The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame. The designtheoretical perspective describes how teachers design their classrooms and how the choice of tools affects that design. The result of the study show that there are both pros and cons working with pedagogical documentation with the use of the digital tool Förskoleappen, though the preschool teachers express that they are mostly in favor of using it.

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens. Forskning som genomförts inom digital komp-etens hos elever har visat att det dels finns en variation bland eleverna samtidigt som annan forskning har visat att elevers kompetensnivå anses vara allmänt låg när de ska utföra komp-lexa uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers digitala kompetens inom ordbehandling. Studien har utförts på en gymnasieskola där vi har gjort en enkätundersökning. Enkäten delades ut till samtliga klasser och elever i årskurs tre. Dessutom har vi genomfört en fokusgruppsintervju. Resultatet av enkäten visade att eleverna har grundläggande kunskaper och färdigheter inom ordbehandlingsprogram. Resultatet av fokusgruppsintervjun visade att eleverna använder datorn främst till att skriva uppsatser och att eleverna inte har fått någon större utbildning för användning av deras datorer. Den enda datorutbildningen som skolan erbjudit har skett i början av årskurs ett vid skolstart när eleverna fick sina egna datorer. / More and more schools are investing in digitization and buy their own computers to students. In this correlation, it required the students to manage the technology and be digitally com-petent. Digital competence is seen as an important part for students to have and to function in our society. However, this is nothing schools we studied promotes as they do not contribute to an increase digital literacy of students. Some researchers, however, believe that it is the school that students should receive their digital skills. Research conducted within the digital compe-tence of students have shown that the coexistence of a variety among the students while other research has shown that students' skill level is considered to be generally low when to perform complex tasks. The purpose of this study is to investigate high school students' digital comp-etence in word processing. The study was performed at a high school where we have had a survey which was distributed to all classes and students in grade three and a focus group interview. The survey results showed that students have basic knowledge and skills in word processing. The results of the focus group interview showed that students use the computer mainly to write essays and that students have not had any major training for the use of their computers. The only computer training school offered occurred at the beginning of first grade when they start school when students got their own computers.

The purpose of this study is to examine how four mathematics teachers in grades 4-6 use the digital tool interactive whiteboard as a didactic tool in teaching in the subject of mathematics in problem solving and which attitudes these mathematics teachers are applying for using interactive whiteboards in mathematics teaching in problem solving. This study aims to answer the two following questions: 1) In what way do four mathematics teachers use an interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving? 2) What are their attitudes towards interactive whiteboards as a didactic tool in problem solving? The approach of this study was qualitative, four mathematics teachers were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories drawn from Derek Glover, David Miller, Doug Averis and Victoria Door (2004) framework of teachers’ use of interactive whiteboards; Derek Glover and David Miller (2003) framework of towards teachers’ attitudes for using digital tools and George Pólya (1970) framework that includes a several steps to solve problem-solving tasks. This study shows that the four mathematics teachers are a mixture of being interactive and enhanced interactive in the way they are using the interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving. The four teachers also used the different parts of Pólyas (1970) steps on how to solve problem-solving tasks, when they were using the interactive whiteboard in problem solving. This study also shows that all the teachers have a positive attitude towards using interactive whiteboards as a didactic tool in problem solving. They believe that interactive whiteboards provides an extra dimension in problem solving, because it opens up for conversations and reasoning math. One teacher has shown to be a missioner regarding his attitude towards using the interactive whiteboard as a didactic tool in problem solving and the other three are proved to be a mixture of the missioners and tentatives.

I fritidshemmets verksamhet arbetar fritidspedagoger med IKT och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad, och har i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid där deras behov och intresse står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar olika möjligheter som IKT erbjuder dem i sin undervisning samt vilka svårigheter som de upplever i sitt arbete med IKT i fritidshem. Metoden i denna studie är av kvalitativ ansats, där insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger. Studiens resultat visar att IKT och digitala verktyg erbjuder många olika möjligheter för såväl lärarens undervisning som barnens lärande och utveckling. Dock framkommer det att det finns aktuella svårigheter som upplevs av respondenterna, vilket i sin tur begränsar användandet av IKT i fritidshem.

I denna undersökning studeras, med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, barnens användning av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Syftet med denna undersökning är att öka kompetensen att med hjälp av olika digitala medel förbättra undervisningen i läs- och skrivutveckling i förskolan. Ambitionen är att genom litteraturstudie och praktiskt arbete kunna indikera att genom intervenering med digitala verktyg i förskolans praktik går att förändra barnens läs- och skrivutveckling. Studiens överordnade syfte är att bidra till förändring vad gäller barns såväl som förskollärares förhållningssätt till digitala verktyg i läs- och skrivutveckling i förskolan. En kvalitativ ansats har använts med inspiration från hermeneutik och fenomonografi. I undersökningen intervjuas nio barn och genomförs trettiotre deltagande observationer under en månads tid. Resultatet visar att samtliga barn i undersökningen använder sig av olika digitala verktyg i arbetet med läs- och skrivutveckling. Att användandet av digitala verktyg förefaller att skapa mening för barnen. Några av de utvecklingsmöjligheter som går att uttala sig om genom användandet av dessa verktyg är; språk-, läs- och skrivutveckling, utveckling av motoriska färdigheter, utveckling av sociala färdigheter och reflektionsförmåga samt utveckling av digital kompetens. I diskussionen framhålls vikten av en medveten planering som utgår från läroplansmål där digitala verktyg används som komplement till den traditionella undervisningen i förskolan. / In this study, based on a socio-cultural perspective on learning, children’s use of different digital tools in the work with their development with reading and writing will be studied. The purpose of this research is to increase the capability to improve the reading and writing education in kindergarten with the help of different digital tools. The ambition is to, with the help of literature studies and practical work, be able to indicate that the children’s progress in the ability to read and write can be improved by introducing digital tools in the practical work in kindergarten. The overall aim of the study is to contribute to changing the children’s as well as the teachers’ approaches towards digital tools in the work with reading and writing development in kindergarten. A qualitative approach has been used with the help of inspiration from hermeneutics and phenomenography. In this research, nine children are interviewed, and thirty-three participatory observations are conducted during the period of one month. The result shows that every child who takes part in the research uses different kinds of digital tools in the work with reading and writing development. The result also shows that the use of digital tools is useful. Some of the opportunities that can be distinguished with the use of these tools are; language development, reading and writing development, development of motor skills, social skills and analytical skills as well as the development of digital skills. The discussion emphasizes the importance of conscious planning based on curricula, where digital tools are being used to complement the traditional education in kindergarten.

The aim of this study was to examine pre-school teachers' experiences of how and for what purpose children at preschool Ljusstaden in Kalmar, use the tablet. The study also examined the teachers' views on the tool in that context. From a media and communication research perspective, the purpose with this study was to increase greater knowledge and understanding of children's use of the tablet in preschool in Kalmar. I chose to performe a qualitative study by conducting semistructured interviews with seven pre-school teachers at the preschool, Ljusstaden in Kalmar. The results of this study showed that it was common for the children to use the tablet in the preschool to take pictures and film and watch it afterwards and that the usage-time varied. I found that the teachers felt that the primary purpose was to follow the digital development and prepare the children for the future. I also discovered that the teachers wanted the children to continue using the tablet in the preschool Ljusstaden. In the future, the teachers wanted more education about how children can use the tablet in the best possible way.

The development of human-computer interaction (HCI) systems, usable by people withvisual impairments is a progressing field of research. Similarly, the creation of audio-onlygames and digital tools has been investigated somewhat thoroughly, with many interestingresults. This thesis aims to combine the two fields in the creation of an audio-only digital tool,aimed at aiding visually impaired persons to navigate unknown areas. This is done by lookingat the field of HCI systems, and games for blind, and by looking at the concept of mentalmaps and spatial orientation within cognitive science. An application is created, evaluatedand tested based on a set number of criteria. An experiment is performed and the results areevaluated and compared to another digital tool in order to learn more about how to increasethe usability and functionality of digital tools for the visually impaired. The results give astrong indication towards how to best proceed with future research.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i den undervisning av elever i matematiksvårigheter som forskningen studerat, samt vilka effekter denna undervisning har på elevernas matematiska utveckling och lärande. Metoden för detta arbete är en systematisk litteraturstudie, där 30 forskningsstudier inom området kartläggs och analyseras. Forskningsfältet analyseras översiktligt, följt av en fördjupad analys. Resultatet av litteraturstudien tyder på en stor variation kring de digitala verktygens användningsområden. Av studien framgår att digitala verktyg används för att låta elever följa instruktioner och lösa matematiska uppgifter, att undervisa med virtuellt laborativt material, för anpassningar och som hjälpmedel, för att kommunicera och ge återkoppling, för en spelbaserad undervisning samt för mängdträning och repetition i matematik. Resultatet tyder överlag på positiva effekter av en undervisning med digitala verktyg på elever i matematiksvårigheter gällande lärande och utveckling i matematik. Resultatet tyder även på att den undervisning som framgår av forskningsstudierna till övervägande del går ut på att eleven interagerar med det digitala verktyget på egen hand. Detta resultat diskuteras utifrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Implikationer för vidare forskning och konsekvenser för undervisning diskuteras. / The purpose of this study is to investigate how digital tools are used in the teaching of students in mathematical diffuculties that research has studied, and the effects of this teaching on the students’ mathematical development and learning. The method for this study is a systematic review, where 30 research studies are charted and analyzed. The field of research is surveyed, followed by a profound analysis. The results of the study indicates that there is a great variety in the use of digital tools. The study shows that digital tools are used by letting students follow instructions and solve mathematical problems, for teaching with virtual manipulatives, as accommodations and support tools, for communication and feedback, for game-based learning and for increasing the amount of mathematical practice and repetition. The overall results indicate positive effects of teching with digital tools on mathematical learning and development of students in mathematical difficulties. The results also indicate that the teaching methods in the research studies are mainly based on letting the students interact with the digital tools on their own. This result is discussed based on a sociocultural perspective on knowledge and learning. Implications for further research and practice are discussed.

Syftet med studien är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra sex förskollärares uppfattningar om surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet. Utifrån syftet har tre frågeställningar konkretiserats vilka fokuserar på vad förskollärare uttrycker att surfplattan används till, hur den används samt vilka för- och nackdelar förskollärare uttrycker finns med användandet av surfplattan. Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex förskollärare för att besvara syfte och frågeställningar. Den teoretiska utgångspunkten är didaktik vilket legat som grund för utformningen av hela arbetet. Resultatet av studien visar att förskollärarna uttrycker en generellt positiv inställning till surfplattan som pedagogiskt verktyg i förskolan men det finns skillnader i det pedagogiska arbetet med det digitala verktyget. Alla förskollärarna använde sig av informationssökning och pedagogisk dokumentation i undervisningen. Majoriteten använde också film och pedagogiska spel men det urskildes ett visst motstånd kring detta. Några av förskollärarna använde också surfplattan för skapande syfte där surfplattan var ett verktyg för undersökande tillsammans med barnen. Alla förskollärare poängterade vikten att vara närvarande i användandet av surfplattan där samlärande i små grupper var den främsta metoden. Några av de för- och nackdelar som synliggjordes i studien var surfplattans lättillgänglighet och förmåga att skapa lärande, glädje, beroende och konflikter.

The aim of this study is to increase the understanding of digitization in school. More specifically it investigates the use of digital tools implemented in teaching activities. The study also aims to find out what opportunities digital use gives rise to in the role of primary school teachers and how digital progress has influenced the professional role. The three formulated questions that characterize the study are; “How do primary school teachers use digital tools in their professional activities?”, “To what extent do primary school teachers use digital tools in their professional activities?”, “What possible and changed ways of working have digital tools given rise in the professional education of primary school teachers?”. The empirical study is based on 63 questionnaires completed by primary school teachers in Uppsala County, which is the selection for this study. The theoretical framework consists of Engeströms activity theory, which is based on the socio-cultural perspective of learning founded by Vygotskij. The study is also based on previous research concerning the digitization of schools, including the digital tools as aids and digital literacy.   The result shows that the digital tools characterize the profession as a primary school teacher and that these tools have come to play a major role in teaching. The digital tools are used to a very large extent every day and have brought in many opportunities and also contributed to changed working methods in school. The result also shows that the digital tools can have negative effects, but most of the digital tools are seen as an asset.