E-hälsotjänster väntas vara ett verktyg för att möta det framtida växande vårdbehovet till följd av en åldrande befolkning. Via e-hälsotjänster kan den äldre patienten ta del av information om sin hälsa och planerad vård. E-hälsotjänster kan också öka vårdens tillgänglighet genom snabba kontakter och digitala vårdbesök. Det kan leda till ökad delaktighet för den äldre, vilket ger förutsättningar för en bättre hälsa. Men det kräver att äldre börjar använda e-hälsotjänster. En del äldre är inte vana vid digital teknik och riskerar ett digitalt utanförskap. Dock har internetanvändning ökat kraftigt bland äldre de senaste åren och en majoritet är nu internetanvändare. Syfte med studien är att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster samt önskemål om stöd av hälso- och sjukvården för att digitalt kommunicera med hälso- och sjukvården. För att kartlägga äldres användning av internet och e-hälsotjänster togs en enkät fram. Deltagare tillfrågades via sociala medier och på en vårdavdelning, 43 ifyllda enkäter samlades in. Bland deltagarna använder den stora majoriteten internet dagligen och har använt ett flertal olika digitala tjänster. Många uppger sig var kunniga i att använda internet och känner sig trygga med att dela information på internet. De flesta äldre har idag goda förutsättningar att använda e-hälsotjänster och en majoritet i studien har redan gjort det. Äldre är idag intresserade av att vara delaktiga i sin vård. För den minoritet äldre som står helt utanför den digitala världen och inte har förutsättningar att börja använda digital teknik behöver vården säkerställa att de inte får sämre tillgång till vården. En större grupp är de äldre som använder internet och flertal olika internettjänster men inte börjat använda e-hälsotjänster. De behöver stöttas i att komma igång med e-hälsotjänster och kontinuerlig hjälp för att lära sig använda dem.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka och mäta eventuella skillnader i eleversförståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktioners stabilitetberoende på om eleverna arbetat med dessa koncept fysiskt i klassrumsmiljö eller digitalt pådistans. För att kunna göra detta försöker vi svara på följande frågeställning: Hur påverkaselevernas förståelse av koncepten konstruktionsprinciper, hållfasthet och konstruktionensstabilitet beroende på om de genomför laborationer digitalt eller fysiskt? Vi har använt enexperimentell metod för att kunna svara på frågeställningen där två grupper av elever i årskurssju fått genomgå två olika projektbaserade laborationer med brokonstruktioner; en digital ochen fysik. Elevgrupperna har sedan testats i deras förståelse av de berörda koncepten. Vi haräven korrigerat för gruppernas tidigare kunskaper genom att testa grupperna även innanexperimentet. Utifrån ett multiteoretiskt perspektiv, med tonvikt på pragmatism ochmultimedialärande, har sedan insamlad data analyserats. Resultatet indikerar i linje med teorioch tidigare forskning att fördelar med digitalt arbete i slutändan innebär både utökad ochfördjupad förståelse av de berörda koncepten. Dock ifrågasätter författarna validiteten iresultatet på grund av det ringa urvalet i studien.

Syftet med denna studie är att undersöka om högstadieelever anser att digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel i deras kunskapsutveckling samt hur digitala verktyg kan öka aktiviteten i klassrumssituationer. Vidare syftar studien till att undersöka vilka problem och möjligheter som eleverna uppfattar finns när digitala verktyg används för deras kunskapsutveckling samt i klassrumssituationer.   Den första frågeställningen är: hur uppfattar eleverna att aktiviteten i klassrumssituationen påverkas av digitala verktyg? Resultat visar att det blir ökad aktivitet i klassrummet eftersom digitala verktyg underlättar framställningen av skolarbeten samt att genomförandet av skolarbeten kan ske på fler platser än enbart i skolan då båda dessa faktorer främjar elevernas kunskapsutveckling.   Den andra frågeställningen handlar om hur eleverna uppfattar att deras kunskapsutveckling påverkas av digitala verktyg. Studiens resultat visar att eleverna blir delaktiga i den formativa bedömningen, de utvecklar källkritiskt tänkande samt att visuella hjälpmedel skapar förutsättningar till inlärning bland eleverna. Datorer är fördelaktiga för elevernas kunskapsutveckling jämfört med smarta telefoner, eftersom datorer inte har lika många distraktioner som smarta telefoner.    Den sista frågeställningen lyfter vilka problem och möjligheter eleverna ser med digitala verktyg i klassrumssituationer och kunskapsutvecklingen. Resultatet visar att eleverna inte uppfattar att de får någon undervisning i digital kompetens, utan förväntas att kunna hantera det digitala verktyget utan vidare handledning från sina lärare. Eleverna uttrycker också att lärarna behöver vara tydligare gentemot eleverna vad syftet är med digitala verktyg i undervisningen innebär. Smarta telefoner har störande moment som notisfunktioner, vilket stör kunskapsutvecklingen om telefonen istället för datorn användas som ett digitalt verktyg. Oro finns för att det manuella skrivandet ska försämras när allt mer skrivs digitalt. Tekniskt strul och dålig infrastruktur är andra problem som förekommer vid användningen av digitala verktyg. Möjligheterna med digitala verktyg är de digitala lärplattformarna som skapar samarbete mellan lärare och elever. Digitala läromedel som underlättar inlärningen utgör en ytterligare möjlighet samt att det är en förberedelse inför arbetslivet att kunna arbete och hantera digitala verktyg.

No description available.

Denna studie undersöker hur måleriskt arbete fokuserat på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet kan tillgängliggöras och förstärkas inom det digitala måleriprogrammet Photoshop. En pedagogisk metod och den digitala miljön (”workspacet”) analyseras och optimeras för syftet. Diskurser inom digital bildkonst analyseras och synliggörs för att ytterligare möjliggöra en konstnärlig frihet på fältet. Arbetet syftar till att vara en grund för bildpedagogisk undervisning och uppgiftsbyggande. Studiens empiri genererades av ett småskaligt cykliskt måleriexperiment utfört i Photoshop. Studien finner att måleriskt arbete i Photoshop överlag kan tillgängliggöras och förstärkas genom att låta problemlösande och innoverande driva kunskapandet, samt ger ett förslag på hur ett specialanpassat måleriworkspace kan vara uppbyggt. Vidare finner den även att det är möjligt att öka tillgängligheten till och förstärka fokus på kvalitéer utöver avbildande, funktion och skönhet inom digitalt bildskapande genom att använda visuell diskursanalys som motståndspraktik.

The aim of this bachelor thesis Digital Inclusion – An Interview Study with Public and School Librarians on Work to Reduce the Digital Divide is to examine how the democratic task takes shape in public and school librarians’ work to strengthen citizens’ digital inclusion. The research questions are: How do public and school librarians work to support citizens’ digital inclusion? What challenges do public and school librarians experience in this work? How do public and school librarians describe the digital divide? Three themes are in focus: An Active Citizenship, Working for Digital Inclusion and The Digital Divide. Within library and information science this bachelor thesis mainly relates to information practices where media and information literacy (MIL) is studied but also to cultural policy when the democratic role of public and school libraries is examined. A sociocultural perspective is used as a theoretical approach and a few of its concepts – social practices, tools and appropriation – are used as analytical tools. Van Dijk’s cumulative and recursive model of successive kinds of access to digital technologies is used as a structure. The method used is semi-structured interviews with six librarians, whereof three public librarians and three school librarians. The results show that digital tools are significant to public and school librarians’ work strengthening digital inclusion in its users. While school librarians mainly focus on instruction to increase student’s skills concerning digital competence, public librarians focus more on developing skills concerning user’s digital everyday life although MIL goals are also in effect. Activities for learning show that public and school librarians use different approaches but all stress the importance to connect activities to student needs and realities. The professional role is prominent when working for digital inclusion. Relinquishing the role of the expert means that shared learning opportunities can occur which is beneficial for both librarians and users. Regulatory documents such as the curriculum are considered important tools by most of the librarians. Some mutual challenges for the librarians are lack of interest or competence in the digital aspects of the job, lack of time, fear and insecurities related to digital technologies and tools causing users to feel ashamed. While school librarians are challenged by teachers who are inaccessible and students who are overly confident about their competencies, public librarians are challenged by marketing and limitations in what they can and cannot help users with. The librarians observe how the digital divide manifests itself: all users have shortcomings with digital competencies that prevent them from becoming active citizens in society. School librarians claim that students in general are considered more knowledgeable about technical tools such as computers and smartphones but in fact they lack competencies outside their frame of reference. Public librarians claim users are unable to perform daily tasks and that many lack access to technical tools.

Syftet med studien var att genom en jämförelse mellan ett digitalt och ett tryckt läromedel undersöka vilka likheter och skillnader som förekommer i läromedlens struktur, samt hur text och bild samspelar inom de områden som behandlar läsning och läsförståelse. Studien genomfördes med hjälp av en komparativ analysmetod i kombination med en multimodal analysmodell. Resultatet visar att det finns likheter i läromedlens innehåll, ordning av innehåll och användning av bilder men även att det finns skillnader i läromedlens layout och färgsättning.

På 1970-talet lanserades det moderna könummerlappsystemet som revolutionerade köandet genom att låta kunderna sitta ned och vänta. Trots en fantastisk teknisk utveckling har inte mycket hänt sedan dess gällande köande. Studien utreder avgörande faktorer för köupplevelsen och sätter särskilt fokus på den så kallade “fastlåsningsproblematiken” som innebär att kunden är låst till väntutrymmet och inte kan lämna lokalen för att nyttja tiden till annat. Med hjälp av en förstudie och tidigare forskning tas en enkätstudie fram och svar samlas in från drygt 400 respondenter. Analysen från denna studie visar bland annat att de största problemen med dagens könummerlappsystem är att kunden saknar löpande information om hur länge till denne förväntas vänta, samt att kunden inte kan lämna lokalen. Slutsatserna används för att utforma generella riktlinjer för utveckling av smartphonebaserade kösystem, som utgör en god grund för framtida utveckling. En exempellösning har tagits fram för att verifiera att riktlinjerna kan implementeras samt visa på hur ett väl fungerande kösystem med avseende på användarupplevelse och tillgänglighet kan se ut.

Digitaliseringen är ett begrepp som har möjliggjort förändring av många processer i samhället, och som likaså har omformat den geografiska uppfattningen av rummet samt hur vi konkret använder oss av rummet. Denna uppsats studerar hur arbete har förändrats i och med digitaliseringen, i relation till den fysiska arbetsplatsen. Studien har undersökt den aktivitetsbaserade arbetsplatsen som implementeras på allt fler organisationer till följd av ett ökat digitalt arbete, hur den används och hur den bemöter ett digitalt arbetssätt. Detta har studerats via konceptet hybrida rum som beskriver integrationen av det fysiska rummet och det digitala rummet. Detta blir en viktig utgångspunkt för analysen då alltför många processer i de olika rummen integreras och blir till en helhet. Bakgrund till den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och hur arbetet är tänkt att bedrivas där ställs mot hur arbetet faktiskt organiseras på denna plats, samt hur inställningen till arbetsplatsen ser ut. Detta har undersökts via en kvantitativ enkätstudie med tre stycken företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den geografiska analysen visade på att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen delvis underlättar det digitala arbetet då den gynnar medarbetarens flexibilitet och välmående. Ytterligare resultat visade på att den fysiska miljön inte på ett entydigt sätt kan påverka det digitala arbetssättet som finns på arbetsplatserna idag, samt att medarbetarnas inställning till arbetsplatsen varierade. Den fysiska miljön förändras med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men det digitala arbetssättet fortgår ungefär som tidigare.

The aim of this bachelor thesis was to examine how users at a retail company perceive intranet as an information and communication tool and if and how methods and theories from information architecture (IA) could be used to improve both the usability and the user experience. Using two complementary qualitative methods the study investigates how the users are experiencing the intranet as an information- and communication tool. Methods used were semi structured interviews and an inquiry. The results of the study show that the intranet supports mainly the store employees and not the whole company, which leads it to overweigh as an information rather than a communication tool. Findings within the area of IA concerning usability and user experience was, that even with a centralized organization working towards usability goals, there were still improvement areas, mainly within findability. Improved descriptions of the intranet content could be reached through a labelling policy. Some issues were also noted within outdated content. Conclusion reached in this thesis supports previous peer reviewed studies, showing that intranet engagement would improve for the entire company if an intranet strategy ow