Efter genomförd nulägesanalys kunde vi konstatera att det fanns ett behov och en önskan hos fritidshemslärarna att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Utvecklingsarbetet syftade således till att utveckla undervisningen kring digitala verktyg samt att bidra till elevernas och lärarnas kunskapsutveckling genom digitala verktyg. Arbetet grundades på aktionsmodellen i planering, agerande, observation och reflektion. Arbetets utgångspunkt till att utgå ifrån elevernas och lärarnas intressen i hur varje aktion genomfördes, detta för att få en meningsfullhet och motivation i att genomföra uppgiften. Resultatet i aktionerna varierade beroende på elevernas innehåll i filmerna. Ett innehåll i till exempel musikvideo kunde mynna ut i ett lärande kopplat till dans och samarbete medan ett innehåll i legobygge visade på abstrakta färdigheter som tålamod. Lärarnas projekt skiljde sig en del från elevernas i exempelvis fokus. Lärarna lade mer fokus vid filmskapandet och att innehållet skulle anpassas därefter medan eleverna utgick från innehållet. Efter genomförda intervjuer visade lärarna på en utvecklad kompetens i området samt en nyfunnen vilja i att arbeta med digitala verktyg. Med utgångspunkt från resultatet kan ett sådant projekt med specifikt filmskapande utveckla undervisningen utifrån lärarnas perspektiv samt bidra till elevernas lärande genom motivation och meningsfullhet. / After conducting the current situation analysis, we were able to find that there was a need and a desire of the teachers to develop the teaching with digital tools. Thus, the development-oriented project aimed to develop the teaching with digital tools and contribute to the students' and teachers' konwledge through digital tools. The work was founded on the action-model in planning, action, observation and reflection. The starting point of the work is to take into account the interests of the students and the teachers in how each action was carried out, in order to gain a meaningful and motivation in carrying out the task. The results of the actions varied depending on the students' content in the films. Content in music videos, for example, could culminate in a learning linked to dance and collaboration, while content in lego building showed abstract skills as patience. The teachers' projects differed somewhat from the students'. The teachers put more focus on filmmaking and that the content would be adapted accordingly, while the students' focus was based on the content. After the interviews, the teachers showed a developed competence in the area as well as a newfound will to work with digital tools. Based on the result, such a project with specific filmmaking can develop teaching from the teachers 'perspective and contribute to students' learning through motivation and meaningfulness.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

Undersökningens syfte har varit att bidra till ökad förståelse för hur konceptet“Environmental Storytelling” kan verka som ett ledande narrativ i en digital gestaltning, iform av ett datorspel, där användaren förs framåt i berättelsen med fokus på EnvironmentalStorytelling, det vill säga spelets miljö. I denna artikel analyseras kortfattat vad narrativ inomdigitala spel innebär för att sedan gå vidare med att undersöka vad EnvironmentalStorytelling fyller för roll inom digitala spel. Designperspektivet rhizomatik har tillämpatssom både teori och förhållningssätt. För att kunna genomföra vår undersökning skapades endigital gestaltning för att testa hur väl vi som speldesigners kunde skapa ett narrativ somskulle förmedlas med hjälp av Environmental Storytelling. Undersökningen genomfördesmed hjälp av speltestning och en enkät som 12 deltagare fyllde i och som fick ageraspeltestare. Frågorna som ställdes i enkäten hade fokus på hur väl vi som speldesignerslyckats förmedla en förskriven berättelse till spelaren. Resultatet av enkäten kan inte styrkatidigare forskning av bland annat projekt Aporia. Projektets resultat visar ändå på olikheter itolkning och upplevelse bland deltagarna. Eftersom vår undersökning skett under begränsadeomständigheter går det inte att dra för stora slutsatser av projektets resultat, men vi vågarändå påstå att Environmental Storytelling kan verka som ett ledande narrativ i ett spel. / The purpose of the study has been to contribute to a better understanding of how the concept"Environmental Storytelling" can act as a leading narrative in a digital design, in the form ofa computer game, where the user is then advanced in the story with a focus on EnvironmentalStorytelling. In this article it’s briefly analyzed what storytelling in digital games means andthen proceeded to investigate what Environmental Storytelling plays as a role in digitalgames. The design perspective rhizomatics has been used both as theory and approach. Toconduct our research we created a digital game, to test how well we as game designers couldcreate a story that would be conveyed with the help of Environmental Storytelling. Theresearch was conducted with the help of game testing and a survey that 12 participants filledin and who also acted as game testers. The questions asked in the survey focused on how wellwe as game designers managed to convey and prescribe the story to the player. The results ofthe survey can not prove previous research of e.g. project Aporia. But the project's results stillshow differences in interpretation and experience among the participants. Since our surveytook place under limited circumstances, it is not possible to draw too great conclusions fromthe project's results, but we still dare to say that Environmental Storytelling can act as aleading narrative in a game.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

Den digitala utvecklingen i dagens samhälle ger konsumenter reklam och erbjudande vart de än kollar. Via sociala medier når företag lätt ut till sin målgrupp och kan med små medel påverka konsumentens behov. Detta har skapat ett nytt sätt att konsumera där konsumenter inte endast handlar nödvändigheter utan skapar ett eget behov i takt med att den ständiga exponeringen för nya produkter. Denna exponeringen leder till impulsiva köp. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer sompåverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd avett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader påmän och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver duverkligen den där?” / The digital development in today's society gives consumers advertising and offers wherever they look. Companies can easily reach their target group and easily influence the consumer's needs through social media. Today consumers not only buy their necessaries but also what they consider they want. This exposure leads to impulsive purchases. I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer som påverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd av ett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader på män och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver du verkligen den där?

I den aktuella avhandlingen kommer Alphabet Inc och Facebook Inc som är två av de fem stora techbolagen som ingår i det digitala ekosystemet att analyseras. Alphabet Inc och Facebook Inc har valts ut på grund av deras affärsmodell bygger på att använda privatdata som handelsvara. Dessa företag kommer att analyseras utifrån den privacy paradox som uppstår när användare har kännedom kring deras privata integritet samtidigt som de godkänner användarvillkoren utan att läsa dessa som motstrider deras integritet. Denna studie har använt en enkätundersökning som underlag för att stödja litteratur och författarnas hypotes för att kunna svara på den givna forskningsfrågan. Resultatet visar att dessa företag använder sig av svårförståeliga, långa och komplicerade användarvillkor vilket resulterar till att användaren inte läser igenom dem. Samtidigt finns det en medvetenhet kring den privata integriteten vilket skapar en paradox då användaren ej läser avtalen. De slutsatser som kommer med arbetet är faktorerna som leder till privacy paradoxen samt dess effekter. Samtidigt som implikationer gällande konsekvenser på samhället. / In the current thesis, Alphabet Inc and Facebook Inc, which are two of the five major tech companies included in the digital ecosystem, will be analyzed. Alphabet Inc and Facebook Inc have been selected because their business model is based on using private data as a commodity. These companies will be analyzed based on the privacy paradox that arises when users have knowledge of their privacy while still agreeing to the terms of service without reading those that conflict with their privacy.  This study has used a survey as a basis to support literature and the authors hypothesis to be able to answer the given research question. The results show that these companies use language that is difficult to understand, long and complicated terms of service, which results in the user not reading through them. At the same time, there is an awareness of the privacy paradox, which creates a paradox when the user does not read the user agreements. The conclusions that come with the work are the factors that lead to the privacy paradox and its effects. At the same time as implications regarding consequences on society.

Pervasive digitalization of society has increased exponentially in the recent decades, which sets demands on the society. This leads to fundamental changes on a global level, where massive amounts of information are available by just a few clicks away. Research shows that there is a digital divide between seniors and other citizens. To investigate this, our study focuses on seniors' attitudes towards digital technology use, supported by the factors in the UTAUT2 model. The thesis is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews with eight senior participants. Our analysis reveals that seniors experience a high degree of independence once they learn how to use digital technologies. Moreover, support from family and friends is an important aspect, regardless if the seniors experience difficulties getting started with digital technology or not. Finally, a discussion regarding seniors' negative self-assessment is presented, as there exists a discrepancy between perceived habit and actual use of digital technologies.

The purpose of this study is to examine managers' perceived influence on informal learningwithin their work team in a digitalized work environment. The study uses a qualitative methodwith the empirical material gathered using interviews. The data was, after the interviews, interpreted using a hermeneutic orientation. The study's informants are department managers in knowledge intensive workplaces from five different organizations. The results have been interpreted with the help of Illeris (2004) model of workplace learning. After analyzing theempirical data, four themes can be identified: resources, communication, culture and relationship oriented leadership. The result indicates that the informants have a good understanding of what it takes, both from the organization and from their perspectives as managers to enable informal learning. Because of the ever-changing digital work-environment,where remote work is frequent, a fully functioning communication for ideal learning is missing according to the informant's liking. Furthermore the digitized work environment is still in itscrate and that new technical solutions to enable informal learning are being developed continuously in all of the informants organizations. It is harder to establish cohesiveness and organizational culture with work being remote, because there is, for example lack, of everyday conversations. Instead, focus lies on purpose driven conversations and meetings and not at all the spontaneous meetings that happen when people are on site physically. The conclusion is thus that the digital tools are very much established. There is constant development to integrate and digitize training to simplify the informal learning, even if remote work occurs. Organizations and work content is in a transformational phase and has been put to the test during the covid-19 pandemic. What we can identify is that remote work is not changing the way we work all that much. Instead, it is dissolving the physical workplace. The result of these changes is the lack of cohesiveness and the everyday conversations which are fundamental and paramount to establish informal learning. / Studien syftar till att bidra med kunskap om hur chefer anser att de kan påverka till informellt lärande i en digital arbetsmiljö. Undersökningen är av en kvalitativ metod - empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer. Empirin tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Informanterna är avdelningschefer för kunskapsintensiva arbetsbefattningar på fem olika organisationer. Resultaten tolkas med hjälp av Illeris (2004) modell för arbetsplatslärande. Efter den insamlade empirin analyserats identifieras fyra teman: resurser, kommunikation, kultur och relationsorienterad. Resultatet indikerar att informanterna har en god uppfattning av vad som krävs både från organisation och i deras position som chef för att möjliggöra informellt lärande. I en alltmer digital arbetsmiljö där distansarbete är frekvent, saknas en fullt fungerande kommunikation för att möjliggöra ett idealt lärande enligt informanternas tycke. Den digitala arbetsmiljön är i sin linda och nya tekniker för att möjliggöra informellt lärande sker kontinuerligt på flera av organisationerna. Informanterna indikerar även att det är svårare att etablera en samhörighet och gemensam kultur vid distansarbete eftersom den kommunikationen är begränsad. Det blir mer fokus på syftesdrivna samtal och möten, och inte alls lika spontana möten som kan genomföras när samtliga är på plats fysiskt. Slutsatsen är således att de digitala verktygen är starkt etablerade, och det jobbas på att integrera och digitalisera utbildningar för att göra det enklare att etablera det informella lärandet även om distansarbete uppstår. Organisationer och arbeten är i en omställningsfas och har satts på sin spets nu under covid-19 pandemin. Det vi ser är att arbetet i sig inte förändras med distansarbete utan att det snarare handlar om en upplösning av den fysiska arbetsplatsen. Med detta kommer en avsaknad av samhörighet och spontan kommunikation som är grundläggande för att etablera det informella lärandet.

På grund av digitala teknologins framväxt står organisationer inför utmaningar där de behövergenomgå digitala transformationer för att möta omgivningens nya krav och behov. För attlyckas i den digitala transformationen behöver organisationer arbeta aktivt med att styraorganisationens digitala resurser och se till att IT och verksamhet samverkar. Rollen somförvaltningsledare återfinns inom ramverket pm³, vilket är en förvaltningsstyrningsmodell somappliceras för att på ett strukturerat sätt kunna prioritera mellan förvaltningens uppdrag, skapaen samverkan mellan IT och verksamhet samt ge en helhetsbild över de digitala resurser somfinns inom organisationen. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för rollensom förvaltningsledare i praktiken i en kontext som karaktäriseras av förändring, digitaltransformation samt IT-styrning. Vilket görs genom att studera förvaltningsledarrollen i enmyndighet i Sverige vilken genomgår en digital transformation. Den empiri som studiengrundar sig i är interna dokument, observationer och intervjuer för att ge en rättvis bild av denkontext som studerats. Studiens resultat visar att förvaltningsledarna har en central roll inomden digitala transformationen eftersom de både leder och driver den framåt. De förutsättningarsom har visat sig nödvändiga för att förvaltningsledare ska vara framgångsrika i sin roll ärbland annat: att de har förtroende och stöd; att de har en gemensam vision; att de har deninformation som behövs för att kunna utföra sitt arbete; att samarbetet inom förvaltningen samtäven mellan förvaltningen och övriga delar av organisationen fungerar; att de har förståelse förderas roll som ledande i den digitala transformationen; att de har en organisationsstruktur ochorganisationskultur som främjar arbetet med förvaltning och den digitala transformationen.