Following an increased transport activity, higher rates of intermodal transportation is seen as a possible way to a more sustainable transportation industry. Efficient and digitalized communication flows between actors can lead to improved flexibility and reliability, thus contributing to a more competitive service and higher utilization of intermodal transportation. However, as of today, the industry is experiencing barriers regarding digitalization. The purpose of this study is to investigate communication flows between intermodal transportation actors and explore the potential of digital transformation to increase utilization of intermodal transportation. The study includes a mapping of communication flows at Stockholm Norvik Port as well as an analysis of barriers and development. The mapping is presented as two figures, one for import of goods and one for export of goods. The figures show the container moves and the type of communication between actors. Based on current state and qualitative data collected through interviews, barriers and developments of communication flows are identified. The study shows that communication flows are still characterized by manual processes. Automating communication flows would reduce the number of human errors and inefficiencies, leading to improved reliability and flexibility within the system. The barriers found to hamper digitalization are mainly related to the themes of low willingness, size of investment, system integration, data security, and a lack of cooperation between actors. Implementing new technologies will not be utilized effectively unless all actors adapt. The study identifies an overall low digital maturity among the actors. When discussing technological developments, the actors show reliance on current business models, limiting the way technologies are developed and implemented, leading to risk of missing potential value. / En ökad nyttjandegrad av intermodal transport ses som en potentiell lösning till de hållbarhetsproblem som kommer av en ökad transportaktivitet. Effektiva och digitaliserade kommunikationsflöden mellan aktörer kan leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig tjänst och högre nyttjandegrad av intermodal transport. I dagsläget upplever dock branschen barriärer gällande digitalisering. Syftet med den här studien är att undersöka kommunikationsflöden mellan intermodala transportaktörer och utforska vilken potential digital transformation har för att öka nyttjandegraden av intermodal transport. Studien består av en kartläggning av kommunikationsflöden kring Stockholm Norvik Hamn och en analys av barriärer och utvecklingspunkter. Kartläggningen presenteras som två figurer, där den ena visar importflöden och den andra exportflöden. I figurerna visas hur containrarna förflyttas och vilka kommunikationssätt som används mellan aktörerna. Baserat på nuläget och data insamlad genom kvalitativa intervjuer är barriärer och utvecklingspunkter identifierade. Studien visar att kommunikationsflödena fortfarande till stor grad karaktäriseras av manuella processer. Genom att automatisera kommunikationsflödena skulle man kunna minska antalet fel till följd av mänskliga faktorer och ineffektiviteter, vilket skulle leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet i systemet. De barriärer som hindrar digitalisering är i huvudsak relaterade till temana låg vilja, investeringsstorlek, systemintegration, datasäkerhet och brist på samarbete mellan aktörer. Implementering av nya teknologier kommer inte att användas effektivt om inte alla aktörer anpassar sig. Studien identifierar en genomgående låg digital mognad för aktörerna, vilket tydliggörs genom hur de visar tilltro till nuvarande affärsmodeller. Detta begränsar hur teknologierna utvecklas och implementeras, vilket leder till att de riskerar att missa potentiellt värde.

This thesis discusses digital transformation as an enabler of the circular economy in the Swedish automotive industry. Circular economy has gained awareness lately, and many companies want to implement this sustainable strategy. In doing so, digital transformation is often needed to succeed. However, academic literature on digitaltransformation and its impact on the circular economy is limited. This thesis aims to answer the research question: “How are Swedish automotive organizations leveraging digital transformation to transition towards a circular economy?”. The research is done through a survey of the Swedish automotive industry based on literature regarding the subjects. The authors identify five key findings regarding how the Swedish automotive industry leverages digital transformation to transition towarda circular economy. The findings are (01) the driving forces of digital transformation-driven circular economy, (02) the need to raise awareness regarding the impact of various digital technologies, (03) to continue the use of technologies that have a great impact on sustainability, (04) the need to raise awareness regarding the impact of digital technologies on sustainability, (05) the need for organizational awareness and involvement of employees in the circular economy strategy. / Denna uppsats diskuterar digital transformation som ett hjälpmedel att uppnå cirkulär ekonomi inom den svenska bilindustrin. Cirkulär ekonomi har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet och många företag vill genomföra denna hållbara strategi. För att lyckas med detta behövs ofta digital transformation. Akademisk litteratur om digital transformation och dess påverkan på cirkulär ekonomi är begränsad. Denna avhandling ämnar besvara forskningsfrågan “Hur använder svenska bilindustrindigital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi?”. Forskningen utförs genom en undersökning av den svenska bilindustrin baserad på litteratur om ämnena. Avhandlingens författare identifierar fem viktiga observationer angående hur den svenska bilindustrin använder digital transformation för att övergå till cirkulär ekonomi. De fem observationerna är (01) de drivande krafterna bakom digital transformationsdriven cirkulär ekonomi, (02) behovet att öka medvetenheten om olika digitala teknologiers påverkan, (03) att fortsätta användningen av teknologier med stor inverkan på hållbarhet, (04) behovet att öka medvetenheten om digitala teknologiers inverkan på hållbarhet, (05) behovet av organisatorisk medvetenhet och engagemang av anställda i cirkulär ekonomi-strategi.

Research questions: How do industrial manufacturing companies maintain and adapt their organizational capabilities during transformation towards servitization? How do manufacturing firms maintain and balance their operational capabilities while developing service capabilities? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how industrial manufacturing companies maintain, adapt and balance organizational capabilities in production in the transition towards servitization. Method: The theoretical framework used in this study is based on studies on digital transformation, servitization and organizational capabilities and how these affect the manufacturing industry. The qualitative study is based on five interviews and complementary email conversations, which were conducted with managers at Volvo Construction Equipment. The selection of respondents was carried out according to positions with relevant competence to create an overall as well as detailed understanding of the company's digitization, servitization and organizational capabilities. Conclusion: The results of the study demonstrate the importance of technological integration with customers to expand the service business and adaptation of existing capabilities in new environments. The balance between production and service development is central, which requires consensus and a shared vision. Volvo Construction Equipments customer-oriented strategy has led to more advanced services that require new capabilities. A clear strategy for servitization, digitization and production are therefore necessary to achieve a successful transformation. / Forskningsfrågor: Hur bibehåller och anpassar tillverkande industriföretag sina organisatoriska förmågor vid transformation mot tjänstefiering? Hur bibehåller och balanserar tillverkande industriföretag sina operativa förmågor under utvecklingen av tjänstefieringsförmågor? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen hur tillverkande industriföretag bibehåller, anpassar och balanserar organisatoriska förmågor i produktion i övergången mot tjänstefiering. Metod: Den teoretiska referensram som använts i denna studie bygger på studier om digital transformation, tjänstefiering samt organisatoriska förmågor och hur dessa påverkar tillverkningsindustrin. Den kvalitativa studien bygger på fem intervjuer och kompletterande mailkonversationer, som genomfördes med ledare hos Volvo Construction Equipment. Valet av respondenter utfördes efter positioner med relevant kompetens för att skapa en övergripande samt detaljerad förståelse för företagets digitalisering, tjänstefiering och organisatoriska förmågor. Slutsats: Resultaten från studien påvisar vikten av teknologisk integration med kunder för att expandera tjänsteaffären och anpassning av befintliga förmågor i nya miljöer. Balansen mellan produktion och tjänsteutveckling är central, vilket kräver samförstånd och gemensam vision. Volvo Construction Equipments kundorienterade strategi har lett till mer avancerade tjänster som kräver nya förmågor. En tydlig strategi för tjänstefiering, digitalisering och produktion är därmed nödvändig för att uppnå en lyckad transformation.

Användningen av digitala teknologier har ökat allt mer i samhället, särskilt under det senaste decenniet. Det möjliggör för företag att digitalisera sina arbetsprocesser för att öka effektivite-ten, minska kostnaderna och förbättra de produkter och tjänster de erbjuder. Å andra sidan påverkar digitaliseringen anställdas roller och arbetssätt på olika sätt. Studiens syfte var att, med utgångspunkt i anställdas upplevelser, identifiera hur en ”top-down” digitaliserings-process har påverkat anställdas arbetssätt och roller inom ett bolag som arbetar med rutinmässiga och repetitiva arbetsuppgifter. Dessutom hur dessa förändringar beskrivs som positiva eller negativa av de anställda. Anställda vid ett tågbolag valdes ut för att undersökas i denna studie med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultatet av studien visar att digitaliseringen har påverkat olika grupper i företaget på olika sätt. Den beskrevs både som positiv och negativ av olika grupper. I en grupp har digitaliseringen effektiviserat och underlättat deras arbetssätt och roller, och därmed beskriver de digitalisering-en som positiv. Samtidigt, i en annan grupp har digitaliseringen orsakat en radikal förändring där nya arbetsuppgifter och ansvarsområden har lagts på anställdas roller och arbetssätt. Dessa förändringar i roller och arbetssätt har ökat arbetsbelastningen för dem. Därför känner de sig stressade och oroliga till följd av dessa förändringar, och därmed beskriver denna grupp digitaliseringen som negativ. / The use of digital technologies has increased more and more in society, especially in the last decade. It enables companies to digitize their work processes to increase efficiency, reduce costs and improve the products and services they offer. On the other hand, digitization affects employees' roles and working methods in different ways. The purpose of the study was to, based on employees' experiences, identify how a "top-down" digitization process has affected employees' working methods and roles within a company that works with routine and repetitive tasks. And how its changes are described, as positive or negative by the employees. Employees of a train company were selected to be investigated in this study, using qualitative interviews.  The results of the study show that digitization has affected different groups in the company in different ways. It was described as both positive and negative by different groups. In one group, digitization has made their work methods and roles more efficient and easier, and thus they describe digitization as positive. At the same time, in another group, digitization has caused a radical change where new tasks and areas of responsibility have been placed on employee roles and ways of working. These changes in roles and ways of working have increased their workload. Therefore, they feel stressed and worried as a result of these changes, and thus this group describes digitization as negative.

Omnikanalstrategier har förändrat arbetsmiljön i detaljhandeln genom att integrera digital teknik över flera plattformar, vilket påverkar butiksanställdas arbetsuppgifter och arbetsmiljö. Denna studie undersöker hur omnikanalstrategier har påverkat arbetsuppgifterna för anställda i klädbutiker. Genom kvalitativa intervjuer med butiksanställda framkom det att implementeringen av omnikanalstrategier har lett till en ökning av tekniskt avancerade uppgifter, såsom hantering av onlinebeställningar och synkronisering av lagerstatus. De anställda har också behövt utveckla nya digitala färdigheter för att möta dessa krav. Resultaten visar att även om tekniken har förbättrat effektiviteten, har den också ökat arbetsbelastningen och komplexiteten i arbetsuppgifterna, vilket ibland leder till stress och utmaningar med att balansera kundservice mellan digitala och fysiska plattformar. Den mänskliga interaktionen förblir dock en viktig komponent för att leverera en tillfredsställande kundupplevelse. / Omnichannel strategies have transformed the retail work environment by integrating digital technology across multiple platforms, impacting the tasks and work environment of store employees. This study examines how omnichannel strategies have affected the tasks of employees in clothing stores. Through qualitative interviews with store employees, it was found that the implementation of omnichannel strategies has led to an increase in technically advanced tasks, such as handling online orders and synchronizing real-time inventory status. Employees have also had to develop new digital skills to meet these demands. The results show that while technology has improved efficiency, it has also increased the workload and complexity of tasks, sometimes leading to stress and challenges in balancing customer service between digital and physical platforms. However, human interaction remains an essential component for delivering a satisfactory customer experience.

Digitalization is an upcoming trend that divides the manufacturing industry of today. As an increasing number of companies chose to implement digitalization as a business strategy, some companies still struggle with implementing digitalization into their businesses. Previous research has developed digital transformation models, but has been admitted as too generic. This thesis used the most comprehensive transformation model as base and aimed to make it practically implementable for a manufacturing company with a process layout. To enable this, a case study was conducted on a steel-processing company with this layout design. This thesis had an inductive approach, where primary data were collected from one selected company through a pilot study and semi structured interviews, and secondary data were collected through a literature review. During the study, it was discovered that a company can benefit from using a customized guidance of how to implement digitalization, to optimally use digital opportunities. This thesis contributed with additional steps and extensions of the previous transformation model. The contribution consisted of the involvement of competency, creation of definition, identified digitalization trends relating to a SWOT analysis, additional phenomenon to take into consideration when analyzing future scenarios, additional questions to consider when analyzing impacted areas, creation of a digital business strategy, a comparison of impacted areas with previous projects, additional identified actions to fill the gap between current state and goals, and five identified criteria’s on how to prioritize these actions. This study extends current research with details and depth regarding a digital transformation model, and hence make it more practical. For future research, a case study testing the potential of the transformation model on a similar company should be conducted, and thereby improve the model further. / Digitalisering är en uppgående trend som delar upp dagens tillverkningsindustri. Medan ett ökande antal företag väljer att implementera digitalisering som en affärsstrategi, så kämpar fortfarande andra företag med att implementera digitalisering i sin verksamhet. Tidigare forskning har utvecklat digitala transformationsmodeller, men de har ansetts för allmänna. Denna uppsats använder den mest omfattande digitala transformationsmodellen som bas med syfte att göra den praktiskt användbar för ett tillverkande företag med en funktionell verkstadslayout. För att möjliggöra detta genomfördes en fallstudie på ett stålföretag med denna fabriksdesign. Uppsatsen genomfördes med ett induktivt tillvägagångssätt där primärdata samlades in genom en pilotstudie och halvstrukturerade intervjuer, och sekundärdata samlades in genom en litteraturstudie. Under studien framkom det att ett företag skulle ha nytta av en anpassad vägledning för hur digitalisering ska implementeras för att optimalt utnyttja digitala möjligheter. Denna studie bidrog med ytterligare steg och utökningar av den tidigare transformationsmodellen. Studiens bidrag involverar kompetenssäkring, identifierade digitaliseringstrender relaterade till en SWOTanalys, fenomen att ta hänsyn till gällande framtida scenarion, frågor att överväga vid analys av de påverkade områdena, skapande av en digital affärsstrategi, en jämförelse av påverkade områden med tidigare genomförda projekt, åtgärder för att fylla gapet mellan företagets nuvarande tillstånd och mål och kriterier för hur man prioriterar dessa åtgärder. Denna studie utökar aktuell forskning med detaljer och djup gällande en digital transformationsmodell, och gör den därav mer praktisk. I framtida forskning bör en fallstudie som testar potentialen hos transformationsmodellen på ett liknande företag genomföras, och därigenom förbättra modellen ytterligare.

Digital transformation is an advancement in the wake of digitalization and have affected many industries and organizations during the recent decade. Due to both internal and external factors, this transformation is currently hitting the financial institutions and the asset management industry. Pressure from newcomers in the industry that have utilized the new technology and are taking over market share from larger banks. For asset managers to be able to hold on to their position in the market they will have to develop firm and sustainable digital strategies alongside the technological development. Regulations are toughening the industry and it is ever as important to report correct information about all your products. This thesis project will focus on asset managers who are facing such digital transformation and look at the key drivers of the digital strategy. The research was conducted via a qualitative method using interviews to gain further understanding of what the key driver are and the issues a legacy technical system can have on a team in asset management. The results found indicates the importance of adopting a digital strategy that is fit for the digitalization wave happening in the industry. Three main drivers were found to be most relevant, Human Capital, Digitalization \& Technology, and External Factors. The importance to focus on these three drivers when constructing the digital strategy is argued. The analysis has been in cooperation with an asset manager, however the digital strategy drivers could also be applied on other industries that are facing digital transformation. / Digital transformation är en fortsättning av vågen av digitalisering och har påverkat många industrier och organisationer det senaste årtiondet. Både på grund av interna och externa faktorer så har den här transformationen nätt finansiella institutioner och asset managementindustrin. Press från nykomlingar i industrin har utnyttjat nya teknologier och har börjat ta över marknadsandelar från bankerna. För att asset managers ska lyckas hålla kvar i sin dominanta position i marknaden så måste de utveckla starka och hållbara digitala strategier tillsammans med den tekniska utvecklingen. Regelverk blir allt tuffare i industrin och det blir allt mer viktigt att rapportera korrekt information om alla sina produkter. Det här examensarbetet kommer fokusera på asset managers som just nu möter sådan digital transformation och kommer titta på vad som är de viktigaste aspekterna i den digitala strategin. Arbetet har genomförts med kvalitativa metoder i form av intervjuer för att samla vidare information om vad som är just de viktigaste aspekterna. även analysera dem problemen som kan uppstå med förlegade tekniska system inom asset management. De funna resultaten indikerar vikten av att anamma en digital strategi som är passande den digitaliserings våg som just ni sker i industrin. De tre huvudaspekterna som hittades var, Det Mänskliga Kapitalet, Digitalisering & Teknologi och Externa Faktorer. Vikten av att fokusera på dessa tre aspekter när man konstruerar den digitala strategin har diskuterats. Analysen har gjorts i samarbete med en asset manager, men dessa huvudaspekter kan också bli applicerbara i andra industrier som möter digital transformation när man utvecklar den digitala strategin.

Problemformulering: Hur påverkas organisationer vid digitala transformationer?  Syfte: Uppsatsens primära syfte är att redogöra för hur en digital transformation har påverkat organisationers affärsmodeller samt påverkat verksamheters användande av strategier. Vi ämnar även att undersöka varför organisationer genomgick en digital transformation och vad som önskades att uppnås med förändringen.  Metod: En kvalitativ datainsamling med en deduktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in via strukturerade intervjuer på respondenternas arbetsplatser.  Slutsats: Studien påvisar att organisationerna efter en digital transformation har kunnat skapa ett högre värde genom kostnadsminimering och effektivisering genom användning av mindre medel. Studien visar även att organisationsförändringen förändrar en verksamhet från grunden eftersom nya strukturer och system tillämpas samt delvis påverkar affärsmodeller. Det är därför av vikt att ha en digital strategi, en handlingsplan och mål för förändringsprocessen.

The purpose of the study was to map the small and medium sized industrial companies in Västernorrland and their work with digitalization. This was performed with the help of an analysis where data from the companies book keeping were retrieved from a database together with a survey that was sent to the companies. The analysis showed how the industry in Västernorrland looks like considering the development of number of companies, number of employees, revenue and more. The questions of the survey were chosen to fit with indicators from the governmental strategy for the industrial transformation. The results of the survey showed that the most of the respondents work with digitalization to some extent. Production and marketing are the main areas where the companies see the biggest possibilities with digitalization. There are very few women in the industrial companies in Västernorrland, both in general and in leading positions. This is contrary to the fact that women in general have a higher education than men, something that is becoming increasingly important with the expansion of digitalization. Support initiatives in the form of a better cooperation between schools and the industry could solve the supply of competence to the companies. The analysis shows that, except for how the industry presently looks, that it is difficult to draw any conclusions about how the companies work with digitalization. There are tendencies that high-tech companies more often themselves write about their work with digitalization on their websites which can be connected to that these companies work more actively with digitalization compared to low-tech companies. / Syftet med studien var att kartlägga små och medelstora industriföretag i Västernorrland och deras arbete med digitalisering. Detta genomfördes med hjälp av en analys där data från företagens bokföring togs fram via en databas tillsammans med en enkät som skickades ut till företagen. Analysen visade på hur industrin ser ut i Västernorrland gällande utvecklingen i antal företag, antal anställda, omsättning med mera. Frågorna i enkäten valdes ut för att passa ihop med indikatorer ur regeringens nyindustrialiseringsstrategi. Resultaten visar att de flesta svarande arbetar med digitalisering i någon omfattning. Inom produktion och marknadsföring ser företagen störst möjlighet med digitalisering. Det är mycket få kvinnor inom Västernorrlands industriföretag, både överlag i företagen men också i ledande befattningar. Detta går tvärt emot det faktum att kvinnor överlag har en högre utbildningsnivå än män, något som blir allt mer viktigt i och med digitaliseringens utbredning. Stödinsatser i form av ett bättre samarbete mellan näringsliv och skolor skulle kunna lösa företagens kompetensförsörjning. Analysen visar, förutom hur industrin ser ut i nuläget, att det är svårt att dra några slutsatser om hur företagen arbetar med digitalisering. Det finns tendenser på att högteknologiska företag själva skriver om digitalisering på deras hemsidor vilket kan kopplas samman med att dessa företag arbetar mer aktivt med digitalisering än lågteknologiska företag.

Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen. Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher. Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras. / Background: The society is currently going through a change to more data-driven companies which makes the connection between IT and control most relevant. The increased digitalization affects companies’ ways of managing and creates both possibilities and challenges. Digitalization is no longer a question for the IT-department alone, but for the entire organization. It is not a question if digitalization affects companies, but how. Purpose: The aim of this study is to examine in which ways digitalization can change and affect operating control. Completion: This study is characterized by a qualitative methodology and has a realistic perspective. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews with respondents from six different companies within different industries. Conclusion: The digitalization has affected the studied cases’ operating control in many ways. To be able to succeed in the new and constantly changing environment, companies need to restructure their business and create new roles within the organization. Companies are also searching for new competencies. The digital transformation facilitates the flow of information, transparency and the creation of more effective value chains and contributes to increased customer orientation thanks to the possibilities of analyzing customer behavior through data. This in turn leads to companies being able to broaden and change their offerings, and here there seems to be an endeavor to start from the core product. An important aspect connected to this, is that the digitalization of activities does not necessarily lead to positive results for companies and therefore they need to know what they want to achieve with a digital transformation before making investments. Finally, it seems like companies’ degree of digital maturity has an impact on the extent to which operating control change.