The transportation industry stands for a big chunk of the worlds total carbon emissions. To counter this problem electric vehicles are seen as a good solution. However, these vehicles come at a greater cost and do not offer the same range as their less environmentally friendly counterpart. To lessen costs and development time when optimizing electric vehicles, simulations of the vehicles functionality can be utilized. One way of getting such simulations is to design a digital twin of the physical system. A digital twin is able to mimic the functionality of the physical system and can therefore offer well based indications of how a change in design will change the performance in reality. In this thesis a digital twin of the cooling system of an electric boat is designed with realistic results. Cooling systems in the scope of electric vehicles are of grave importance since the electric driveline becomes hot during use which can hinder performance of the vehicle. This is especially true for the high voltage batteries that tend to have quite a narrow range of temperatures within which performance is optimal. This thesis handles an attempt at optimizing the cooling system, replicated by the digital twin, by the use of a temperature predictive model. Three different machine learning models were tested and the resulting best model achieved a mean absolute error of 2.4 and a mean average percentage error of 5.7. However, the model was unable to foresee sudden temperature spikes and drops. A possible fix, that could not be tested in this thesis, would be to implement further input data such as driver profiles and/or GPS data with speed limits. / Transportindustrin står för en stor del av världens totala koldioxidutsläpp. För att motverka detta problem ses elfordon som en bra lösning. Dessa fordon kommer dock till en högre kostnad och erbjuder inte samma räckvidd som deras mindre miljövänliga motpart. För att minska kostnader och utvecklingstid vid optimering av elfordon kan simuleringar av fordonens funktionalitet användas. Ett sätt att få sådana simuleringar är att designa en digital tvilling av det fysiska systemet. En digital tvilling kan efterlikna det fysiska systemets funktionalitet och kan därför erbjuda välbaserade indikationer på hur en förändring i design kommer att förändra prestandan. I detta examensarbete designas en digital tvilling av kylsystemet i en elbåt med realistiska resultat. Kylsystem i elfordon är av stor betydelse eftersom den elektriska drivlinan blir varm under användning, vilket kan hindra fordonets prestanda. Detta gäller särskilt för högspänningsbatterierna som tenderar att ha ett ganska smalt temperaturintervall för optimal prestanda. Denna avhandling behandlar ett försök att optimera kylsystemet, replikerat av den digitala tvillingen, genom att använda en temperaturförutsende modell. Tre olika maskininlärningsmodeller testades och den resulterande bästa modellen uppnådde ett genomsnittligt absolut fel på 2.4 och ett genomsnittligt procentuellt fel på 5.7. Modellen kunde dock inte förutse plötsliga temperaturspikar och -fall. En möjlig fix, som inte kunde testas i denna avhandling, skulle vara att implementera ytterligare indata såsom förarprofiler och/eller GPS-data med hastighetsbegränsningar.

More dynamic markets, shorter product life cycles and comprehensive variant management are challenges that dominate today's market. These maxims apply to the automotive sector, which is currently highly exposed to trade wars, changing mobility patterns and the emergence of new technologies and competitors. To meet these challenges, this thesis presents the creation of a digital twin of an existing production line of electric motors using discrete event simulation. Based on a detailed literature research, a step-by-step establishment of the simulation model of the production line using the software Plant Simulation is presented and argued. Finally, different experiments are carried out with the created model to show how a production line can be examined and optimized by means ofsimulation using different parameters. Within the scope of the different experiments regarding the number of workpiece carriers, number of operators as well as buffer sizes, the line was examined concerning the increase of the output. Furthermore, the simulation model was used to make decisions for future investments in additional XXX machines. Four different scenarios were examined and optimized. By examining the different parameters, optimization potentials of XXX% in the first scenario and up to XXX% in the fourth scenario were achieved. Finally, it was proven that the developed simulation model can be used as a tool for optimizing an existing production line and can generate useful investment information. Beyond that, the development of the simulation model can be employed to investigate further business questions at hand for the specific production line in question. / Mer dynamiska marknader, kortare produktlivscykler och omfattande varianthantering är utmaningar som dominerar dagens marknad. Dessa maximer gäller bilindustrin, som för närvarande är mycket utsatt för handelskrig, förändrade rörlighetsmönster och framväxten av ny teknik och nya konkurrenter. För att möta dessa utmaningar innebär denna avhandling skapandet av en digital tvilling av en befintlig produktionslinje av elmotorer med diskret händelsesimulering. Baserat på en detaljerad litteraturforskning presenteras och argumenteras en steg-för-steg-etablering av simuleringsmodellen för produktionslinjen med hjälp av programvaran Plant Simulation. Slutligen utförs olika experiment med den skapade modellen för att visa hur en produktionslinje kan undersökas och optimeras med hjälp av simulering med hjälp av olika parametrar. Inom ramen för de olika experimenten när det gäller antalet arbetsstyckesbärare, antalet operatörer samt buffertstorlekar undersöktes linjen om ökningen av produktionen. Dessutom användes simuleringsmodellen för att fatta beslut för framtida investeringar i ytterligare hårnålsmaskiner. Fyra olika scenarier undersöktes och optimerades. Genom att undersöka de olika parametrarna uppnåddes optimeringspotentialer på XXX % i det första scenariot och upp till XXX % i det fjärde scenariot. Slutligen bevisades det att den utvecklade simuleringsmodellen kan användas som ett verktyg för att optimera en befintlig produktionslinje och kan generera användbar investeringsinformation. Utöver detta kan utvecklingen av simuleringsmodellen användas för att undersöka ytterligare affärsfrågor till hands för den specifika produktionslinjen i fråga.

Cyber-Physical System (CPS) or Digital-Twin approach are becoming popular in industry 4.0 revolution. CPS not only allow to view the online status of equipment, but also allow to predict the health of tool. Based on the real time sensor data, it aims to detect anomalies in the industrial operation and prefigure future failure, which lead it towards smart maintenance. CPS can contribute to sustainable environment as well as sustainable production, due to its real-time analysis on production. In this thesis, we analyzed the behavior of a tool of Ringvalsverk 4, at Ovako with its twin model (known as Digital-Twin) over a series of data. Initially, the data contained unwanted signals which is then cleaned in the data processing phase, and only before production signal is used to identify the tool’s model. Matlab’s system identification toolbox is used for identifying the system model, the identified model is also validated and analyzed in term of stability, which is then used in CPS. The Digital-Twin model is then used and its output being analyzed together with tool’s output to detect when its start deviate from normal behavior.

As organisations adapt to the rigorous demands set by global markets, the supply chains that constitute their logistics networks become increasingly complex. This often has a detrimental effect on the supply chain visibility within the organisation, which may in turn have a negative impact on the core business of the organisation. This paper aims to determine how organisations can benefit in terms of improving their logistical supply chain visibility by implementing a Digital Twin — an all-encompassing virtual representation of the physical assets that constitute the logistics system. Furthermore, challenges related to implementation and the necessary steps to overcome these challenges were examined.  The results of the study are that Digital Twins may prove beneficial to organisations in terms of improving metrics of analytics, diagnostics, predictions and descriptions of physical assets. However, these benefits come with notable challenges — managing implementation and maintenance costs, ensuring proper information modelling, adopting new technology and leading the organisation through the changes that an implementation would entail.  In conclusion, a Digital Twin is a powerful tool suitable for organisations where the benefits outweigh the challenges of the initial implementation. Therefore, careful consideration must be taken to ensure that the investment is worthwhile. Further research is required to determine the most efficient way of introducing a Digital Twin to a logistical supply chain. / I takt med att organisationer anpassar sig till de hårda krav som ställs av den globala marknaden ökar också komplexiteten i deras logistiknätverk. Detta har ofta en negativ effekt på synligheten inom logistikkedjan i organisationen, vilken i sin tur kan ha en negativ påverkan på organisationens kärnverksamhet. Målet med denna studie är att utröna de fördelar som organisationer kan uppnå vad gäller att förbättra synligheten inom deras logistikkedjor genom att implementera en Digital Tvilling — en allomfattande virtuell representation av de fysiska tillgångar som utgör logistikkedjan.  Resultaten av studien är att Digitala Tvillingar kan vara gynnsamma för organisationer när det gäller att förbättra analys, diagnostik, prognoser och beskrivningar av fysiska tillgångar. Implementationen medför dock utmaningar — hantering av implementations- och driftskostnader, utformning av informationsmodellering, anammandet av ny teknik och ledarskap genom förändringsarbetet som en implementering skulle innebära.  Sammanfattningsvis är en Digital Tvilling ett verktyg som lämpar sig för organisationer där fördelarna överväger de utmaningar som tillkommer med implementationen. Därmed bör beslutet om en eventuell implementation endast ske efter noggrant övervägande. Vidare forskning behöver genomföras för att utröna den mest effektiva metoden för att introducera en Digital Tvilling till en logistikkedja.

The forth industrial revolution has risen the born of new mega trends for the improvement of the time to market and the spare of resources in the development and manufacturing of a new product. Among these trends, the Digital Twin (DT) is the one of major interests for developers and strategy analysts. The perfect transposition of a real entity into a digital environment enables the exploration and testing of the different components within the defined object, taking a further step towards a perfect correct-by-design approach. STMicroelectronics (ST) is exploring the benefits that this technology offers to the developers. The company’s primary focus revolves around the creation of SystemC models for the manufactured components so that a co-simulation between an Hardware (HW)/Software (SW) platform and a kinematic simulator is possible. This innovative approach facilitate the comprehensive validation of the designed Firmware (FW), relying on the intricate interplay with sensory aspects influenced by both device behavior and environmental circumstances. Furthermore, many applications nowadays implement an Artificial Intelligence (AI) algorithm: its performance is strictly dependent on the quality of the signals sensed and on the dataset on which the model is built. The creation of a proper DT allows to implement its development during the design phase, creating not only a valid AI for the real product, but also improving the quality and the performance of the model built. This conclusion is proven through the construction of a simple robotic arm implementing an anomaly detection algorithm based on a Machine Learning (ML) model. / Den fjärde industriella revolutionen har gett upphov till nya megatrender för förbättring av time-to-market och spara resurser vid utveckling och tillverkning av tillverkning av en ny produkt. Bland dessa trender är DT av stort intresse för utvecklare och strategianalytiker. Den perfekta överföringen av en verklig enhet till en digital miljö gör det möjligt att utforska och testa de olika komponenter inom det definierade objektet, vilket tar ytterligare ett steg mot en perfekt korrekt-från-design-metod. ST utforskar fördelarna som denna teknologi erbjuder utvecklare. Företagets huvudsakliga fokus kretsar kring skapandet av SystemC-modeller för tillverkade komponenter så att en samkörning mellan en HW/SW och en kinematisk simulator blir möjlig. Denna innovativa metod underlättar den omfattande valideringen av utformad FW och bygger på den intrikata interaktionen med sensoriska aspekter som påverkas av både enhetens beteende och miljöförhållanden. Dessutom implementerar många applikationer nuförtiden en algoritm för AI: dess prestanda är strikt beroende av kvaliteten på de uppfångade signalerna och den dataset på vilken modellen bygger. Skapandet av en korrekt DT möjliggör genomförandet av detta steg under designfasen, vilket inte bara resulterar i en giltig AI för den verkliga produkten utan också förbättrar kvaliteten och prestandan hos den skapade modellen. Denna slutsats bevisas genom konstruktionen av en enkel robotarm som implementerar en algoritm för avvikelsedetektering baserad på en ML model.

Underhåll är en aktivitet som varje produktion vill undvika så mycket som möjligt på grund av kostnaderna och tiden som anknyts till den. Trots detta så är en väl fungerande underhållsverksamhet väsentlig för att främja produktionens funktionssäkerhet och tillgänglighet att tillverka. En effektiv underhållsorganisation går däremot inte ut på att genomföra mer underhåll än vad som egentligen är nödvändigt utan att genomföra underhåll i rätt tid. På traditionellt sätt så genomförs detta genom att ersätta slitage delar och serva utrustningen med fastställda mellanrum för att förebygga att haveri, vilket kallas för förebyggande underhåll. De tidsintervaller som angivits för service bestäms av leverantörerna och grundar sig i en generell uppskattning av slitagedelarnas livslängd utifrån tester och analys. Till skillnad från att köra utrustningen till den går sönder som kallas för Avhjälpande underhåll så kan underhåll genomföras vid lämpliga tider så att det inte påverkar produktion och tillgänglighet. Men de tidsintervall som leverantörerna rekommenderar till företagen garanterar inte att slitage delen håller sig till det intervallet, delarna kan exempelvis rasa tidigare än angivet eller till och med hålla längre. Av denna anledning är det naturliga steget i underhållets utveckling att kunna övervaka utrustningens hälsa i hopp om att kunna förutspå när och varför ett haveri ska uppstå. Den här typen av underhåll kallas för tillståndsbaserat och prediktivt underhåll och medför ultimat tillgänglighet av utrustning och den mest kostnadseffektiva underhållsorganisationen, då god framförhållning och översikt uppnås för att enbart genomföra underhåll när det behövs. Det som gör tillståndsbaserat och prediktivt underhåll möjligt är den fjärde industriella revolutionen “Industri 4.0” och teknologierna som associeras med den som går ut på absolut digitalisering av produktionen och smarta fabriker. Teknologier som IoT, Big Dataanalys och Artificiell Intelligens används för att koppla upp utrustning till nätet med hjälp av givare för att samla in och lagra data som ska användas i analyser för att prognosera dess livslängd. Uppdragsgivaren AstraZeneca i Södertälje tillverkar olika typer av läkemedel som många är livsviktiga för de patienter som tar dessa mediciner. Om AstraZenecas produktion står still på grund av fel i utrustningen kommer det inte enbart medföra stora ekonomiska konsekvenser utan även påverka de människor som med livet förlitar sig på den medicin som levereras. För att försäkra produktionens tillgänglighet har AstraZeneca gjort försök att tillämpa tillståndsbaserat och prediktivt underhåll men det är fortfarande enbart i startgroparna. Eftersom ventilation är kritisk del av AstraZeneca produktion då ett fel i ventilationssystemet resulterar i totalt produktionsstopp i byggnaden förens problemet åtgärdas och anläggningen sanerats blev det även rapportens fokusområde. Arbetets uppgift går därför ut på att undersöka möjligheter för AstraZeneca att utveckla deras prediktiva och tillståndsbaserat underhåll på deras ventilationssystem, för att sedan kunna identifiera och presentera förslag på åtgärder. Dessa förslag analyserades sedan med hjälp av verktygen QFD-Matris och Pugh-Matris för att kunna uppskatta vilket förslag som är mest kostnadseffektivt, funktions effektivt samt vilket förslag som kommer tillföra mest nytta för underhållet på AstraZeneca. / Maintenance is an activity that every production wants to avoid as much as possible due to the costs and the time associated with it. Despite this, a well-functioning maintenance operation is essential to promote the production's availability to manufacture and operational reliability. Running an efficient maintenance operation is not about carrying out more maintenance than is necessary but carrying out the right amount of maintenance at the right time. Traditionally speaking this is done by replacing worn parts and servicing the equipment at set intervals to prevent breakdowns, this method is called preventive maintenance. The intervals specified for service are determined by the suppliers and are based on general estimates of the service life for the spare parts from test and analytics. Preventive maintenance allows for maintenance to be carried out at appropriate time to not affect production and availability unlike running the equipment until breakdown, which is called reactive maintenance. However, these intervals that the suppliers recommend do not guarantee that the parts adhere to the given interval, the part can for example break down earlier than expected or even outlast its prescribed lifetime. Because of this, the natural step in the development of maintenance is giving companies the ability to monitor the health of the equipment in hope of being able to predict potential breakdowns. This is what Condition-Based and predictive maintenance is and it provides the ultimate availability of equipment and the most cost-effective maintenance organization, because the good foresight and overview allows maintenance to be carried out only when needed. The fourth industrial revolution “Industry 4.0”, absolute digitalization of production, smart factories and all the technologies associated with this is what makes this type of maintenance possible. Technologies such as IoT, Big Data Analytics and Artificial Intelligence are used to connect equipment to the network using sensors so that data can be stored and collected to be analyzed to forecast the lifespan of parts and equipment. AstraZeneca in Södertälje manufactures different types of medicine, many of which are vital for the patients who take them. If their production comes to a standstill due to equipment failure, it will not only have major financial consequences but also greatly affect the people who rely on the medicine offered with their lives. To ensure the availability of production, AstraZeneca has made attempts to apply condition-based and predictive maintenance, but it is still only in its infancy. Since ventilation is a critical part of AstraZeneca's production, as a failure here will result in a total production stoppage for the building affected and will not resume before the problem is remedied and the plant is decontaminated, it also became the report's focus area. The task at hand is therefore to investigate the opportunities AstraZeneca must develop their predictive and condition-based maintenance for their ventilation systems, in order to be able to present proposals for measures. The proposals will then be analyzed using tools like the QFD-Matrix and the Pugh-Matrix in order to estimate which is more cost effective, function effective and which one will bring the most benefit to AstraZeneca.