Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning. / This paper has researched how interactivity, through interactive children’s books on mobile devices with touch screen, can affect the involvement in reading for children in the ages three to five years old. This has been done by creating an interactive children’s book and then conducting participative observations over six occasions at three different preschools where the children got to test the developed product. The observations were then supplemented with opinions on digital learning from preschool teachers from each of the schools through the use of semi-structured interviews. The result from this research shows a tendency that the involvement of the kids can be increased by introducing interactivity to children’s books by the use of mobile devices with touch screen. However the research is at too small a scale and both the product and the research contain too many flaws for an actual theory to be constructed. Instead a hypothesis is constructed that would need to be evaluated during a longer period of time and through more rigorous research.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Digital signatures is a small and relatively new subject in digital preservation. There has been substantial research made in how to technically preserve a digital signature. However the research regarding the implementation and surrounding practices are relatively unexplored. This thesis analyses documentation from Swedish public sector about digital signature, develop models that express practices, and evaluate them against current normative frameworks within the field of digital preservation. Different government agencies were queried for documentation, which were analysed with Grounded Theory and Policy analysis. This generated a set of models which can be used to implement digital signatures into an organisation. Here we find models for managing user identities, selecting signatures on the basis of document type, researching legal questions, managing personal information and user rights, and for organisation of an implementation project.  This is a two years master’s thesis in Archival Science.

While the Uppsala university library aims to have its whole collection searchable in Libris, the main digital library catalogue in Sweden, and Alvin, the digitized cultural heritage platform, the scope of their collections does not allow it to be done in a desireable time frame. An alternative to digitizing every object is to simply digitize the older manual library catalogues listing the collections, which is what the Uppsala university library has chosen to do. This study examines the digitization process of three of these older library catalogues: the Catalogue of music scores 1970-1980, the Catalogue of printed music -1970 and the Catalogue of Swedish biography. By observing the digitization process I analyse the functions and status of the library catalogues. What happens to a manual library catalogue when it is digitized? Does its function and its objective remain the same or does it change in response to this remediation process that is the digitization? Will the process of transforming it into a new digital format render the old format into another type of object, an historical artefact in its own right, as opposed to simply a list of other historical documents? By interviewing the library staff who perform the digitization of the catalogs and some of the users of them I seek to determine the traits of the library catalogue, and with the help of R. I. Clarkes seven objectives of the library catalogue I also try to discover what the catalogue means in its functions and usage for librarians and library users. Besides this, the study seeks to determine the status of the catalogue in relation to cultural heritage as defined by UNESCO, and the impact the digitization has on the object itself. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Displacing the Familiar is a practice-based research project focused around the exploration of digital materiality. This writing is intended to give the reader an exposé of the thought process that has emerged out of my crafting and practice. It also presents shorter technical insights and examples of software used. This project takes it starting point in the joy of unpacking the digital technology. The urge to explore and understand the underlying processes that renders visuals material on the screen. How can a visual practice concerned with digital materiality work?

Denna studie syftade till att kvantitativt jämföra hur dataspelmekaniska skillnader påverkar spelares förmåga att förstå en text. Hypotesen var att försökspersoner som engagerat sig i texten via spel innehållande logikpussel presterar bättre på ett efterföljande läsförståelsetest om innehållet än de som läst texten utan pusselelement. För att testa hypotesen skapades tre spelversioner för presentation av samma text: Visual Novel (VN) utan pusselelement, samt Phoenix Wright- (PW) och Danganronpainspirerade (DR) versioner med pusselelement. Ett bekvämlighetsurval på 29 försökspersoner rekryterades. 8, 11 respektive 10 försökspersoner slumpades att spela version VN, PW eller DR, följt av läsförståelsetestet. Av maxpoängen 23 på läsförståelsetestet var medelvärde och standardavvikelse för respektive grupp: VN 10.6±4.7, PW 11.3±2.9, DR 13.4±4.0. Vid parvis jämförelse mellan grupperna identifierades inga signifikanta skillnader. Poweranalys visade att studien hade krävt fler försökspersoner för statistiskt relevant hypotesprövning. Studien kan fungera som pilot för liknande framtida större undersökningar. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Vi lever i ett samhälle där organisationer under de senaste decennierna har blivit mer vinstfokuserade på grund av avkastningskrav till aktieägare. I och med detta har vi sett ökade kontroll- och mätmekanismer, inte minst av medarbetarnas prestationer mot uppsatta mål. Det traditionella tillvägagångssättet att mäta medarbetarnas välmående har varit via en årlig medarbetarundersökning. Men det vi nu ser är en mer digital trend: att i realtid göra så kallade pulsmätningar vilket innebär kontinuerliga mindre undersökningar av personalens välmående och organisationens arbetsmiljö. Organisationer använder ett digitalt mätverktyg för att genomföra dessa. På så sätt kan organisationer agera mer agilt på både negativa och positiva resultat. Forskning visar att medarbetare som trivs och mår bra på arbetsplatsen också presterar bättre mot uppsatta mål. Att inkludera medarbetare mer frekvent kan få en positiv effekt på engagemanget och motivationen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Respondenter har varit personer som arbetar inom organisationer som använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående i realtid. De har dessutom haft en betydande roll för arbetet av implementeringen av ett sådant verktyg, men också arbetat med resultatet från det. Vår insamlade empiri har analyserats i relation till Finansialiseringsteori samt Isomorfism som är ett fenomen inom Nyinstitutionell teori. Vårt syfte med studien var att ta reda på om pulsmätningar är ett uttryck för ökad finansialiseringen och varför organisationer implementerar ett digitalt mätverktyg av personalens välmående, hur det kan tänkas se ut samt hur resultatet sedan används. Resultatet indikerade på att organisationer använder ett digitalt mätverktyg av personalens välmående på grund av employer branding, att de genuint vill att personalen ska må bra, men inte utan att det ska leda till ekonomiska fördelar som exempelvis färre sjukskrivningar och ökade intäkter. Genom studien har vi också kunnat presentera resultat för hur ett digitalt mätverktyg kan se ut och då främst vad organisationer mäter. Här visar det övergripande resultatet att det är främst ledarskap och arbetsmiljö som står i fokus. Men också att medarbetarengagemanget har gått upp som en effekt av ett digitalt mätverktyg som mäter välmående på arbetsplatsen. Med den här studien hoppas vi kunna bidra med en bredare förståelse för varför organisationer använder pulsmätningar och hur det används som en länk mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Syftet med studien har varit att undersöka om en god arbetsgemenskap kan upprättas och bibehållas vid digitalt arbete i virtuella team. Studien bygger på svar från 104 respondenter som alla till viss del arbetar hemifrån digitalt och som arbetar i olika stora digitala arbetsteam. Studien har baserats på en webb-baserad enkät som mätinstrument och som utformats på basis av tidigare forskning kring gemenskap och effektivitet samt utifrån tre teorier. Dessa teorier har varit arbetsgemenskap (McMillan 1996), Psykosociala arbetsmiljöfaktorer (Rubenowitz 2004) samt Motivationsteori (Locke 1968;2013 &amp; Hackman &amp; Oldham 1976). Slutsatsen i studien visar på goda förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö även i virtuella team. / The purpose with this study has been to enquire if a good working community can also exist in virtual team settings in teams working together outside the office. The study is based on 104 answers from respondents that all has experience from working digitally from outside the office. The study is based on a web-based survey as means of measurement and that has been developed based on theories within the field, such as work communities, psychological work factors, motivation theories (Rubenowitz 2004; Locke 1968;2013 &amp; Hackman &amp; Oldham 1976). The results show that also virtual teams have a great potential for a good psychological Environment.

Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag. / Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching?  The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. / 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen?  Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.