Studien undersöker hur ungdomar som växt upp i en digital värld förhåller sig källkritiskt tillinformation de tar del av på digitala plattformar, hur medvetna de är angående personaliseringen påinternet och hur det påverkar deras flöde. Syftet med studien är att ta reda på hur unga förhåller sig tilloch upplever de uppkomna effekterna som följd av deras användande. Vidare diskuterar studien hurungdomar värderar olika typer av källor och vad deras erfarenheter eller upplevelser är av detpåverkade flödet.Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod genom tre stycken fokusgrupper. Empirinutgörs av datainsamling via samtal med fokusgrupper om fyra deltagare vid tre olika tillfällen. Varjesamtal varade mellan 45 - 60 minuter.Resultatet visar att respondenterna märkt av att deras flöde personaliserats men att de inte vet varföreller hur det går till. Vidare visar också resultatet att samtliga respondenter upplever att de är väldigtkällkritiska och att de pratar mycket om värdet av källkritik i skolan, men då endast förankrat tillfaktasökande. I diskussionerna togs det upp hur användaren också kan eller bör ha källkritik gentemotinfluencers, olika nyhetssajter och privatpersoner. / The study examines how young people who grow up in a digital world relate to critical information tothe information they take on digital platforms, how aware they are about personalization on theinternet and how it affects their flow. The purpose of the study is to find out how young people arerelated to and experience the effects that arise from their use. Furthermore, the study discusses howyoung people value different types of sources and what their experiences or experiences are from theinfluenced flow.The survey was conducted with a qualitative method through three focus groups. The empirical dataconsists of a collection via conversation with focus groups of four participants on three differentoccasions. Each call lasted between 45 - 60 minutes.The result shows that respondents noticed that their flow was personalized but that they do not knowwhy or how they are. Furthermore, the result shows that all respondents feel that they are very sourcecriticaland that they talk a lot about the value of source criticism in school, but then only anchored tothe fact-finding requests. In the discussions it was raised how the user may or should have sourcecriticism against influencers, different news sites and individuals.

Purpose: Due to the rapidly increasing use of Digital Content Marketing (DCM) on social media and the lagging empirical research in the field, this study aims to determine how marketers can optimize DCM on social media and influence the purchase intention of Generation Z consumers.  Methodology: Since the study is based on a consumer perspective, a quantitative method with a deductive approach has been conducted. The empirical data consisted of a digital survey with responses from 141 Generation Z consumers.  Findings: Results of the survey reveals that it is possible to optimize the existing characteristics of DCM, as the most preferred traits were valuable, reliable, and entertaining. Furthermore, DCM has a strong impact on the target audience’s purchase intention and can be most advantageously conveyed through video and image formats on Instagram.  Research limitations: This study contributes to an increased understanding of how to use DCM on social media. However, more empirical research is still needed in the field that can be generalized to the entire Generation Z population.  Practical implications: Findings provide an optimized and up-to-date version of DCM that provides marketers with guidelines and opportunities for how DCM on social media can increase consumer engagement and purchase intention.  Originality/value: This study is one of the first to optimize DCM on social media based on consumer preferences, thus demonstrating how DCM can be designed to increase consumer purchase intention.  Keywords: Digital Content Marketing, Content Marketing, purchase intention, social media, digital platforms, digital formats

Jämfört med Sverige har andra länder, exempelvis Kina, kommit längre i den digitala utvecklingen. För att få en bild av hur individer ställer sig till digitaliseringen ämnar följande undersökning att studera svenska konsumenters attityder till den digitala utvecklingen av virtuella produkter i modebranschen samt användningen av dessa på digitala plattformar. Undersökningen fokuserar främst på de digitala teknologierna virtuellt mode, virtual fitting rooms, augmented reality och Metaverse. Studien bygger på en kvalitativ undersökning som genomförts innehållande semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter från Uppsala och Stockholm. Undersökningens analys grundar sig i sambandet mellan variablerna digitala plattformar, virtuella produkter inom modebranschen samt konsumenters attityd. Utifrån resultatet kan vi konstatera att det råder en komplex situation eftersom respondenterna hade både positiva och negativa attityder till den digital utvecklingen, vilket främst beror på okunskap.

Under senare år har digitala plattformar inom bildkonst på internet blivit allt vanligare och ses idag som ett uttrycksfullt medel för kreatörer, som är intresserade av att publicera sina verk digitalt. Artstation är en av dessa och är en mycket populär digital plattform som inriktar sig inom bildkonst som omfattar videospel, film samt underhållning. De flesta bilder som läggs ut på Artstation skapas som Concept Art som på svenska direktöversätts till konceptuell konst. Denna plattform styrs av en algoritm som gör att vissa bilder uppmärksammas mer än andra och som följaktligen ger fler visningar till verket. Detta skapar en konkurrens bland Artstations kreatörer över vilka verk som hamnar i de olika trendingflödena. Orsaken till att kreatörer väljer att lägga upp sin digitala konst på Artstation varierar, exempelvis i syfte att hitta potentiella köpare för sin konst eller hitta nya arbetsgivare eller bara visa upp sin konst för allmänheten. Fastän Artstation är ett av de mest dominerande konstmedierna finns det brist på forskning om den här typen av plattform och på grund av detta anser vi att det är ett aktuellt område att studera djupare inom. Studiens syfte handlar därför om att skapa kunskap om plattformen och vad det är som värdesätts i de bilder som populariseras. I den här studien undersöks inlägg som trendar och visas i subkategorin “Environmental; Concept Art & Design” och huvudflödet, även kallat “Explore Trending Wall” där alla typer av bilder syns. Vi studerar vilka element som regelbundet finns i de bilder som trendar och vad för slags information som uppstår om Artstations kreatörer samt besökare. Vi jämför även de miljöbilder som populariseras i respektive trendingflöde, syftet med detta är att se om det finns skillnader i Artstations algoritm mellan de olika flödena. I sin tur kan det ge betydelsefull information till bildkreatörer för hur deras konst hamnar högre upp i bildflödet och därmed har större chans till mer publicitet. Vår studie utförs genom en empirisk kvalitativ forskning med inriktning mot innehållsanalys. Vi observerar skillnader och likheter mellan inlägg som trendar. Vårt resultat visar att kreatörer med stort antal följare på Artstation har större påverkan på bilders popularitet, vilket däröver ger fler visningar. Plattformens användare uppskattar bilder som är skapta med 2D-penslar och som innehåller välkända logotyper från videospel eller film. Vi ser även att grönskade miljö- och landskapsmotiv är mycket populärt, likaså dominerar färgerna blå, grön samt orange i de mest uppskattade bilderna på plattformen. Avslutningsvis visar resultatet att den sortens bilder som trendar i huvudflödet och subkategorin skiljer sig åt

There is a global consensus that the countries of the world must work to ensure a sustainable future for the next generations and Sweden is no exception. The construction sector is responsible for about a third of the generated waste in Sweden. To be able to impact and reduce the current global footprint, the sector needs to aim for a change. One of the ways to promote a sustainable construction sector is to increase the reuse of building materials in current projects. The companies use digital platforms to facilitate the coordination of this process to increase the effectiveness of the project. The goal of this thesis is to explore the conditions that are needed for the building sector to be able to implement reused building materials by using digital platforms. The digital platforms are used as tools to expand and promote reuse of former building materials in projects by facilitate the selling and the purchase process. This study is primarily centered upon the digital platforms CCBuild, Palats, Loopfront and BuildID. The methodology of this study is based on a literature study, interviews and a case study in which the district of Hugin is used as a reference. In this study the company Vasakronan is also introduced because of their experice with digital platforms in their projects. Vasakronan is currently working with the renovation project of the Hugin district located in the center of Uppsala. Their partner in this project is Byggstyrning and they are both to their greatest extent working to reduce waste by using reused building materials from the former parts of the building. The results of this case study indicate that there are areas that need an improvement. It also points out the need for a software program that can register data from Excel files directly into the platforms. To increase the quantity of reused material in projects where digital platforms are used, there is a need to focus on the following points: tools for inventory, increase marketing, interoperability of the digital platforms, but also implementation of standards to make it possible to connect to BIM-models. The result shows the challenges with implementation of reused building materials in projects according to the following points: the customers are the key decision makers, building materials lose their original quality, but also the lack of knowledge.

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser. Vi har utfört en litteraturstudie och utifrån denna skapat en intervjuguide. Intervjuguiden har använts för att genomföra personliga intervjuer med respondenter från de tre företagen.  Studiens slutsats visar att respondenterna uppfattade det egna företaget i dagens läge som otillräckligt, i form av resurser, för att kunna föra en dialog med sina kunder i sociala medier. Det visade sig också att respondenterna ansåg att det behövdes mer extensiva undersökningar över affärsnyttan med social medier. Samtidigt ansåg samtliga respondenter att det finns stora möjligheter gällande involvering av kunder och partners i utvecklingsprocessen av produkter genom att föra dialoger som bidrar till kunskaps- och informationsdelning på exempelvis forum. För att lyckas med användning av sociala medier krävs strategier och utbildning för hur teknikerna skall användas. Etiska frågor visade sig viktiga för vilken information som får publiceras ur företagssynpunkt. Beroende på typ av kundsegment (B2B alt. B2C) värderar företagen möjligheterna och teknikerna inom sociala medier olika. / The study examines what three companies believe are the possibilities regarding the use of technologies in social media, in order to share knowledge and information within the company as well as with partners, and with customers externally. Journals and scholarly articles on IT-related areas, writes franticly about how social media can support a company’s activities and allow for easier collaboration for businesses. Through our literature review, we have found that the current KMS does not support the needs of existing knowledge and information sharing. The purpose of this study is to examine the techniques that companies use today to spread information and knowledge internally and externally, and what knowledge and ambitions these possess regarding the technology and possibilities within the area of social media. We conducted a literature review and created an interview guide. The Interview guide was used to conduct personal interviews with respondents from the three companies. Conclusion of the study showed that the respondents perceived their own company as limited in terms of resources to be able to have a constant dialogue with their customers in social media. It was also found out that the respondents felt that more extensive surveys of the business value of social media are a must. While all respondents felt that there are great opportunities for customer- and involvement of partners in the development of products through dialogues on forums. For successful usage of social media, strategies and training is required. Ethical issues proved important for what information may be published in social media. The value on social media usage was dependent on which customer segment (B2B alt. B2C) the company was trying to reach.

The aim of this bachelor thesis is to examine which adaptions Swedish e-commerce businesses have done to prepare for the new General Data Protection Regulation (GDPR). Using a qualitative method this study investigates how these companies have prepared themselves and what they have done to get their digital platforms such as websites, email and social media in order to be GDPR proof. The method which is used is semi structured interviews. The result of the study shows that the companies have been missing concrete guidelines on how the adaptions should be done from the Swedish government. The majority of the adaptions are therefor built on the businesses own adaptions of the new regulation. The conclusion reached in this thesis is that it has been hard for the companies to convert the law’s requirements into practical technical solutions.

Målet med den här studien är att ta reda på vad digital marknadsföring har inneburit för B2C. Marknadsföring har alltid varit en viktig del av företag och när internet växte fram föddes digital marknadsföring, där marknadsföringen sker genom digitala kanaler, digitala plattformar och sociala medier. Studien är baserad på nio stycken semi-strukturerade intervjuer med personer som arbetar med marknadsföring i olika former. Studien fokuserar på tre teman inom marknadsföring: Digital marknadsföring, kunden och förändringar i verksamheten. De olika respondenternas perspektiv ställdes mot litteraturstudien för att få fram vilka förändringar som digital marknadsföring gett upphov till. Studien visar bland annat på att digital marknadsföring blev relevant hos företag för tre till fem år sedan, en ökad press att prestera, att Google blivit en viktig aktör, en ökad transparens, svårigheten i att bygga varumärket digitalt och att en minskad lojalitet som en följd av digital marknadsföring. Traditionell marknadsföring fyller fortfarande en viktig funktion, då den är mer fördelaktig till att bygga varumärket hos företag. / This study aims to find out what digital marketing has meant for B2C. Marketing has always been an important part of the business and when the internet came to be, digital marketing was born, where marketing is conducted through digital channels, digital platforms and social media. The study is based on nine semi-structured interviews with people working with marketing in different forms. The study focuses on three themes within marketing: Digital marketing, the customer and organizational changes. The perspective of the various respondents was compared with the literature to find out what changes digital marketing has generated. The study shows, among other things, that digital marketing became relevant to companies three to five years ago, an increase in pressure to perform, the importance of google, increased transparency, the difficulty of building the brand digitally and the reduced customer loyalty as a result of digital marketing. Traditional marketing still fills an important function, as it is more beneficial for branding.

The development of digital economies, digital environments and digital collaborative cultures has enabled entrepreneur-like content creation and distribution through digital platforms and new media. In recent years the profession of livestreamers has become increasingly more popular. This study attempts to find out the factors behind livestreamers value-creating processes as well as how these processes help them stay relevant in the future. To do this, we have conducted a couple of interviews with up-and-coming streamers. In addition to this we have also orchestrated several observations on some of the most successful streamers. In these observations we applied the use of the framework Business Model Canvas. The results from our completed data collection presents several different factors behind value creation in streaming.  The conclusion we made which was based on the analysis of our result are divided into four significant factors. These are interaction, motivation, marketing and external communication, as well as personality and competence. We hope that our findings can help define and explain the value-creating processes in streaming.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i den politisk kommunikationen på digitala plattformar beroende på vilken målgrupp kommunikationen riktar sig till samt analysera hur dessa skillnader utspelar sig. Målet är att ge en djupare förståelse för hur politisk kommunikation är anpassad till olika målgrupper och hur strategier och budskap är utformade för att nå och engagera väljare i olika åldersgrupper. Forskningsfrågan som ska besvaras är: Hur anpassar politiska partier sin kommunikation på digitala plattformar för att nå sin målgrupp? Huvudmaterialet består i första hand av primärkällor, men även sekundära källor förekommer. Till de primära källorna hör bland annat Instagraminlägg från Moderaterna (MUF) och Socialdemokraternas Ungdomsförbunds (SSU) sidor samt Facebookinlägg från Moderaterna (M) och Socialdemokraternas (S) officiella sidor. De sekundära källorna består huvudsakligen av tidigare forskning och artiklar. Studiens teoretiska ramverk bygger på Gunnar Sjöbloms teorier om de tre politiska arenorna och Jürgen Habermas teorier om det offentliga samtalet och det fria ordet, metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar bland annat att ungdomsförbund, som riktar sig till en yngre målgrupp, tenderar att ha en mer informell och humoristisk ton medans de officiella partierna, som riktar sig till en äldre målgrupp, tenderar att kommunicera mer objektivt och formellt. / The purpose of the study is to investigate whether there are differences in political communication on digital platforms depending on which target group the communication is aimed at and to analyze how these differences play out. The goal is to provide a deeper understanding of how political communication is adapted for different target groups and how strategies and messages are designed to reach and engage voters in different demographic groups. The research question to be answered is: How do political parties adapt their communication on digital platforms to reach their target group? The main material consists primarily of primary sources, but secondary sources also occur. The primary sources include, among other things, Instagram posts from the pages of the Moderate Youth Union (MUF) and the Social Democrats Youth Union (SSU), as well as Facebook posts from the official pages of the Moderates (M) and the Social Democrats (S). The secondary sources mainly consist of previous research and articles. The study's theoretical framework is based on Gunnar Sjöblom's theories about the three political arenas and Jürgen Habermas theories about the public sphere and free speech, the method used is a qualitative content analysis. The conclusions show, among other things, that youth associations, which are aimed at a younge target group, tend to have a more informal and humorous tone, while the official parties, which are aimed at an older target group, tend to communicate more objectively and formally.