Covid-19, också benämnt som coronaviruset, som bröt ut år 2020 drabbade inte enbart hälso- och sjukvården på ett kritiskt sätt, utan hela arbetsmarknaden sattes ur spel. På grund av tvingande restriktioner i många länder var människor tvungna att hålla sig hemma. Företag i alla olika branscher tvingades att digitalisera sin verksamhet i en mycket högre takt än tidigare planerat. Framtidens arbetssätt kom under pandemin att i en högre grad bli en verklighet och vardag för alla eftersom i princip alla arbetsplatser fick ställa om utefter de nya förutsättningarna. Pandemin har inte endast förändrat sättet att arbeta utan nya behov har också vuxit fram. Vi lever idag i en arbetssituation där hybridkontor ofta är det nya ”vanliga” och fler och fler arbetsgivare erbjuder distansarbete till sina medarbetare. I sin tur tenderar det att arbetsgivaren och ledarna ställs inför nya utmaningar eftersom krav och behov från medarbetare ser annorlunda ut idag än innan pandemin utbröt. Det är därför viktigt för organisationer, som idag erbjuder distansarbete, att skapa förutsättningar för att kunna påverka motivationen hos medarbetare som idag arbetar på distans. Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara hur mänskliga kritiska framgångsfaktorer bidrar till att påverka yttre och inre motivationsgrader hos konsulter, interna projektledare och ledare när de i högre grad samarbetar via ett digitalt verktyg, ur ett-till-många perspektiv inom en konsultorganisation. I denna kandidatuppsats tillämpas fallstudiemetoden och en litteraturstudie har genomförts, som i sin tur har använts som grund för skapandet av en analysmodell. Utifrån analysmodellen upprättades en semistrukturerad intervjuguide som användes till de personliga intervjuerna. Fem personliga intervjuer genomfördes med fallorganisationens medarbetare som representerar de olika aktörerna i analysmodellen. Kandidatuppsatsens viktigaste slutsatser är att en upplevd känsla av gemenskap genom gemensamma aktiviteter bidrar till trygghetskänsla och arbetstillfredsställelse. Att ha en nära dialog med sina medarbetare och lyhörda ledare främjar ett gott samarbete på distans och ökar samtidigt motivationsgraden. För ett gott samarbete på distans är en viktig framgångsfaktor att även ha möjligheten till fysiska träffar. Det är också viktigt att främja en medarbetares personliga utveckling för att öka graden av självkänsla och påverka motivationsgraden positivt.

Digitaliseringen av samhället skapar ständigt nya förutsättningar för förändring. Fenomenet ställerkrav på bolag att förändras och följa med i utvecklingen, vilket skapar nya utmaningar för traditionellabolag. Förändringsinitiativ som motiveras genom att säga att man “behöver bli mer digitala”förutsätter att det finns en grundläggande förståelse för digitalisering som fenomen. Dennafenomenografiska studie behandlar hur medarbetare i ett traditionellt bolag tolkar och uppleverförändringen. Studien lyfter hur förgivettagande av att det finns en konsensus kring digitalisering kanpåverka en digital förflyttning i ett traditionellt bolag. Genom interaktiva intervjuer kartladesmedarbetarnas digitala arbetsmiljö samt upplevelser av den digitala resan. Visualisering av detta harkunnat visa olika sätt att lyfta in digitalisering som fenomen som tolkningsram för förändringar, ochvisa på hur olika förståelse för fenomenet kan visa sig i ett traditionellt tänk på produkt och affär.Risken i detta fallet ligger i hur den digitala resan kan motiveras som relevant. De riskerar att tolkaförändringen som att det handlar om “IT-avdelningen” när digitala initiativ motiveras. Slutsatsenbelyser behovet av en diskussion om det förgivettagna, som förankras i Latours resonemang om matterof concern, samt lyfter visualiseringens roll i att synliggöra detta. / The digitalization of society is constantly creating new conditions for change. The phenomenon placesdemands on companies to change and keep up with the continuous developments, which creates newchallenges for traditional companies. Initiatives for change that are motivated by saying that one“needs to become more digital” presuppose that there is a basic understanding of digitalization as aphenomenon within the organization.This phenomenographic study deals with how employees in a traditional company interpret andexperience the change. The study highlights how the presumption that there is a consensus aboutdigitalization can affect a digital journey in a traditional company. Through interactive interviews, theemployees' digital work environment and experiences of the digital journey were mapped. Visualizationof this shows different ways of elevating digitalization as an interpretive framework for change.Furthermore, the study shows how different understandings of the phenomenon can manifest themselvesin a traditional way of thinking about product and business. The risk in this case lies in how the digitaljourney can be justified as relevant to this group of employees. They risk interpreting the change asmeaning that it is concerning the "IT department" whenever digital initiatives are motivated. Theconclusion highlights the need for a discussion about the presupposed, which is anchored in Latour'sreasoning on matters of concern, and highlights the role of visualization in making this visible

With the emergence of ubiquitous computing and biosensing technologies, there is a growing interest to explore wellbeing within design research. This paper unpacks the notion of wellbeing from somaesthetic and feminist perspectives. Through a series of evocative first-person design explorations, a soma-based design workshop, and a cultural probes study, I re-think wellbeing along the concept of the ever-changing body, a continuously and holistically changing organism with human and non-human features which is influenced by society, culture and economy. This contributes to a new understanding on how we relate to wellbeing and to practices of care and wellness, and how might we design technologies for awareness and understanding of our wellbeing. As the process unfolds, I discuss alternative design approaches for digital wellbeing considering aspects of touch and discomfort, materiality as a probe and care for the more-than-human. I argue that the slowness and openness of somaesthetic design paired with the open-ended character of cultural probes reveal tensions that exist between individuals and wellbeing and facilitate a greater diversity of bodies and minds. With this project, I propose an open-ended design approach to wellbeing building on the soma design space that can be used in the design of biosensing technologies for wellbeing. / Med framväxten av allestädes närvarande datorer och bioavkänningssensing-teknologier finns det ett växande intresse för att utforska välbefinnande inom designforskning. Denna artikel tar upp begreppet välbefinnande på en individuell berikad med andras förstapersonsupplevelser ur somestetiska samtoch feministiska perspektiv. Genom en serie stämningsfulla designutforskningar i första person, en soma-baserad designworkshop och en kulturell probesstudie utforskarstuderar jag välbefinnande längs konceptet ever-changing body, en kontinuerligt och holistiskt föränderlig organism med mänskliga och icke-mänskliga egenskaper som påverkas av samhälle, kultur och ekonomi. Detta bidrar till en ny förståelse för hur vi förhåller oss till välbefinnande och till praxis för vård och välbefinnande, samtoch hur vi kan utforma teknologier för medvetenhet och förståelse för vårt välbefinnande. Jag hävdar att långsamheten och öppenheten ihos somestetisk design i kombination med den öppna karaktären hos kulturella undersökningar avslöjar spänningar som finns mellan individer och välbefinnande vilkeoch underlättar en större mångfald av kroppar och sinnen. Allt eftersom processen utvecklas, jag diskuterar alternativa designmetoder för digitalt välbefinnande med tanke på aspekter såsomav beröring och obehag, materialitet som en sond och mer än mänsklig design i åtanke. Med det här projektet föreslår jag en öppen designstrategi för välbefinnande som bygger på soma-designutrymmet som kan användas vid utformningen av bioavkännings-teknologier för välbefinnande.

The educational system is going through a rapid shift towards digital learning, a phenomenon happening all over the world. This thesis examines the possibilities and conditions for digital learning amongst primary school children living in the township Kayamandi in Stellenbosch, South Africa. The project was carried out as a case study and has used a focused ethnographic approach. The objective was to conduct an explorative study of digital learning in a smaller township and to provide an understanding of the educational system, technology adoption in schools and among children, children's and teachers' digital literacy, and what opportunities for digital learning exist today. Three Kayamandi schools in Stellenbosch have been visited for observation: Kayamandi Primary School, Ikaya Primary School, and A.F. Louw Primary School. In addition, interviews have been conducted with different stakeholders within education, as well as focus groups and a survey with the children. Among the findings this master’s thesis shows that a digitalisation is ongoing but that there is an uneven accessibility to digital technologies and data which could be tackled with a tailored digital strategy. This study also notes on positive effects from using edtech programs and indicates that personalised learning and gamification might be key to success for digital learning in a township. A preliminary conclusion is that there are possibilities for digital learning, but the conditions are complex and various contextual factors need to be addressed in a collective and mindful manner. / Utbildningssystemet går igenom en snabb förändring mot digitalt lärande, ett fenomen som händer över hela världen. Denna avhandling undersöker möjligheterna och förutsättningarna för digitalt lärande bland grundskolebarn som bor i kåkstaden Kayamandi i Stellenbosch, Sydafrika. Projektet utfördes som en fallstudie och har använt ett fokuserat etnografiskt tillvägagångssätt. Målet var att genomföra en explorativ studie av digitalt lärande i en mindre kåkstad och att ge en förståelse för utbildningssystemet, teknikanvändningen i skolorna och bland barnen, barnens och lärarnas digitala kunskaper och, vilka möjligheter till digitalt lärande som finns idag. Tre Kayamandi-grundskolor i Stellenbosch har besökts för observation: Kayamandi Primary School, Ikaya Primary School och A.F. Louw Primary School. Dessutom har intervjuer genomförts med olika intressenter inom utbildning, samt fokusgrupper och en enkät med barnen. Bland resultaten visar denna masteruppsats att en digitalisering pågår men att det finns en ojämn tillgänglighet till digital teknik och internet som skulle kunna hanteras genom en skräddarsydd digital strategi. Denna studie noterar också positiva effekter av att använda edtech-program och indikerar att personligt lärande och spelifiering (gamification) kan vara nyckeln till framgång för digitalt lärande i en kåkstad. En preliminär slutsats är att det finns möjligheter för digitalt lärande, men förutsättningarna är komplexa och olika kontextuella faktorer behöver hanteras på ett kollektivt och medvetet sätt.

Stories to wear is a bachelor degree work in textile design. The position of the work is in digitally printed textile surface pattern for clothing where the surface pattern collection is designed for storytelling and playfulness. The project explores the synergistic effect in combining a method where randomness decides the outcome, textiles, patterns and the body. / Stories to Wear är ett kandidatarbete inom textildesign. Arbetets position är inom digitalt tryckt textilytmönster för kläder där ytmönsterskollektionen är designad för berättande och lekfullhet. Projektet utforskar den synergistiska effekten av att kombinera en metod där slumpen bestämmer utfallet, textilier, mönster och kroppen.

Information is often stored and transmitted through electrical signals. This information may need refinement, which may be done by processing and altering the electrical signals, in which it is transmitted. When refining a signal, a frequency selective filter is often used. It can be implemented through digital signal processing (DSP). DSP is a concept where signals are refined using a digital compute system. Digital systems are designed to replace their analog counterpart, mitigating their flaws in scalability, complexity and cost. A DSP system is typically implemented using software on a small computer, while analog systems are implemented through various electronic components. The objective of this project is to design a DSP system that filters analog input data using automatically synthesised filters from user-defined input specifications. The DSP system is implemented using a microcontroller. The system designed the filters and found the filter coefficients. It then uses analog to digital converter (ADC) to sample an input signal and applies the filter. Lastly, it uses the digital to analog converter (DAC) to reconstruct a filtered, analog result. A user interface is not designed for the system, and only a limited number of filters are implemented. However, the system is successful in designing filters and finding their coefficients.

The aim of this qualitative study was to investigate professionals' perception of young girls' particular vulnerability to digital violence, its consequences, and professional approaches to digital violence. Four professionals working in women’s and girl’s shelters were interviewed in a semi-structured format. The results indicate that young girls are particularly vulnerable because of their gender, age, and the power structure in society. The consequences of being affected by digital violence are described as among others mental illness and problems to establish other healthy relations. Both youth’s and adult’s lack of knowledge about digital violence may contribute to its perpetuation. The work with digital violence is limited because of a generation gap that leads to the fact that adults lack understanding of young girls' particular vulnerability. The study identifies a need for increased education about digital violence for both young people and adults. / Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur yrkesverksamma inom tjej- och kvinnojourer upplever och arbetar med unga tjejers utsatthet för digitalt våld i nära relationer och dess konsekvenser. Studien grundar sig i fyra semistrukturerade intervjuer med fyra informanter från tjej- eller kvinnojourer i Sverige. Resultaten tyder på att unga tjejer är särskilt sårbara till följd av faktorer som könstillhörighet, ålder och maktstrukturer i samhället. Konsekvenser av att utsättas för digitalt våld beskrivs bland annat som psykisk ohälsa och problem att etablera andra sunda relationer. Otillräcklig kunskap om digitalt våld för både unga och vuxna underlättar potentiellt dess fortsättning. Arbetet med digitalt våld sker i mindre utsträckning på grund av ett generationsglapp som innebär att vuxna saknar en förståelse för unga tjejers särskilda utsatthet. Utvecklingsområden som diskuterats berör kunskapshöjning för både unga och vuxna.

Mellan år 2020 och år 2021 registrerades 381 operationer av böjsenskador i Sverige. Rehabiliteringsprocessen efter en böjsenskada är lång och kräver kontinuerlig uppföljning. Uppföljningen sker genom mätningar av böj- och sträckförmågan i de fingrar som patienten opererat. Mätningarna utförs i nuläget manuellt med goniometer, där vinklarna i fingrarnas leder mäts, en gång per vecka på en handkirurgisk mottagning. Handkirurgiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm efterfrågade ett digitalt mätverktyg som skulle göra det möjligt för patienten att på ett tillförlitligt sätt mäta vinklarna hemma i stället för på kliniken. Målet med projektet var således att skapa ett mätverktyg som mäter vinklarna med ett mätfel på högst 5 grader. Ett mätverktyg utvecklades som utför mätning av vinklar med hjälp av en bild användaren tagit. Mätverktyget är kompatibelt med Androidenheter och kan implementeras i en redan existerande Androidapplikation. Tester visade att mätverktyget har ett mätfel med ett medelvärde på 5 grader eller lägre för proximala interfalangealleden och distala interfalangealleden. Vidare var medelfelet 7,3 grader respektive 6,4 grader för metakarpofalangealleden vid böjt respektive sträckt finger, samt 10 grader för totalt aktivt rörelseomfång (total active motion). / Between 2020 and 2021, 381 operations for flexor tendon injuries were registered in Sweden. The rehabilitation following surgery is long and requires continuous monitoring. Presently the monitoring is done through manual measurements of the patients flexing and extending capability of the fingers affected. The measurement is performed at a hand surgery department with a handheld goniometer, initially once a week. The hand surgery department at Södersjukhuset in Stockholm requested a digital tool that allows the patient to reliably measure the angles of the fingers bending and stretching capability at home instead of at the clinic. The objective of the project was therefore to create a measurement tool that measures these angles with a maximum error of 5 degrees. A measurement tool was developed where the measurement of angles takes place from an image taken by the user. The measurement tool is compatible with Android devices and can be implemented in an existing Android application. Tests showed that the measurement tool has a mean measurement error of 5 degrees or less for the proximal interphalangeal joint and the distal interphalangeal joint. In addition, the mean error was 7.3 degrees and 6.4 degrees for the metacarpophalangeal joint, bent and stretched respectively, and 10 degrees for total active motion.

The purpose of this bachelor's thesis is to study the strategic communication within companies in the IT industry that operate on LinkedIn. The study was conducted with a multiple qualitative interview approach, where the data consisted of four interviews with four communication professionals from different companies. The analysis was constructed through the lens of Pierre Bourdieu’s field theory and his key concepts of field, capital and habitus to identify the structure of successful communication on LinkedIn. This study reaches the conclusion that LinkedIn can be viewed as a field with competitors competing for the right to be seen through strategic tactics and investments of digital, social and economic capital. Digital capital becomes the most important capital for communication on LinkedIn, without it the other capitals lose their purpose. The larger companies have a more favorable habitus for LinkedIn communication than the smaller competitors as they have structural advantages in the organization to teach their staff new knowledge (new habitus). / Syftet med detta kandidatarbete är att studera den strategiska kommunikationen av företag inom IT-branschen som verkar på LinkedIn. Materialet samlades in med en multipel kvalitativ intervjustudie, där data bestod av fyra intervjuer med fyra kommunikationsproffs från olika företag. Analysen konstruerades genom linsen av Pierre Bourdieus fältteori och hans nyckelbegrepp av fält, kapital och habitus för att identifiera strukturen för framgångsrik kommunikation på LinkedIn. Denna studie når slutsatsen att LinkedIn kan ses som ett fält med konkurrenter som tävlar om rätten att synas genom taktiker och investeringar av digitalt, socialt och ekonomiskt kapital. Digitala kapital blir de viktigaste kapitalet för LinkedIn-kommunikation, utan det tappar de andra kapitalen sina syften. De större företagen har en mer gynnsam habitus för LinkedIn-kommunikation än de mindre konkurrenterna då de har strukturella fördelar i organisationen för att lära sin personal ny kunskap (ny habitus).

This study was conducted in partnership with RISE and Google, within the initiative “Academy of Lifelong Learning”, aiming to propel the digital transformation in the Swedish public sector. The study investigated the digital maturity of 18 authorities in terms of maturity level (early, developing maturing), and within the driving areas (1) Citizen Centricity, (2) Leadership, (3) Digital Toolbox and (4) Security and Sustainability. Further, it explored how citizens’ sentiment towards public authorities relates to the organizations’ digital maturity scores. The results of a digital maturity survey showed that 16 of the 18 contributing organizations were developing, whereas two scored just enough to be classified as maturing. The organizations performed best within Security and Sustainability, and the worst within the category Digital Toolbox—where the biggest competence gaps were also identified. To unlock citizens’ sentiment towards the authorities, sentiment analysis was conducted on Facebook data. In a correlation analysis, a significant negative relationship was surprisingly found between (i) maturity score and (ii) sentiment score, as well as between (i) maturity score and (ii) positive comments. Presumably, this can be explained by citizens interacting the most with the more mature organizations and thus expressing their dissatisfaction more. However, more analysis is needed to draw conclusions. / Studien genomfördes i samarbete med RISE och Google inom initiativet ”Akademin för livslångt lärande” (Academy of Lifelong Learning), som syftar till att driva på den digitala transformationen i den svenska offentliga sektorn. Studien undersökte 18 myndigheters digitala mognad med fokus på mognadsnivå (early, developing maturing), och inom de drivande områdena (1) medborgarperspektivet, (2) ledarskap, (3) digitala verktygslådan och (4) säkerhet och hållbarhet. Vidare undersöktes medborgarnas attityder gentemot offentliga myndigheter i relation till organisationernas digitala mognad. Resultatet från mognadsundersökningen visade att 16 av de 18 medverkande organisationerna var developing, medan två organisationer precis kunde klassificeras som mature. Organisationerna presterade bäst inom säkerhet och hållbarhet och sämst inom kategorin digitala verktygslådan—där de största kompetensbristerna även identifierades. För att utvärdera medborgarnas attityder gentemot myndigheterna genomfördes en sentimentanalys baserat på data från Facebook. I en korrelationsanalys hittades överraskande nog en signifikant negativt samband mellan (i) digital mognad och (ii) sentimentpoäng, samt mellan (i) digital mognad och (ii) positiva kommentarer. Detta kan antagligen förklaras med att medborgarna interagerar mer med de mest mogna organisationerna och därmed är mer benägna att utrycka sitt missnöje gentemot dem. Ytterligare analys behövs dock för att kunna dra sådana slutsatser och förklara resultatet.