This study carried out because there is no concrete advices on web design, interaction design and strategies for how a website can create an exclusive feeling today. The purpose of the study is to gather more knowledge on how a brand can create an exclusive feel through the website but also to find more knowledge to advice existing and future brands on how to increase the exclusive feeling through design and strategies. The methods of the study consist of a literary study for basic knowledge, a quantitative content analysis examining 20 web pages interface design and a qualitative interview’s where two designers in web design participated and advises on interface designs and strategies for exclusive websites.   The methods have contributed to the results for the following questions: Which design factors can be used to show exclusivity on websites?What factors does secret or exclusive bars use? What approaches or strategies are appropriate to showcase the exclusivity of a brand on a website? The results show that new knowledge has been found to show exclusivity on websites. The discovery is that it is important to make preliminary work in the structure and amount of content. Trends like using large or full presentations at the beginning of the interface are not defined as exclusive appearance. The number of colors is important to increase an exclusive feeling, but which colors are not of great importance. White and black, however, can be good colors to convey minimalism. The same applies to fonts, where the number of total fonts in an interface plays a bigger role, but how text layouts are a great advantage in exclusive design. Moving images and animations can enhance the user experience and also exclusivity. Minimalism is a major part of exclusive design and 60 percent empty space is recommended to use on the website has been discovered.   The strategies that have been shown to affect the appearance of exclusivity are invitation-only systems and memberships. By letting the visitor see what the brand is and why it should be interested is extremely important for creating an interest and not an excluding feeling, rather to bring excitement and attraction. However, much of the discovery was that the communication to the target group and how it is performed is an important role in expressing exclusivity.   To accommodate the duration of the study, the study has limited the interviews to interviewing only two designers and the quantitative content analysis only reviewed 20 web pages in total, with the statements and questions planned for the size of the study.

In 2018, most news articles are consumed online from a digitally native news outlet and it is therefore appropriate to examine the presence of linguistic sexism in the digitally native news site Buzzfeed News. The material is made up of 159 articles collected from Buzzfeed News. Selected features at the lexical and discourse levels are analysed using a quantitative method with qualitative elements. The selected features at the lexical level include generic pronouns and nouns, focused on the affix -man- and naming practices for females and males. At the discourse level, the selected features include how females and males are described in terms of their relationships, appearance and age-related words. Linguistic sexism is found to be expressed at both the lexical and discourse levels in the material. It is mainly expressed in naming practices, the use of relationship words and age-related words. / Dagens nyhetskonsument får, enligt studier, de flesta av sina nyheter från källor online och då främst från digitalt inhemska nyhetskällor, också känt som digitally native news outlets. Detta innebär att det därför är lämpligt att undersöka närvaron av språklig sexism i den digitally native news outlet Buzzfeed News. Materialet i studien består av 159 artiklar insamlade från Buzzfeed News. Utvalda språkliga markörer på ord- och diskursnivå är analyserade med hjälp av en kvantitativ metod med kvalitativa element. De utvalda markörerna på ordnivå inkluderar generiska pronomen och substantiv med fokus på affixet -man- och hur kvinnor och män namnges. De utvalda markörerna på diskursnivå som studeras inkluderarar hur kvinnor och män beskrivs vad gäller deras relationer till andra, utseende och åldersrelaterade ord. Språklig sexism finns uttryckt både på ord- och diskursnivå i materialet och det är huvudsakligen uttryckt i hur kvinnor och män namnges, användandet av relationsord och åldersrelaterade ord.

Inom interaktionsdesign tillförs användbarhet som en aspekt i designprocessen vid utformningen av interaktiva produkter. Syftet med denna studie var att utforma en användbar applikation med målet att digitalisera och effektivisera förskolepedagogers dagliga arbete samt ge målgruppen en positiv användarupplevelse. Designprocessen bestod av delar - konceptfasen, bearbetningsfasen och detaljeringsfasen - och resulterade slutligen i en prototyp av applikationen Kidskollen med funktioner inom närvarohantering, barninformation och kommunikation. Studien avslutades med att målgruppen fick utvärdera den slutgiltiga designlösningen genom ett användartest samt en efterföljande värderingsenkät. Utvärderingen visade att applikationen Kidskollen mötte målgruppens förväntningar samt gav en positiv användarupplevelse. Studien visade också att förståelse för målgruppen och den aktuella brukssituationen var av stor vikt i utformandet av en användbar designlösning. Ytterligare faktorer som definierades som extra värdefulla var vetskap om relevanta designmönster och designpinciper då dessa bidrog till att mer välgrundade designbeslut kunde fattas. Sammanfattningsvis svarade studien på den inledande frågeställningen; “Hur kan en applikation med syfte att digitalisera förskolepedagogers dagliga arbete utformas för att målgruppen ska få en positiv användarupplevelse och vilja använda den?”

Forskare och praktiker är överens om att digital tjänsteinnovation är en absolut nödvändighet för organisatorisk överlevnad. Att tillämpa ett tjänsteperspektiv vid innovationsarbete är emellertid inte någon mindre förändring. Det är ett paradigmskifte där traditionella ideal ersätts med nya. Det nya tjänsteorienterade idealet påverkar också den organisatoriska innovationsprocessen och dess resultat. Resultatet förändras bland annat genom att fokus i den digitala innovationsprocessen flyttas från produkt till ett digitalt värdeerbjudande som består av ett antal olika komponenter och resurser. Något som är viktigt för att förbättra möjligheter för att effektivisera den digital tjänsteinnovationsprocessen. Problemet vi adresserar är att det saknas kunskap om vilka komponenter ett tjänsteorienterat värdeerbjudande består av i en i en IT-kontext. Att okritiskt tillämpa kunskap identifierad i en kontext till en annan är problematiskt eftersom attribut i kontexter kan skilja sig åt. Problemet får stöd av nyligen publicerade forskningsresultat som efterfrågar fler studier om värdeerbjudandets uppbyggnad i olika kontexter. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka hur det digitala värdeerbjudandet sätts samman i en tjänsteorienterad IT-kontext. För att uppfylla syftet har vi följt fallstudiemetoden där fyra anonymiserade organisationers digitala värdeerbjudanden har studerats. Data har samlats in genom granskning av relaterad litteratur, samt semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter med olika roller från respektive organisation. Inför de semistrukturerade intervjuerna har en intervjuguide tagits fram utifrån konceptuell modell som baserats på tidigare forskning inom området. Resultatet visar att värdeerbjudandet i en IT-kontext består av tio komponenter, grupperade i tre dimensioner. Fem av dessa metoder är signifikanta för tillämpningen av befintliga ramverk vanligt förekommande inom IT-kontexten. Studiens resultat visar att ett värdeerbjudandets komponenter i en IT-kontext inkluderar följande processer: tjänsteportföljsprocessen, business relationship management, incidenthantering, tillgänglighetshantering, samt change management. Den empiriska studien resulterade även i framtagande av en konceptuell modell av ett digitalt värdeerbjudande. / Scientists and practitioners agree that digital service innovation is an absolute necessity for organizational survival. Applying a service dominant logic to innovation work, however, is not a minor change. It is a paradigm shift where traditional ideals are replaced with new ones. The new service-dominant ideal also affects the organizational digital innovation process and its results. The result is, among other things, changing the focus of the digital innovation process from product to a digital value proposition consisting of a number of different components and resources. Something that is important for improving opportunities to streamline the service innovation process. The problem we address is that there is no knowledge of which components a service-dominant value propositions consists of in an IT context. Uncritically applying knowledge identified in context to another is problematic because attributes in context can differ. The problem is supported by recently published research results that demand more studies about the value proposition structure in different contexts. The purpose of this report is to investigate how the value proposition is put together in a service-dominant IT context. In order to fulfil the purpose, we have followed the case study methodology where four anonymous organizations' value propositions have been studied. Data has been collected by reviewing related literature as well as semi structured interviews with four respondents with different roles from each organization. Before the semi structured interviews, an interview guide has been developed based on a conceptual model based on previous research in the field. The result shows that the value propositions in an IT context consists of ten components grouped into three dimensions. Five of these methods are significant for the application of existing frameworks commonly used in the IT context. The study results show that value propositions components in an IT context include the following processes: service portfolio process, business relationship management, incident management, availability management and change management. The empirical study also resulted in the development of a conceptual model of a digital value proposition.

With our modern deluge of information through social media, news and blogs, the importance of giving our children a better understanding of source criticism and critical thinking has become increasingly clear. In the field of critical thinking, the use of argument mapping software, a visual way of structuring arguments, has been shown to increase the understanding of arguments, and college students using the method score as much as three times higher on critical thinking tests.  This thesis presents a simplified digital argument mapping tool, developed in order to explore the feasibility of argument mapping for students in secondary school (aged 13-15). The tool is then tested on two secondary school classes. The thesis shows that the students are proficient at basic argument mapping with the tool, but also that the more complex facets of the method require more instruction in order to be used by the students. Recommendations are presented for further development of the argument mapping tool, as well as further studies of critical thinking using argument mapping in secondary school. The thesis has shown the argument mapping has potential for use in secondary school, and should be further studied. / Med vårt moderna överflöd av information genom sociala media, nyheter och bloggar, så ökar vikten av att ge våra unga en bättre förståelse för källkritik och kritiskt tänkande. I fältet kritiskt tänkande har en metod som kallas argument mapping, en visuell metod för att strukturera argument, visats öka förståelsen av argument, samt vid användning studenter i universitet har metoden ökat resultaten på test i kritiskt tänkande upp till tre gånger. Uppsatsen presenterar ett förenklat digitalt argument mapping-verktyg, utvecklat för att studera hur elever på högstadiet (13-15 år) kan använda sig av metoden, som sedan testas på två högstadieklasser. Resultatet visar att studenterna klarar av grundläggande argument mapping med verktyget, men att de mer komplexa delarna av metoden behöver vidare instruktion för att eleverna ska kunna förstå. Rekommendationer presenteras baserat på den data som samlats in, både för vidareutveckling av det designade verktyget, samt för framtida studier av kritiskt tänkande och argument mapping i högstadiet. Uppsatsen visar att argument mapping har potential för användning av högstadieelever, och bör därmed undersökas vidare.

Digitaliseringen tar en allt större roll i det svenska samhället, vilket leder till att företag måste anpassa sig efter förändringarna som digitaliseringen innebär. Anpassningen görs eftersom att revisionsbranschen är en institution som strävar efter högt socialt kapital. Syftet med examensarbetet är att förklara hur digitaliseringen påverkar kundrelationen mellan revisorn och kunden inom revisionsbranschen, utifrån revisorns perspektiv. För att uppnå syftet tar uppsatsen sin utgångspunkt i det positivistiska synsättet och i en teoretisk referensram som ligger till grund för en utvecklad analysmodell. Den teoretiska referensramen visar på betydelsen av socialt kapital för att bygga upp meningsfulla värden och utveckla långsiktiga relationer. Empirin har samlats in genom en såväl kvantitativ som kvalitativ metod där revisorers åsikter kring hur digitaliseringen påverkar relationen i branschen ligger till grund för examensarbetets slutsatser. Resultatet från empirin har kodats och analyserats i flera analysmodeller. Bland annat ett hypotestest som visade på att tre av uppsatsens fyra hypoteser kunde verifieras. Examensarbetets diskussion och slutsats visar på flertalet intressanta resultat. Ett utmärkande resultat är att revisionsbranschen är en institution där arbetssättet utvecklats från att vara formellt till informellt. Anledningen till detta är att det finns en stark norm inom professionen som underbyggs av ett sådant arbetssätt som är djupt rotad i digitalisering. Examensarbetets resultat redogör även för att fysiska möten inte är lika självklara idag som tidigare. Dock går de inte att utesluta helt då de krävs för att bygga och underhålla en långsiktig relation. Resultatet visar även att det är viktigt att bemöta kunders förväntningar och reducera osäkerhet. En skillnad mellan kvinnor och män i valet av att gå på informella sammankomster med en kund har även uppmärksammats. Examensarbetet visar på ytterligare en skillnad, som är mellan yngre och äldre där yngre är mer positiv till digital kommunikation framför personlig kommunikation. Avslutningsvis bekräftar examensarbetet att digitaliseringen påverkar relationen mellan revisorn och kunden och att digitala relationer som utvecklas inom branschen är en institution. / Digitalization takes an increasing role in the Swedish society, which means that companies must adapt to the changes that digitalization leads to. The adjustments are made on the basis that the audit industry is an institution that strives for high social capital. The purpose of this study is to explain how digitalization affects the relationship between the auditor and the customer in the audit industry, based on the auditor's perspective. To achieve the study’s objective, it is based on a positivist approach and the theoretical framework is the foundation for the analytical model. It defined the importance of social capital to build meaningful values and develop long-term relationships. The data collection is based on both quantitative and qualitative methods, where the core is to investigate how digitization affects the relationship in the industry. The collected data has been coded and analyzed in several analysis models. For example, one test of hypothesis which showed that three of the study’s four hypotheses could be verified. The discussion and conclusion of the study showed multiple interesting results, where a distinguish result was that the audit profession in an institution and the working process has changed from being formal to be informal. The reason is that the norm within the profession is deeply rooted in digitalization. The study also concluded that meetings face-to-face are not as self-evident today as it was before the development of digitalization. However, face-to-face meetings cannot be eliminated as they are seen as necessary to develop a long and sustainable relationship and whereas digital tools of communications are seen as a complement. The results also suggests the importance to meet customer expectations and reducing uncertainty. The thesis also found a difference between women and men in the choice of attending to informal meetings. It was also recognized that younger has an increasing interest in digital communications, compare to older auditors. Finally the study confirms that digitalization affects the relationship between the auditor and the customer, and that digital relationships developed in the auditing industry are an institution.

This study is a critical analysis of the various opinions of why museums should digitize their heritage collections. The aim of the study is to break these opinions down and critically analyse them in order to increase our understanding of why digitization is a desirable activity in museums. The purpose is to contribute to sustainable digitization works in the future. The opinions analysed in this study have been identified from three main sources: previous research; official policies and guidelines; and through interviews with the staff at Nationalmuseum in Stockholm, Sweden.  An argument analysis was conducted to identify the main positive and negative opinions of digitization. A theoretical perspective based on the societal development from modernity to postmodernity was incorporated into the analysis to uncover why these particular opinions exist. The study shows that while several issues with digitizing the cultural heritage of museums were acknowledged, the attitude towards digitization was predominantly positive. The negative opinions and fears of digitization, such as the potential loss of the physical experience turned out to be either unwarranted or solvable. The positive effects of digitization, such as increased accessibility, outweighed the negative issues. The opinions found in the previous research and the official policies reflected those of the staff who had been working with digitization in recent years at Nationalmuseum. Analysing the opinions showed that digitization is essentially a postmodern activity that caters to the needs and aims of the postmodern society. The reason why museums, that are traditionally modern would resort to a postmodern activity such as digitization is because digitization does not in fact undermine the authority of the museum, but rather helps this institution to fulfil its role and stay relevant in a postmodern society. This study is a two-year master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

I denna studie undersöks nya interaktiva möjligheter för veckotidningen Hemmets Journal på plattformen iPad, genom en analys av Hemmets Journals visuella identitet, inför en identitetsöverföring från tryckt till digital plattform. Arbetet mynnade ut i en interaktiv prototypdesign, på en mer avancerad upplevelse- och användaranpassad nivå än Hemmets Journals befintliga och mindre användarvänliga digitala tidning. Prototypens användarvänlighet och designens igenkänningsbarhet för äldre teknikanvändare mättes genom testsessioner och kvalitativa intervjuer, med användare inom Hemmets Journals målgrupp.

Digitaliseringens utveckling i det svenska samhället har skett i en rasande takt och har inneburit förändringar i hur vi idag lever våra liv. Den digitala utvecklingen har gått betydligt fortare än vad vi kunnat förutse och påverkar vårt samhälle där en förutsättning för delaktighet innebär att kunna använda internet. Men för äldre människor kan det bli problematiskt, det finns en rad svårigheter som kan uppstå i ett användande av digital teknik vilket gör att de tvingas ta hjälp av och förlita sig på andra människor. Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för hur samhällets ökade användning av digital teknik kan komma att påverka äldre människor samt skapa en uppfattning om hur äldre människor själva upplever den digitala tekniken. Målet har också varit att lyfta problematiken att många äldre kan ha svårigheter att hänga med i samhället när allt mer i vår miljö integreras med teknik som kan vara problematiskt för äldre människor att hantera.   Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldern 70-88 år där resultatet har sammanställts och anknutits till vetenskapliga artiklar, samt teorier och begrepp från Foucault, Jönhill och May. Resultatet visar att samhällets ökade användning av digital teknik har viss betydelse för äldre människor. Det är många som har ett mycket begränsat digitalt användande och därmed inte är inkluderade i samhället på samma sätt som de människorna som använder digital teknik i större utsträckning. Vidare visade studien att äldre människor ofta stöter på svårigheter i sitt användande och det resulterar i att de behöver be någon om hjälp vilket ofta är en yngre familjemedlem. Det framkom också att äldre människor inte anser att den digitala tekniken har påverkat deras vardagsliv i någon större utsträckning. / The evolution of digitalization in Swedish society has taken place at a furious pace and has meant changes in how we today live our lives. Digital development has gone much faster than we could have foreseen and is affecting our society where a prerequisite for participation means being able to use the internet. But for elderly people it can be problematic, there are a number of difficulties that can arise in the use of digital technology, which means that they are forced to ask for help and rely on other people. The title of this paper is The importance of digitalization for the elderly and the aim of the study was to create a deeper understanding of how society’s increased use of digital technology may affect elderly people and create an understanding of how elderly people experience digital technology. The goal has also been to raise the problem that many elderly people may have difficulties keeping up with society when more and more of our environment is integrated with technology that can be problematic for elderly people to handle.   The study has been based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight people aged 70-88, where the results have been compiled and linked to scientific articles, as well as theories and concepts from Foucault, Jönhill and May. The result shows that society’s increased use of digital technology has some significance for elderly people. Many people have a very limited digital use and are thus not included in society in the same way as the people who use digital technology to a greater extent. Furthermore, the study showed that elderly people often encounter difficulties in their use and this results in them having to ask someone for help, which is often a younger family member. It also emerged that elderly people do not believe that digital technology had affected their everyday lives to any great extent.

Digitala verktyg blir allt mer aktuella inom vårdsammanhang. De kan bidra till en mer patientcentrerad vård. Rehabkompassen™ är ett digitalt verktyg utvecklat av Medicinsk teknik, forskning och utveckling på Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ ska effektivisera och strukturera uppföljningen av strokepatienter. Syftet med denna studie är att utvärdera användbarheten i gränssnittet och anpassa det mot patienter med traumatisk hjärnskada (TBI). Det vi avser att ta reda på är hur användarna vill att verktyget ska vara utformat. Samt hur designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier kan användas vid utformning av ett nytt designförslag.  Sex deltagare i åldrarna 29 till 61 deltog i studien. Samtliga deltagare var verksamma på Norrlands Universitetssjukhus. Två av dessa deltagare medverkade både i användartestet och utvärderingen. En semistrukturerad intervju och observation genomfördes där deltagarna interagerar med programmet Rehabkompassen™ samtidigt som de uppmanas använda sig av tänka-högt-metoden. Den kvalitativa datan från intervjuerna sammanställdes och gav en grund för hur gränssnittet kunde förbättras. Med hjälp av designprinciper och kognitionsvetenskapliga teorier skapades en ny design. Därefter utvärderades det nya gränssnittet. Resultatet visade att Rehabkopmassen™ är ett användarvänligt program som ger en god översikt över patientens självskattade mående. Mindre korrigeringar har gjorts och nya funktioner har implementerats i programmet. Utvärderingen visade att vårdpersonalen ansåg att kategorierna var lämpliga i det nya gränssnittet för TBI-patienter. De var även positiva till de nya funktionerna. Fortsatt arbete krävs för att upptäcka eventuella användbarhetsproblem av den nya designen. Ytterligare iterationer av designprocessen skulle förbättra användarvänligheten. / Digital tools are becoming more current in health care. They contribute to a more patient-oriented healthcare. Rehabkompassen™ is a digital tool developed by Medicinsk teknik, forskning och utveckling at Norrlands Universitetssjukhus. Rehabkompassen™ will structure the follow-up of stroke patients and make it more effective. The aim of the study is to evaluate the usability of the interface and adjust it to patients with traumatic brain injury (TBI). We intend to investigate how the users want the program to be constructed. Also how design principles and cognitive science theories can be used in designing a new interface. Six participants in the ages between 29 and 61 years took part in the study. They worked at Norrlands Universitetssjukhus. Two of the participants participated in both the usertest and evaluation. A semistructured interview and observation was conducted where the participants interacted with Rehabkompassen™. They were encouraged to use the method think-aloud. The collected qualitative data from the interviews were compiled. By using this data, design principles and  cognitive science theories a new interface was created. The interface was then evaluated. The result showed that Rehabkompassen™ is user friendly and gives a good overview of patients health. Smaller corrections were made and new functions were implemented in the program. The evaluation showed that the care staff thought the categories were suitable for TBI-patients. They were positive to the functions in the new interface. Further work is required to develop and improve the new interface. Additional iterations of the design process would improve the usability.