Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till.

Digital workplaces are more relevant today than ever before. The digitization has provided organizations with a number of possibilities, and eliminates the geographical limitations that previously has existed. But digital organizations stand before challenges that differ from traditional organizations, which is based on the fact that a lot of the physical communication is lost. To ensure an effective cooperation, digital organizations require a well-functioning communication. This study therefore aims to establish a deeper understanding and insight of the challenges and possibilities regarding communication within a digital organization, as well as the effects it has on knowledge sharing and cohesion. The method used to answer our thesis is a case study, where we have conducted semi structural interviews together with observations. This resulted in a number of interesting findings, where it became clear that digital organizations face both obstacles and opportunities when it comes to communication. The conclusions that we established through this study are that it is harder to support a natural knowledge sharing and cohesion within the organization when the majority of the informal communication is non-existent. However, due to the fact that the communication is often work-related, the communication often is perceived as clear and comprehensible by the employees. Organizations have since Covid-19 been forced to readjust to teleworking, which has led to the insight that companies no longer need to be physically bound. This creates opportunities for both employees and organizations to operate their work under other prerequisites.

En studie i hur lärare i digitala estetisk-praktiska ämnen upplever att feedback ökar elevernas engagemang, motivation och kunskapsutveckling. Denna studie undersöker lärares perspektiv på formativ feedback som en aktiv del i att möjliggöra kunskapsutveckling i digitala praktiskt estetiska kurser. Studien vill hitta praktiska konkreta exempel på vad som kännetecknar en god formativ feedback. Avgränsningen till digitala kreativa kurser som webbutveckling, digitalt skapande, medieproduktion med mera, är för att få lärarnas perspektiv på hur feedback lyfter elevernas motivation utan att minska deras kreativitet i skapandet till exempel att designa en webbsida. Studien är en kvalitativ studie byggd på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. Resultatet visar att det finns några nyckelfaktorer för framgångsrik framåtsyftande formativ feedback. De viktigaste är relationen mellan lärare och elev, god kännedom om elevens kunskapsnivå, tydlighet i lärarens feedback som bör vara muntlig för att kunna bemötas eller förtydligas samt att tajmingen är viktig, ingen feedback för tidigt i projekt och gärna i slutet av ett moment. Utmaningar i att ge framgångsrik feedback är främst avvägningen att inte styra för mycket eller ge lösningar samt att vissa elever inte tar till sig feedback.

No description available.

Digitalisation means that the population, to a growing extent will be dependent on online services to be able participate in common acts such as travel. The number of people with a disability is consistently growing globally. People with disabilities require extra attention in order not to risk digital exclusion. In Europe, there is currently legislation that requires the websites of public sector to comply to a set of accessibility standards that are based on Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The private sector will soon fall under similar legislation regarding compliance with WCAG in websites. This study explores the level of accessibility in the Nordic private sector, more precisely in the websites of airline industry. The testing is done by taking advantage of automated tools that check the compliance to the WCAG standards of select airline websites. Similarly, but to a lesser extent, readability and usability of the websites are tested through automated tools and a manual test. Swedish public sector websites are included to provide a baseline when exploring the level of accessibility compliance and the level of readability and usability. The results show that there are currently shortcomings regarding the level of accessibility in the websites of airline industry when compared to the public sector. The level of readability and usability of the websites appears to be more even between the two sectors. When it comes to accessibility, the airline industry in the Nordic countries will have to continue to develop their websites to meet the upcoming legal requirements.

Abstract I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat ställs stora krav på att alla medborgare, även barnen, får möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Genom att arbeta med olika digitala lärverktyg ska undervisningens kvalité ökas och den ska bli mer jämlik och inkluderande. Idag används datorer och lärplattor som digitala skrivverktyg i skolan, något som hjälper elever att skriva mer kvalitativa texter, samtidigt som bearbetning av texter underlättas. I samma takt som det digitala skrivandet ökar minskas dock det analoga skrivandet.  Vi ansåg att det var viktigt att undersöka lärare och elevers inställning till handskrift i skolan och vilka för- och nackdelar de ser med att skriva analogt och digitalt. Syftet med denna studie var därför att bidra till en bredare förståelse för lärares och elevers inställning till att skriva för hand. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats med vissa kvantitativa inslag. Vi genomförde elva semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare och gjorde två enkätundersökningar, en för lärare och en för elever.  Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte det var viktigt att kunna skriva för hand, men att det ändå finns ett motstånd hos eleverna. Slutsatsen vi har kommit fram till är att det är viktigt att det finns en balans mellan det digitala- och det analoga skrivandet. För att uppnå den balansen behöver elever få möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva för hand, och lärare behöver få möjlighet att lära sig hur man på bästa sätt kan undervisa i handskrift. För det sistnämnda behövs vidare forskning göras för att undersöka hur handskriftsundervisning kan bedrivas på ett så bra och ändamålsenligt sätt som möjligt.

Idag utgör den digitala tekniken en naturlig del av människors liv och används på bred front i samhället. Den omfattande teknikanvändningen kan ur flera hänseenden betraktas som positiv, men anses även ha banat väg för en ny form av våld. Digitalt våld definieras idag som en egen genre men kan även ses som en förlängning av redan existerande våldsformer. Den gemensamma nämnaren för det digitala våldet är att det möjliggörs genom digital teknik, vilket kan innebära särskilda utmaningar då det kan utövas oberoende av tid och rum. I föreliggande uppsats undersöks mäns digitala våld mot kvinnor med syfte att undersöka och analysera hur problemet kan beskrivas och förstås av medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. I arbetet söks även svar på vilka behov och utmaningar som kan ses i relation till det digitala våldet, liksom vilka eventuella fördelaktiga aspekter den digitala tekniken kan ha för våldsutsatta kvinnor. Uppsatsen har en genomgående kvalitativ ansats där det empiriska materialet utgörs av intervjuer med medarbetare på kvinnojourer och skyddade boenden. De teoretiska utgångspunkter som används i arbetet är den strukturella feministiska förklaringsmodellen samt begreppet Coercive Control. Utifrån det empiriska materialet har ett antal meningsbärande teman identifierats vilka i resultatet presenteras i relation till uppsatsens centrala frågeställningar. I den analyserande diskussionen kopplas resultaten till teori och tidigare forskning där utrymme också lämnas för studieförfattarnas egna tolkningar. Uppsatsens resultat visade att det digitala våldet kunde omfatta ett stort antal metoder vilka ofta utfördes i syfte att kontrollera kvinnan. Det digitala våldet kunde vidare förstås som en del av ett större system och som ett strukturellt betingat fenomen. En utmaning som beskrevs i relation till det digitala våldet var teknikens snabba utveckling som ställde krav på särskilda kunskaper inom kvinnojourer och skyddade boenden men även på ett mer generellt plan i samhället. Det framgick även hur det kunde vara svårt att säkerställa kvinnornas säkerhet utan att begränsa deras användning av digital teknik vilket vi förstod som ett etiskt dilemma. Slutligen visade resultatet hur den digitala tekniken kunde ha många fördelaktiga aspekter, och hur den inte sällan kunde fungera som en hjälpande hand för våldsutsatta kvinnor.

Många sociala medier-plattformar är programmerade för att fånga dig som användare, genom algoritmer som baserar innehållet som visas för dig på dina intressen. Med detta tillkommer risker att digitalt beroende kan utvecklas, vilket kan påverka personer negativt fysiskt, psykiskt och/eller socialt. Hur applikationer kan utvecklas för att motverka denna problematik är emellertid ett område det saknas vetenskaplig praxis kring. Denna studie undersöker vilka designprinciper som bör avspeglas i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende hos ungdomar, en användargrupp som enligt studien mår allt sämre genom ökad mobilanvändning. Mer specifikt fokuserar studien på att klargöra vilken funktionalitet som krävs för att stödja användare som önskar uppnå beteendeförändringar samt hur användare kan utveckla en större medvetenhet kopplat till sin mobilanvändning.  Genom tillämpning av metodvalet Design Science Research har den huvudsakliga datainsamlingen bestått av två iterationer. Den första handlade om att bättre förstå nuläget kring potentiella användarbehov och krav samt lämpliga funktionalitetsval i en applikation för minskat digitalt beroende. Iterationen bestod av en litteraturöversikt, en enkätundersökning samt benchmarking av befintliga applikationer inom området. Den andra iterationen bestod av användartester och semistrukturerade intervjuer där respondenter från den tilltänkta användargruppen gav insikter i hur prototypen kunde vidareutvecklas för att bättre möta deras behov samt krav.  Resultatet av studien består av en prototyp som utvecklats baserat på användarbehov och krav samt tidigare forskning inom området. Även teorier om hur en applikation ska designas utifrån designprinciper samt design för beteendeförändring har beaktats vid prototyputvecklingen. Analys av resultatet har bidragit med en större förståelse för vilka designprinciper som applikationsutvecklare och UX-designers kan beakta vid utveckling av applikationer som syftar till att motverka digitalt beroende. Utvecklare bör tillåta användare att reflektera över sina handlingar för att öka medvetenheten kring dess beteenden, tillhandahålla användare information om åtgärder som kan tilltas för förändrat beteende, samt ha inslag av motivationshöjande feedback över användarens framsteg i sin beteendeförändring. Även förklarbar information om varför specifik funktionalitet kan hjälpa användare till önskade beteendeförändringar är viktigt att inkludera i en applikation som syftar till att motverka digitalt beroende.

I det här examensarbetet undersöker vi hur lärare i en kommun i Mellansverige använder sig av digitala verktyg i läsförståelseundervisningen och om de upplever att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. Samtliga lärare som deltagit i studien är verksamma i årskurs 1–3. I kommunen har alla elever från årskurs 1 tillgång till dator och 1–1 (en till en) är normen där digitala verktyg är en naturlig del i undervisningen. 1–1 innebär att alla elever har tillgång till varsin dator. Vår underökning bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar vilka består av digitala enkäter och är semistrukturerade intervjuer. För att sammanställa detta har vi använt oss av tematisk analys och på ett strukturerat sätt granskat skillnader och likheter i svaren vi fått. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av lärarna dagligen använder sig av digitala verktyg i sin undervisning och att de tror att digitala verktyg påverkar elevernas läsförståelse. De flesta menade att påverkan var positiv med eget inflytande och stöd i både läsning och skrivning genom olika digitala program. Endast ett fåtal kunde delge några negativa sidor men var överens om att elevens personliga utmaningar kunde ge större utrymme för att den digitala enheten blir ett störningsmoment. I resultatet har vi kopplat svaren till den teoretiska bakgrund som vi valt till vår undersökning vilka är det metakognitiva perspektivet tillsammans med det sociokulturella perspektivet. Elevernas bakgrund och förkunskaper är kanske inte lika viktiga som lärarens engagemang och utbildningsnivå.

This work aimed to investigate how Slow Technology, designed with textiles and temporality, can increase reflection in the interaction between humans and technology. This was important to investigate because the amount of information, and the speed at which it is delivered and expected to be processed, exceeds our capacity. This contributes to the fact that the space for reflection is getting smaller and smaller in our efficient contemporary world. Using other types of materials, such as textiles, enables the investigation of which qualities of use and properties can be highlighted and increase reflection. The work was conducted with Research Through Design as a research strategy and a prototype was created to conduct user tests. Furthermore, data was collected through observations and semi-structured interviews and were analyzed using thematic analysis. The analysis resulted in four themes that together indicated that the participants experienced increased reflection when interacting with the prototype.