Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Syftet med studien var att utreda hur matematiklärare i årskurs 4-6 kan arbeta kompensatoriskt i sin undervisning med hjälp av digitala matematikspel och plattformar, då de påverkas av ramfaktorer. För att utforska syftet undersökte vi hur digitala matematikspel och plattformar kan stödja matematiklärare i deras kompensatoriska uppdrag samt hur lärarens kompetens påverkar deras förmåga att arbeta kompensatoriskt med digitala matematikspel och plattformar. Dessutom ville vi få reda på hur digitala matematikspel och plattformar kan användas gentemot elever som har olika typer av funktionsnedsättningar och matematikångest i ett kompensatoriskt syfte.  Utifrån syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fem deltagande respondenter, alla verksamma matematiklärare i årskurs 4-6. Empirin från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där vi utifrån ramfaktorerna personramar, tidsramar, fysiska ramar och ekonomiska resurser och citaten från lärarna identifierade fem teman. De teman vi fann var lärares kompetens, individuella lösningar, ständigt tillgänglig assistent, brister och tillgångar.  Resultaten från studien visade att ramfaktorer spelade en dubbel roll genom att belysa både fördelar och utmaningar för lärare när de arbetar med digitala matematikspel och plattformar i kompensatoriskt syfte. Det visade sig att digitala matematikspel och plattformar kan assistera lärare på flera sätt, till exempel genom att på individnivå anpassa hur elever arbetar i matematikämnet. Lärarens kompetens var en avgörande faktor för hur det utnyttjas i undervisningen då flera lärare flaggade för att deras kunskap om digitala matematikspel och plattformar var begränsande. Studien nådde också slutsatsen att elever med funktionsnedsättningar och matematikångest kan gynnas av att använda digitala matematikspel och plattformar men att det inte alltid förhåller sig så.

Digitalt inkluderingsarbete inom offentlig service, alltså arbetet för att alla medborgare skall ha tillgång till den digitala offentliga service som erbjuds, har blivit en kritisk faktor när digitala förändringar sker i allt större omfång. Denna studie undersöker tjänstemännens roll i den svenska offentliga sektorn för att främja digital inkludering, ett viktigt arbete i en alltmer digitaliserad värld. Den digitala inkluderingen handlar om att tillgodose möjligheterna för alla, oavsett förutsättningar, att genom digitala verktyg kunna nyttja offentliga tjänster. Genom Lundquists (1992) teori förstå, kunna och vilja tillsammans med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket belyser studien både möjligheterna och utmaningarna de möter i implementeringen av digitala reformer inom den offentliga sektorn. Resultaten visar en variation i möjligheter och hinder såsom effektivare handläggningstider men också hinder i form av bristande motivation hos medborgare och möjligheter till bättre intern kommunikation. Resultatet understryker behovet av ett tvärsektionellt samarbete för att framgångsrikt implementera digitala tjänster och bidra till en mer inkluderande digital framtid. / The work with digital inclusion within public services, which focuses on ensuring that all citizens have access to the digital public services, has become a critical factor as digital transformations increasingly occur within the public sector. This study examines the role of civil servants in the Swedish public sector in promoting digital inclusion, an important endeavor in an increasingly digitalized world. Digital inclusion is about ensuring the opportunities for everyone, regardless of their conditions, to use digital tools to access public services. Using Lundquist’s (1992) theory of understanding, ability, and willingness, along with qualitative semi-structured interviews with civil servants from Arbetsförmedlingen, Skatteverket and Försäkringskassan, this study highlights both the opportunities and challenges they face in implementing digital reforms within the public sector. The results show a variation in opportunities and barriers such as more efficient processing times, but also obstacles in the form of lack of motivation among citizens and possibilities for better internal communication within the authorities. The results underline the need for cross-sectional cooperation to successfully implement digital services and contribute to a more inclusive digital future.

Bakgrund: Digitala vårdmöten där sjuksköterskor och patienter kommunicerar via olika digitala system blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta innebär nya utmaningar för sjuksköterskor då kommunikationen förändras när den sker digitalt. Genom att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av digital kommunikation kan möjligheter samt potentiella hinder identifieras. Denna kunskap kan sedan användas för att ta till vara på de positiva aspekterna med digital kommunikation samt hitta lösningar för potentiella hinder för att skapa bättre förutsättningar för god kommunikation. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter via digitala system. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Resultatet visade på att sjuksköterskor upplevde både möjligheter samt utmaningar med digital kommunikation. Möjligheter som beskrevs var att kommunikationen blev mer lättillgänglig. Utmaningar innefattade otillräckliga kommunikationsfärdigheter, avsaknad av icke-verbal kommunikation, missförstånd samt teknologiska störningsmoment. Vidare framkom skilda upplevelser av att lyckas skapa goda relationer med patienter. Slutsats/konklusion: Digital kommunikation innebär både möjligheter men också utmaningar till följd av att kommunikationen förändras. / Background: Digital caring encounters where nurses and patients communicate via various digital systems are becoming more common in healthcare. This means new challenges for nurses as communication dynamics change in digital settings. By examining nurses' experience of digital communication, opportunities as well as potential obstacles can be identified. This knowledge can then be used to take advantage of the positive aspects of digital communication as well as find solutions for potential obstacles to create better conditions for good communication. Purpose: The purpose of this study is to describe nurses' experiences of communicating with patients via digital systems. Method: The study was conducted as a general literature study where twelve scientific articles were reviewed and compiled. Results: The results showed that nurses experienced both opportunities and challenges with digital communication. Possibilities that were described were that communication became more easily accessible. Challenges included inadequate communication skills, lack of non-verbal communication, misunderstandings and technological disruptions. Furthermore, different experiences emerged of succeeding in creating good relationships with patients. Conclusion: Digital communication presents both opportunities and challenges due to the changing nature of communication.

Organisatoriska aktörer verkar skapa gemensam mening om framtida förändringar genom iterativt meningsskapande i en loop som innefattar tre steg, när de saknar erfarenhet samt där det finns en avsaknad av innehåll och målbild i den framtida förändringen. Genom att integrera iterativt och prospektivt förhållningssätt med empiriska bevis, har en modell kunnat utvecklas som ökar förståelsen för den meningsskapande process som sker i denna kontext. I stället för att splittra forskningen mot ett antingen subjektivt eller intersubjektivt synsätt, sammanfogar modellen dessa två synsätt och förklarar ut förhållandet mellan dem samt ligger till grund för förståelsen i hur de organisatoriska aktörerna växlar mellan synsätten för att skapa mening i denna kontext. Studien har på så sätt resulterat i en ökad förståelse inom menings- skapandeperspektivet samt en möjlig utveckling av prospektivt meningsskapande om framtida förändringar med ovisst innehåll där organisatoriska aktörer saknar erfarenhet.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.

This bachelor thesis is based on a internship on IBM Sweden within Södertörn University’s bachelor program ’IT, Media and Design’ during the spring semester of 2016, majoring Media technology. The thesis is based on a practical work, which treats the company’s digital presence where I, as a student, stepped in and helped the marketing and communication department. I’ve done a survey of their Swedish digital channels, and business intelligence where I’ve collected details about the Nordic IBM companies digital channel structure and linking between accounts. Maintenance of the Swedish IBMs social media accounts have also been included such as development of an suggestion of an digital ecosystem for future work with the company's digital presence. The information in this thesis is classified as open.

Syftet med denna studie är att få kunskap om speciallärares erfarenheter av språkutvecklande arbete i skolan, med fokus på återkoppling till elever när datorn som skrivverktyg används. Studien baseras på en intervjuundersökning av tio speciallärare. Det är en sociokulturell ansats som har använts vid analys- och tolkningsarbetets genomförande. Resultatet av studien visar att elevers delaktighet i ett språkutvecklande sammanhang hade betydelse när återkoppling gavs. Det är i samspel och i dialog mellan lärare och elev som möjligheter och villkor för barns delaktighet har synliggjorts. Det är när återkopplingen har skett direkt, i processen, som det har funnits förutsättningar att möta elevers olika behov och möjliggöra lärande. Det är då som eleverna har fått vägledning om hur de kan ta sig vidare för att närma sig målen. När återkopplingen gavs mot ett färdigt resultat blev återkopplingen fördröjd och ledde bort från lärandeprocessen. Då synliggjordes svårigheter att möta elevers individuella behov. Den praktiska datorkompetensen hos lärarna har i studien visat sig ha betydelse för elevers möjligheter att närma sig sina lärandemål. / The aim of this study is to gain knowledge of special education teachers´ experiences from language development in schools, with focus on feedback to pupils when the computers is used as a writing tool. The study is based on interviews with ten special education teachers. A socio-cultural model was used during the interpretation and analysing phase. It is through interaction and dialogue between teacher and pupil, that possibilities and terms for the pupil´s participation has been made visible. It is when the instant feedback given during the process, that you can find the possibilities to meet with the needs of that particular pupil to enable learning. That is when the pupils has been given guidance how to further approach his or her goals. If feedback is only provided later and is more goal-oriented, the learning process is delayed, with greater difficulties to meet with the pupil´s particular needs. The study also shows that the practical competence in computer usage among the special education teachers is important for pupils´ possibilities of reaching their goals.

The purpose of this study is to investigate the pedagogue´s thoughts about and which strategies the pedagogue´s use to make the digital notepad work as an language development tool in preschool´s daily activities. The study has three questions 1) Which conditions do the pedagogue´s need to be able to use digital notepads as a language development tool in preschool´s daily activities? 2) In which occasions can the digital notepad be used as a language development tool in preschool’s daily activities? 3) What advantages / disadvantages do pedagogues see when using the digital notepads as a language development tool in preschool´s activities. The study was performed in two various preschool’s in two separate municipalities in the middle of Sweden, were three preschool teachers, from each preschool where interviewed by using semi-structured interviews. The results from the interviews showed that the digital notepad under several occasions can be used as a language development tool in preschool´s activities. The respondents saw many advantages and few disadvantages when using the digital notepad as a language development tool. The digital notepad becomes and works as a language developing tool as long as the respondents, have an exploring and challening approach while using the notepad with the children. While education, learning time, pedagogue’s attitude and approach was considered important strategies/preconditions which are needed/contributed for the digital notepad to work as a language development tools in preschool’s daily activites. / Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas tankar om och vilka strategier som pedagogerna använder för att lärplattan kunna fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet. Studien har tre frågeställningar 1) Vad behöver pedagogerna för förutsättningar för att lärplattan ska kunna användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 2) Under vilka tillfällen kan lärplattan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? 3) Vilka fördelar/ nackdelar ser pedagogerna med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet? Studien genomfördes på två olika förskolor, i två skilda kommuner i mellersta delen av Sverige. Där tre respondenter ifrån varje förskola intervjuades med intervjuformen, semistrukturerad intervju. I resultatet framgick det att lärplattan under flera tillfällen kan användas som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet och att respondenterna ser många fördelar och endast några få nackdelar med lärplattor som ett språkutvecklande verktyg. Lärplattan blir och fungerar som ett språkutvecklande så länge respondenterna tex är medupptäckande, utforskande och utmanande som pedagog. Även utbildning, vägledning, tid, pedagogernas inställning och förhållningssätt ansågs vara viktiga strategier/förutsättningar som behövdes finnas/tillföras för att lärplattan ska kunna användas och fungera som ett språkutvecklande verktyg i förskolans verksamhet.

Den aktuella studien syftade till att applicera Johnsons typologier om två subtyper av förövare av partnervåld, intimate terrorism och situational couple violence, i en kontext av digitalt dejtingvåld bland unga universitetsstudenter. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Studien identifierade 185 förövare av digitalt dejtingvåld från ett urval på 512 studenter mellan 19-29 år. De 185 förövarna kategoriserades som intimate terrorism (n=46) eller situational couple violence (n=139) beroende på om respondenten endast hade utövat digitalt dejtingvåld eller om respondenten både utövat och själv blivit utsatt för digitalt dejtingvåld. Resultatet visade att kvinnor som ingick i subtypen situational couple violence utövade digitalt dejtingvåld med en signifikant högre allvarlighetsgrad än män. Flera resultat från studien visade inga signifikanta könsskillnader i en av subtyperna eller mellan de två subtyperna i grad av kontrollerande beteenden och allvarlighetsgrad. Med stöd i studiens resultat bör framtida forskning vidare utforska digitalt dejtingvåld bland unga för att få en fördjupad kunskap inom digitalt dejtingvåld och för att stärka det brottspreventiva arbetet. / This study examined Johnson's typology of two different subtypes of perpetrators of intimate partner violence, intimate terrorism and situational couple violence, on digital dating violence among young college students. A quantitative cross-sectional design was used. The study identified 185 perpetrators of digital dating violence from a sample of 512 students, ages 19 to 29 years. The 185 perpetrators were categorized as intimate terrorism (n=46) or situational couple violence (n=139) based on whether the person was only a perpetrator of digital dating violence or if the person was both a perpetrator and a victim of digital dating violence. The current study found that women included in the subtype situational couple violence committed digital dating violence with a significantly higher degree of severity than men. Results from the study showed no significant differences between genders in one of the subtypes or between perpetrator subtypes in controlling behavior or severity. In light of these findings, future research should investigate digital dating violence among young adults to gain a deeper understanding of digital dating violence in order to strengthen crime prevention.