Lack of visibility of the assets in a product supply chain compromises attempts to optimise supply chain management. Increasing the visibility of these assets presents a relatively unexplored frontier in operations and supply where organisations can create competitive advantage through the opportunities asset visibility offer. This research aims at investigating the key capabilities of asset visibility specifically those associated with returnable transport assets that travel across supply chains carrying material and products e.g. cages, boxes, trays, trolleys and pallet bins. In addition, how these capabilities may influence supply chain visibility and firm performance in a way that might lead to sustainable competitive advantage is examined. To achieve these objectives, the research develops a two-stage model that is theoretically grounded in the extended resource-based view. Philosophically, the research adopts a critical realist approach using abductive logic. Methodologically, a sequential exploratory strategy for data collection is implemented. A qualitative, indepth site-based case study supported by field expert interviews was conducted as a pilot study. The pilot study findings refined the initial conceptual model derived from literature and informed the next stage of the research. The quantitative phase focused on refining the factors constituting asset visibility capabilities and then testing the relationship between these capabilities and supply chain visibility, performance and sustainable competitive advantage. Key findings are that asset visibility capabilities are shaped through three key capabilities: (1) an asset management capability formed by both core technological aspects related to tracking and tracing technology, and non-technological ones focusing on logistic-related capability; (2) a complementary technological capability comprising of IT infrastructure for supply chain integration; and (3) a complementary nontechnological capability represented through three sub-capabilities: (a) supply chain process integration; (b) focal firm-3PL relational orientation; and (c) internal firm integration. The research findings prove a positive relationship between asset visibility capabilities and supply chain visibility. In addition, a positive relationship between these capabilities and sustainable competitive advantage through the mediated effect of supply chain visibility and firm performance, is confirmed.

How supply chain visibility could benefit the field of supply chain management is well-known, both within academia and among practitioners. However, less is known about the challenges that supply chain visibility may be coupled with, especially when it comes to organisational challenges for a broader market presence where actors may have conflicting incentives. This thesis tries to explore this issue and does so through a case study by analyzing organisational challenges for supply chain visibility to see greater presence in the third-party logistics market. Most importantly, the findings suggest that an ecosystem perspective is necessary inorder to fully comprehend the organisational challenges. By applying an ecosystem perspective, previously known challenges can be better understood by connecting them with market dynamics, and it also revealed previously unknown challenges related to regulatory challenges. The purpose of this thesis is not to provide definitive theory, but rather show the promise of utilizing an ecosystem perspective in the contemporary supply chain visibility field. This could prove helpful within academia as well as for practitioners. / Det är välkänt hur supply chain visibility kan gynna supply chain management, både inom akademin och för yrkesverksamma. Däremot är det mindre känt vilka utmaningar som är förknippade med marknadsetablering av supply chain visibility, särskilt när det gäller organisatoriska utmaningar. Denna uppsats syftar till att utforska dessa utmaningar genom en fallstudie, med fokus främst på de organisatoriska utmaningar som supply chain visibility skulle kunna innebära inom tredjepartslogistik. Den viktigaste insikten från denna studie är att ett ekosystemsperspektiv är nödvändigt för att fullt ut förstå de organisatoriska utmaningarna. Genom att tillämpa ett ekosystemsperspektiv kan tidigare okända utmaningar bättre förstås genom att kopplas samman med marknadsdynamik. Dessutom upptäcktes en ny kategori av utmaningar som tidigare forskning inte har redogjort för, nämligen juridiska utmaningar. Syftet med denna uppsats var inte att skapa ett definitivt ramverk utan att visa möjligheterna med tillämpning av ett ekosystemsperspektiv inom det för närvarande heta ämnet supply chain visibility. Detta kan vara till nytta både för forskare och yrkesverksamma.

In order to succeed with the Sustainable Development Goals, the mining of minerals will need to not only continue, but increase in the coming years. The extraction of minerals such as gold and cobalt is often associated with human rights violations and the financing of criminal enterprises. This has led to increased pressure on firms to implement effective responsible sourcing practices. While often seen as a major challenge to many firms, if leveraged correctly, responsible sourcing can be turned into significant competitive advantages and increased supply chain visibility. Given the need for more research in this area, the aim of this study is to understand what responsible sourcing practices are used among manufacturing companies so that an approach for responsible sourcing of minerals can be developed. Using a qualitative research design and following a systematic combining approach, interviews with large industrial manufacturers were conducted. Using thematic analysis, this thesis identifies the main drivers, enablers, barriers, and strategies used by manufacturing companies. While the findings show that responsible sourcing is on the agenda for all companies, it is clear that some firms take responsible sourcing more seriously than others. Therefore, it is suggested that firms need to depart from a cost-centric perspective and instead see the benefits and long-term value generated from responsible sourcing. Furthermore, the findings suggest that some companies are becoming increasingly aware of the need to know their supply chain, and how responsible sourcing practices can be beneficial by providing supply chain visibility. However, the current practices are limited because they are an inherently static representation of a dynamic system. The implementation of a supply chain digital twin is therefore presented as a potential way for firms to improve their responsible sourcing practices while at the same time gaining substantial business value. / För att lyckas med målen för hållbar utveckling måste brytningen av mineraler inte bara fortsätta, utan även öka under de kommande åren. Utvinning av mineraler som guld och kobolt är ofta förknippad med kränkningar av mänskliga rättigheter och finansiering av kriminella organisationer. Detta har lett till ett ökat tryck på företag att införa effektiva metoder för ansvarsfullt inköp. Även om det ofta ses som en stor utmaning för många företag kan ansvarsfullt inköp, om det används på rätt sätt, omvandlas till betydande konkurrensfördelar och bidra till ökad synlighet i leveranskedjan. Med tanke på behovet av mer forskning på detta område är syftet med den här studien att förstå vilka metoder för ansvarsfullt inköp som används bland tillverkningsföretag, så att ett tillvägagångssätt för ansvarsfullt inköp av mineraler kan utvecklas. Genom en kvalitativ forskningsdesign och enligt en systematisk kombinationsmetod genomfördes intervjuer med stora tillverkande företag. Med hjälp av tematisk analys identifieras i denna avhandling de viktigaste drivkrafterna, möjliggörarna, hindren och strategierna som används av tillverkningsföretag. Resultaten visar att ansvarsfullt inköp står på agendan för alla företag, men det är tydligt att vissa företag tar ansvarsfullt inköp på större allvar än andra. Därför föreslås det att företag måste avvika från ett kostnadsfokuserat perspektiv och istället se fördelarna och det långsiktiga värdet som genereras av ansvarsfullt inköp. Dessutom tyder resultaten på att vissa företag blir allt mer medvetna om behovet av att känna till sin leverantörskedja och hur ansvarsfulla inköpsmetoder kan vara fördelaktiga genom att ge större synlighet i leverantörskedjan. De nuvarande metoderna är dock begränsade eftersom de är en statisk representation av ett dynamiskt system. Implementeringen av en digital tvilling i försörjningskedjan presenteras därför som ett potentiellt sätt för företag att förbättra sina metoder för ansvarsfulla inköp samtidigt som de får ett betydande affärsvärde.

Purpose. Supply chain visibility is among the top concerns expressed by many supply chain leaders. While the traditional enablers of supply chain visibility are information sharing, IT implementation, and relationships between supply chain partners; the role of global supply chain standards as an integral part of each of these enablers is often underestimated. The purpose of this thesis is to investigate the adoption and applicability of global supply chain standards within the provisions of supply chain visibility among various supply chain designs. Methodology. With the aim of theoretical replication, three case studies within the retail industry were conducted. Axfood and IKEA cases were analyzed as examples of opposite types of supply chain design and as companies with different degrees of implementation regarding their global data identification standards. The Clas Ohlson case was analyzed to illustrate a company with open paths in regards to its adoption of future global supply chain standards. In-depth, semi-structured interviews were performed directly with company representatives as well as with GS1, which is one of the assignors of this project. Finally, an analytical model for the potential adoption of global standards was developed. Findings. The results of case analysis clearly illustrate that global data identification standards are one of the pillars of supply chain visibility. Different practices of global standard adoption in different supply chain designs are explained by a different need for supply chain visibility among various supply chains. Moreover, the higher the degree of adoption of global standards, the higher the possibility of gaining strategic benefits. Practical implication. The model developed in this research aims to help logistics and supply chain managers estimate the need for supply chain visibility within their supply chains, and to also assess the potential adoption of global data identification standards within their supply chain practices. Originality/value. This study contributes to theory in such areas of research as supply chain visibility, standardization in supply chain management, and supply chain design. The main contribution is made to the resource-based view (RBV) theory, which according to supply chain visibility can be seen as both a strategic resource and a tool for efficiency optimization. A new term in supply chain design which suggests many-to-many and exclusive supply chain classifications is proposed, as is a framework for assessing the need for supply chain visibility. An analytical model for the potential adoption of global standards is also developed. / Research project “The role of global standards for supply chain visibility” at the Industrial Engineering and Management department of KTH

Supply chain visibility (SCV) has been gaining attention as a key for supply chainperformance. The key characteristics of SCV are information accessibility, accuracy,timeliness, completeness and usage, all of which aid in the enhancement ofoperational and strategic supply chain activities. Despite the increasing acceptanceof the importance of SCV, knowledge regarding SCV is scattered. There is a needfor knowledge regarding the conditions affecting the realisation of SCV, whichmotivates this thesis.The thesis contains three research questions. First, it identifies andcategorises the conditions affecting SCV to provide a holistic view of SCV. Second,given the role of SCV in decision making, it investigates what supply chaininformation is important for SCV from a supply practitioner’s point of view. Third,it explores the possibilities and challenges of implementing technologies toimprove SCV in practice.The findings include a holistic framework on SCV based on the literature andempirical research. The framework categorises the factors affecting SCV and itsoutcome as antecedents, barriers and challenges and drivers and effects. Amongthe identified essential supply chain information for SCV, there is a consensus thatdata regarding deliveries, deviations, supplier capabilities, inventories andcapacities are the most important. In terms of approaching SCV in practice, thisthesis identifies the steps for translating SCV problem areas into technologicalsolutions to enhance supply chain performance. However, the full SCV effort willrequire a focus on people, processes and technology. Given its role in decisionmaking and performance, SCV is difficult yet important to implement.This thesis outlines four main academic contributions: i) adding to theacademic research and detailing the need for more research on SCV, ii) a state-ofthe-art understanding of SCV, iii) empirically exploring the factors influencing SCVand iv) confirming and adding to previous research on the technologies for SCV.For supply chain practitioners, the present thesis offers guidance and insights toplan, implement and further enhance SCV to attain increased levels of supply chainperformance. / Synlighet i försörjningskedjor, s.k. Supply Chain Visibility (SCV), har fått ökaduppmärksamhet för sin betydelse för försörjningskedjors prestanda. För att nå SCVhar olika egenskaper hos information mellan försörjningsleden pekats ut:tillgänglighet, noggrannhet, aktualitet, fullständighet och användbarhet. Alla dessaegenskaper stödjer förbättring av både operativa och strategiska aktiviteter iförsörjningskedjor. Även om värdet av SCV generellt sett är oomtvistat, ärkunskapen kring SCV inte samlad. Det finns ett ökat behov av kunskap omförutsättningar och förhållanden som påverkar hur vi kan nå synlighet iförsörjningskedjor, vilket är motivet till denna avhandling.Avhandlingen bygger på tre forskningsfrågor. Den första identifierar ochkategoriserar förhållanden som påverkar SCV med avsikt att ge en holistisk syn.Den andra frågan undersöker, utgående från relaterade beslut som ska fattas,vilken information för SCV som är viktig för försörjningskedjors intressenter. Dentredje utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementerateknologier för att förbättra SCV i praktiken.Resultaten inkluderar ett holistiskt ramverk av SCV baserat på litteratur ochempirisk forskning. Ramverket kategoriserar de faktorer som påverkar SCV ochdess utfall, som förutsättningar, barriärer och utmaningar, drivkrafter och effekter.Rörande den information som är viktig vid SCV, är bilden att leverans, avvikelse,leverantörskapacitet, lager och kapacitetsrelaterade data är viktigast. För attförverkliga SCV i praktiken, introduceras steg för att översätta problemområdenrelaterad till SCV till tekniska lösningar, allt i syfte att stimuleraförsörjningskedjors prestanda. Dock kräver SCV en gedigen insats med fokus påmänniskor, processer och teknologier.Denna avhandling tillför i huvudsak fyra akademiska bidrag: i) ett bidrag tillden akademiska forskningen och detaljerat behov rörande fortsatt forskning inomSCV, ii) en övergripande sammanställning av kunskapsfronten rörande SCV, iii) ettempiriskt utforskande av faktorer som påverkar SCV och iv) en bekräftelse och ettbidrag till tidigare forskning om teknologierna för SCV. För industriella aktörer,tillför denna avhandling vägledning och insikter för att planera, etablera,implementera och ytterligare förbättra SCV.

As organisations adapt to the rigorous demands set by global markets, the supply chains that constitute their logistics networks become increasingly complex. This often has a detrimental effect on the supply chain visibility within the organisation, which may in turn have a negative impact on the core business of the organisation. This paper aims to determine how organisations can benefit in terms of improving their logistical supply chain visibility by implementing a Digital Twin — an all-encompassing virtual representation of the physical assets that constitute the logistics system. Furthermore, challenges related to implementation and the necessary steps to overcome these challenges were examined.  The results of the study are that Digital Twins may prove beneficial to organisations in terms of improving metrics of analytics, diagnostics, predictions and descriptions of physical assets. However, these benefits come with notable challenges — managing implementation and maintenance costs, ensuring proper information modelling, adopting new technology and leading the organisation through the changes that an implementation would entail.  In conclusion, a Digital Twin is a powerful tool suitable for organisations where the benefits outweigh the challenges of the initial implementation. Therefore, careful consideration must be taken to ensure that the investment is worthwhile. Further research is required to determine the most efficient way of introducing a Digital Twin to a logistical supply chain. / I takt med att organisationer anpassar sig till de hårda krav som ställs av den globala marknaden ökar också komplexiteten i deras logistiknätverk. Detta har ofta en negativ effekt på synligheten inom logistikkedjan i organisationen, vilken i sin tur kan ha en negativ påverkan på organisationens kärnverksamhet. Målet med denna studie är att utröna de fördelar som organisationer kan uppnå vad gäller att förbättra synligheten inom deras logistikkedjor genom att implementera en Digital Tvilling — en allomfattande virtuell representation av de fysiska tillgångar som utgör logistikkedjan.  Resultaten av studien är att Digitala Tvillingar kan vara gynnsamma för organisationer när det gäller att förbättra analys, diagnostik, prognoser och beskrivningar av fysiska tillgångar. Implementationen medför dock utmaningar — hantering av implementations- och driftskostnader, utformning av informationsmodellering, anammandet av ny teknik och ledarskap genom förändringsarbetet som en implementering skulle innebära.  Sammanfattningsvis är en Digital Tvilling ett verktyg som lämpar sig för organisationer där fördelarna överväger de utmaningar som tillkommer med implementationen. Därmed bör beslutet om en eventuell implementation endast ske efter noggrant övervägande. Vidare forskning behöver genomföras för att utröna den mest effektiva metoden för att introducera en Digital Tvilling till en logistikkedja.

Worldwide, the need for effective humanitarian aid is growing, and continuous aid such as commodity distribution plays a major role in ensuring sustained wellbeing. In literature, information and communication technology (ICT) has been recognized and suggested to enhance the performance and achieve higher social impact of humanitarian supply chains. Nevertheless, so far there has been little research on implementation practices and difficulties that can arise in the specific context. In pursuit of seizing the full benefits of ICT in humanitarian setting, there is an interest to further study ICT adoption among humanitarian practitioners, above all those in the most decentralized parts of the chain, which are more likely to be overlooked. This thesis aims to investigate what challenges arise when implementing an ICT trackability solution in local units of humanitarian supply chains. In this context, the concept of trackability was introduced to refer to monitoring of the downstream flow of a commodity until its intended beneficiary. Based on a thorough literature review at the intersection of Humanitarian Logistics, Supply Chain Visibility and ICT Adoption research, a substantiated theoretical context was built. Further, a case study on Colombian childcare centers, which serve as local service units of a national Food Aid Program aimed at early childhood, allowed for deep-going insights on the work of educators and the dynamics of such local humanitarian entities. Analysis of the empirical findings demonstrated the presence of numerous, both facilitating and inhibiting, ICT adoption antecedents. Five main challenges were identified: high workload, lack of technological skills, staff’s impact-oriented motivation in contrast to the tool’s broader efficiency goal, trackabilitiy’s monitoring nature as a threat to staff’s aspired autonomy, and deficient infrastructure. The study shows that these challenges can be interpreted as misalignments between the nature of attributes intrinsic to the humanitarian organization and that of the technological tool itself which is often shaped by commercial principles. The identified frictions could either be associated to a difference in operational reality or to diverging strategic goals, which mirror the overall discrepancies between commercial and humanitarian supply chains described in literature. The conclusion was drawn that the elucidated divide or incompatibility asks for bridging efforts in order to overcome implementation difficulties and seize the promising advantages of ICT in humanitarian setting. According to the findings, this should be done by enabling local practitioners rather than monitoring these. / Globalt ökar behovet av effektivt humanitärt bistånd, och kontinuerligt stöd såsom råvarudistribution spelar en viktig roll för att säkerställa ett fortsatt välbefinnande. I litteraturen har informations- och kommunikationsteknik (IKT) erkänts och föreslagits förbättra prestationen och höja den sociala påverkan hos humanitära försörjningskedjor. Å andra sidan, finns det hittills ringa forskning på praktisk implementering och utmaningar som kan uppstå i det givna sammanhanget. I strävan att ta vara på samtliga fördelar som IKT kan ha i humanitärt sammanhang finns det intresse att ytterligare studera införande och användning av IKT bland humanitära praktiker, främst i de mest decentraliserade delarna av kedjan, då dessa är mer sannolika att förbises. Examensarbetet syftar till att undersöka vilka utmaningar som uppstår vid implementering av en IKT lösning för spårbarhet i lokala enheter av humanitära försörjningskedjor. Baserat på en grundlig litteraturöversikt vid skärningspunkten för forskning kring humanitär logistik, försörjningskedjor och IKTs införande och användning skapades ett teoretiskt ramverk. Vidare har en fallstudie av colombianska daghem, som utgör de lokala serviceenheter av ett nationellt program för livsmedelsbistånd riktad till tidig barndom, bidragit till djupgående insikter i praktikernas arbete och dynamiken i sådana lokala humanitära enheter. Analysen av det empiriska materialet påvisade många, både underlättande och inhiberande, faktorer för IKT införande och användning. Fem huvudsakliga utmaningar identifierades: hög arbetsbelastning, brist på tekniska färdigheter, personalens motivation baserad i direkt social påverkan i kontrast till IKT lösningens bredare effektivitetsmål, kopplingen mellan spårbarhet och övervakning som ett hot för autonomi, samt bristande infrastruktur. Studien visar att dessa kan tolkas som motsättningar mellan attribut hos den humanitära organisationen och attribut för det tekniska verktyget som oftast är format utifrån kommersiella principer. De identifierade friktionerna kan antingen vara kopplade till en skillnad i operativ verklighet eller i divergerande strategiska mål, vilket speglar de övergripande skillnaderna mellan kommersiella och humanitära försörjningskedjor som beskrivs i litteraturen. Slutsatsen drogs att den uppenbara klyftan eller oförenligheten manar till överbryggande ansträngningar för att övervinna de implementeringssvårigheter som uppstår och för att ta vara på IKT’s lovade fördelar i humanitär miljö. Enligt resultaten bör detta göras med fokus på att stödja lokala utövare istället för att övervaka dessa.

The global business environment is rapidly changing, and with the emergence of a new landscape comes new challenges. Traditional supply chains have been reshaped in an attempt to better adjust to the ever-increasing globalization process. This has increased the complexity of logistics as supply chains now are global, multi-tiered and encompass a variety of activities and stakeholders. As a result, many organizations are struggling to fully monitor their supply chains due to the lack of visibility within the supply chain. This concerns not only commercial corporations but also humanitarian organizations in their quest to improve the situation for people in need. The purpose of this study was to explore the concept of Supply Chain Visibility and determine which factors that affect the level of visibility in a supply chain, and to investigate how humanitarian organizations can increase the level of Supply Chain Visibility during the last mile of delivery. The research was conducted by means of an extensive literature review and a case study in Zimbabwe. The case study included a mapping of the national supply chain and an assessment of the current level of visibility. Subsequently, the underlying issues that affect the current level of visibility were identified and analysed. The findings from the study show that the underlying activity and the antecedent of Supply Chain Visibility is information sharing between trading partners in the supply chain. The activity of information sharing is in turn determined by the level of connectivity and willingness. Connectivity measures the maturity of the technological means that an organisation possesses for the use of information sharing and willingness is a measurement of an organization’s attitude toward the act of information sharing. The attribute of the shared information, in terms of quality and quantity, is what finally determines the level of visibilityin a supply chain. For humanitarian organizations to increase the level of visibility during the last mile of delivery, the findings show that organizations must improve the attributes of the shared information. As information collection is often directly tied to the physical distribution of commodities, organizations must improve their transportation operations in order to increase the level of quality of the shared information. In the long run it is imperative that humanitarian organizations detach the information flows from the physical flows so that information is transmitted electronically from health facilities to the central information repository, rather than being collected by vehicle. Implementing a Logistics Management Information System based on the GS1 standards is therefore a necessity as it would allow for automatic information capture and dissemination among supply chain stakeholders. / Den globala marknaden förändras snabbt och i takt med att det affärsmässiga landskapet förändras kommer nya utmaning. Traditionella leverantörskedjor har oformaterats i ett försök att bättre anpassa sig till den ständigt ökande globaliseringen. Detta har lett till att komplexiteten inom logistikområdet ökat och leverantörskedjor är idag globala, flerskiktade och innefattar en mängd aktiviteter och aktörer. Som ett resultat av detta har många organisationer idag svårt att fullt ut övervaka sina leveranskedjor på grund av bristande insyn. Detta rör inte endast kommersiella företag utan även humanitära organisationer i deras strävan att förbättra levnadssituationen för människor i nöd. Syftet med den här studien var att utforska begreppet ”Supply Chain Visibility” och slå fast vilka faktorer som påverkar graden av insyn i leverantörskedjan, samt att undersöka hur humanitära organisationer kan öka graden av insyn i sina leveranskedjor under ”the last mileof delivery”. Studien genomfördes med hjälp en grundlig litteraturstudie och en fallstudie i Zimbabwe. Fallstudien inkluderade en kartläggning av den nationella leveranskedjan och en bedömning av den nuvarande nivån av insyn i denna. De underliggande problemen som påverkar den nuvarande nivån av insyn i leveranskedjan identifierades och analyserades slutligen. Resultaten från studien visar att den underliggande aktiviteten som föregår ”Supply Chain Visibility” är informationsdelning mellan aktörer inom leveranskedjan. Graden av informationsdelning beror i sin tur på konnektiviteten i leveranskedjan och på viljan hos enskilda aktörer att dela information med andra parter. Konnektivitet är ett mått på hur lämpade och sammankopplade de tekniska medel, som en organisation använder sig av, är för att dela information. Det som slutligen avgör vilken insyn, i leveranskedjan, som en aktör kan realisera är egenskaperna hos den delade informationen i termer av kvalitet och kvantitet. Studien visar att humanitära organisationer måste förbättra egenskaperna hos den informationsom delas, för att öka graden av insyn i leveranskedjan. Eftersom insamlandet av information ofta sker i samband med den fysiska distributionen av produkter måste humanitära organisationer fokusera på att förbättra och effektivisera dessa transportprocesser för att öka kvaliteten på informationen. På sikt är det därför helt centralt att informationsflödena skiljs från de fysiska flödena så att information kan överföras elektroniskt från kliniker till den centrala datalagringsenheten, istället för att samlas in med hjälp av distribueringsfordonen. Att implementera ett ”Logistics Management Information System” baserat på GS1 standarden är därför nödvändigt då det skulle tillåta automatisk informationsinsamling och informationsspridning mellan intressenter inom leverantörskedjan.