fokuserar på lärares planering av undervisningen där elever får göra geografiska analyser med hjälp av ämnesspecifika digitala verktyg (ÄSDV) i syfte att utveckla det geografiska tänkandet. Studien vilar på teorier om lärares kunskapsbas, TPACK och ett geografididaktiskt forskningstema, geografiskt tänkande. Resultaten visar att geografiska analyser är ett komplext ämnesinnehåll och därmed även ett utmanande inslag i geografiundervisningen. Överlag används digitala verktyg i undervisningen men ÄSDV som innehåller stor mängd geografiska data (t. ex. geografiska informationssystem), används i markant lägre utsträckning. Studien visar även att integrationen mellan olika aspekter i lärarens kunskapsbas är central för att genomföra en undervisning som utvecklar geografiskt tänkande med hjälp av digitala verktyg.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete / In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.

Given the global climate crisis and the ubiquitous use of literature in Swedish upper secondary schools to raise various values-based issues, this essay examines the didactic potential of Jefferson and how to utilize the novel's aforementioned potential in relation to value-based work in a classroom context. Special emphasis has been invested on the environmental aspect of the value-based work, more precisely: how the relationship between humans and animals affects the environment and how this relationship can be problematized by using Jefferson in the Swedish subject classroom. Malin Alkestrand’s concept of didactic potential has been used in combination with a critical anthropocentric perspective to investigate the didactic potential of Jefferson in relation to the value-based work, and how this potential can be converted into didactic gains for students. Moreover, in addition to the concept of didactic potential, Alkestrand’s theory of alienation and Martha Nussbaum’s theory of narrative imagination have been applied to sections, themes, and literary devices in the book; furthermore, the results of the analysis indicate how Jefferson possesses the didactic potential to address numerous aspects included in the value-based work. The results also show that Jefferson, because of its content and literary devices, provides an especially favorable springboard to address the relationship between humans and animals from an environmental perspective.

Humans have the ability to describe and discuss language, which is known as having a metalanguage. In the Swedish educational system, students are expected to develop a metalanguage in all subjects to be able to communicate about the various subjects. The syllabus for the subject of Swedish at upper secondary school states that students should develop knowledge about the Swedish language and the ability to talk about and analyze language. Even though previous research on the use of metalanguage is inconclusive, there is evidence that suggest that the use of a grammatical metalanguage within a functional grammatical discourse can be beneficial for students’ development in writing. Studies have shown that the subject of Swedish generally use a more colloquial language, which is why this study aimed to investigate teachers’ and students’ use of metalanguage in terms of grammatical terminology. A combination of ethnographic method and discourse analysis was used, and three teachers and their students were observed over a period of approximately two months. Notes from the observations as well as teacher feedback in students’ texts, assignment instructions and students’ written tasks were collected and analyzed through grammatical discourses and a model for metalanguage use. The results show that mainly teachers use grammatical metalanguage while students only use such meta-language when instructed by the teacher to do so. Furthermore, the use of grammatical meta-language varies based on context, but is more frequent when grammar poses as study object. The teachers use grammatical metalanguage mainly within a prescriptive and descriptive grammatical discourse, but there are instances of usage within a functional discourse. The students’ use of grammatical metalanguage is characterized by a lack of understanding of grammatical terminology, and they struggle to make clear connections between the term and its meaning in written language.