I denna uppsats analyseras TV-spel från år 2020 utifrån ett tillgänglighetsperspektiv gentemot synnedsatta. Detta för att se hur TV-spelsindustrin hanterar tillgänglighetsanpassning för synnedsatta och för att kunna identifiera de viktigaste funktionerna och designvalen inom området. Målet med uppsatsen är att belysa tillgänglighetsanpassning för synnedsatta i TV-spel och syftet är att granska vad man som spelutvecklare och designer kan göra för att förbättra det. En analys i två delar används för att undersöka dessa funktioner och designval. Metoden är framtagen med stöd i litteratur, tidigare forskning och egna iakttagelser. Resultatet av analysen visade att det finns många tillgänglighetsanpassade funktioner och designalternativ för att stödja synnedsatta människor i tv-spel, men att dessa i de flesta fallen inte är effektiva på grund av att de måste användas tillsammans för att skapa en helhet samt också implementeras på ett genomtänkt sätt. Slutligen diskuteras det hur grafiska designers och spelutveckare bör förhålla sig till tillgänglighetsanpassning inom TV-spel och vad de kan göra föra att förbättra den.

Ledare har på grund av pandemin Covid-19 i stor utsträckning tvingats till ledarskap på distans eftersom landets organisationer i möjligaste mån ska möjliggöra distansarbete (Folkhälsomyndigheten, 2021). Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse för hur ledaren ser på ledarskap på distans. För att kunna besvara syftet har studien genom kvalitativa intervjuer undersökt vilka möjligheter och utmaningar det finns med ledarskap på distans samt vilka tekniska hjälpmedel som används.Studier visar att det transformativa ledarskapet är att föredra framför det transaktionella vid ledarskap på distans (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). Den transformativa ledarens egenskaper enligt Hoch och Kozlowski (2014) är att skapa motivation hos medarbetarna vilket leder till ökad arbetstillfredsställelse. Enligt Alward och Phelps (2019) är ledarens tillit och förtroende till medarbetarna viktigt vid ledning på distans. Forskning visar att ny teknik kan vara en framgångshämmare (Olson & Olson, 2009) och att det är viktigt att ledaren kommunicerar med sin röst till medarbetarna (Offstein et al., 2010).Studiens metodval har kvalitativ karaktär med inspiration från empirisk fenomenologi. Med hjälp av en hermeneutisk tolkning har studien genom ett abduktivt förhållningssätt tolkat resultatet. Studiens datainsamlingsmetod har varit semistrukturerade intervjuer från sju enhetschefer inom hemtjänsten.Det empiriska resultatet visar att tillgänglighet och kommunikation anses vara viktigt vid ledarskap på distans. Detta styrks delvis av teorin men visar även att fenomenet ledarskap på distans är relativt outforskat och att vidare forskning erfordras kring fenomenet ledarskap på distans kopplat till tillgänglighet. / Due to the Covid-19 pandemic, leaders have been largely forced to lead remotely, since organizations in the country have been expected to facilitate remote work as much as possible (Folkhälsomyndigheten, 2021). The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how leaders view remote leadership. In order to answer the question, qualitative interviews were conducted to find out what opportunities and challenges there are with remote leadership and what types of technical aids are used.Studies show that transformative leadership is preferable to transactional leadership when leading remotely (Antonakis et al., 2016; Wright et al., 2011). According to Hoch and Kozlowski (2014), the transformative leader's qualities are to create motivation among employees, which leads to increased job satisfaction. According to Alward and Phelps (2019), a leader’s trust and confidence are important for remote management. Research shows that new technology can be a success inhibitor (Olson & Olson, 2009) and that it is important that leaders communicate with their voice to employees (Offstein et al., 2010).The study uses qualitative methods that are inspired by empirical phenomenology. The study is hermeneutical, interpreting the results using an abductive approach. The study's collection method has been semi-structured interviews of seven home-care unit managers.The empirical results show that accessibility and communication are considered important when leading remotely. This is partly supported by the theory, but this also shows that the phenomenon of remote leadership is relatively unexplored and that further research on the phenomenon of remote leadership linked to accessibility is needed.

Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares didaktiska arbete i skolämnet svenska med fokus på analogt och digitalt skrivande. Studien som är av kvalitativt slag bygger på tio semistrukturerade intervjuer med svensklärare på mellanstadiet som arbetar på fyra olika skolor inom samma kommun, där två av skolorna arbetar enligt modellen STL (skriva sig till lärande) och två av skolorna inte har någon uttalad modell kopplad till undervisningen, i syfte att undersöka om det fanns några skillnader hos dessa lärare. Som teoretisk ansats används ramverket TPACK i syfte att beskriva hur lärarna använder digitala verktyg i sin skrivundervisning och teori om kognitiva skrivprocesser används i syfte att belysa hur elevers skrivande förändras beroende på vilket skrivverktyg som används. Resultatet i studien visar bland annat att lärarna som arbetar enligt STL har fått mer kompetensutveckling kopplat till digitala verktyg och digitalt skrivande samt att de har en mer samstämmig syn på hur de digitala verktygen ska användas i undervisningen för att gynna eleverna mest möjligt, jämfört med de lärare som inte arbetar efter någon uttalad modell.

Sverige är ett land där digital infrastruktur prioriterats högt under många år, vilket har möjliggjort att samhället kunnat ställas om till att i mångt och mycket styras med hjälp av digitala verktyg. Nyttan av den digitala infrastrukturen visade sig tydligt vid utbrottet av Covid-19 pandemin där arbete och skola ställdes om till att i hög grad ske digitalt –hemifrån. Baksidan av det digitala samhället är att alla individer inte har möjlighet att ta del det, detta benämns som digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap har granskats av flera forskare där målgruppen ofta är ”äldre” individer, få studier har gjorts på de människor som isoleras från samhället till följd av en juridisk påföljd, exempelvis individer som döms till rättspsykiatrisk vård. Denna studie granskar hur personalen på en rättspsykiatrisk enhet hanterar digitala frågor i det vardagliga patientarbetet. Patienterna är en del av studien för att ges möjlighet till att förmedla sin bild av den hjälp de får av personalen i digitala frågor.I studien användes en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer för personalen, och en kvantitativ enkätstudie av patienterna. Intervjuerna med personalenutgör kärnan av den data som samlades in under studien, och enkätstudien för patienterna agerar som ett stöd för att förstå om patienterna anser att de får den hjälp den önskar i digitala frågor under sin slutenvårdstid.Resultatet av studien visar att Covid-19 pandemin har skapat en ny dimension av personalens arbete i digitala frågor till patienterna, möten med kommuner och domstolar sker digitalt vilket behöver hanteras av personalen för att patienten ska förstå hur det går till. I det vardagliga arbetet är digitala frågor lågt prioriterade, de finns inga mål i patientens vårdplan som berör digitala kunskaper, det arbete som utförs är främst observationer från personal. Det finns ingen given person som ansvarar för att hantera digitala frågor på den rättspsykiatriska avdelningen utan detta styrs helt av medarbetarnas egna intresseområden. Rollen LITA (Lokalt IT-ansvarig) har i uppdrag att tillhandahålla användarkonton och sköta kontakt med VGR-IT vid driftproblem, dockinte att involvera patienterna i det digitala samhället eller att granska patientens risker för att hamna i digitalt utanförskap. De personer som arbetar som arbetsterapeuter på en rättspsykiatrisk avdelning förväntas ta ett stort ansvar i digitala frågor, detta till följd av att digitala frågor numera klassas som ADL-frågor vilket är en del av de utredningar som görs av en arbetsterapeut.

Den rådande COVID-19 pandemi har medfört rekommendationer angående digitalt distansarbete som innebär stora förändringar för många människor. Studie- och yrkesvägledare har genom sin utbildning beredskap och kunskap i att vägleda och motivera andra i förändringar. Men hur upplever och hanterar vägledarna själva denna övergång till ett digitalt distansarbete? Samt hur påverkas deras arbetsmotivation? Syftet med studien är således att få en djupare förståelse för hur vägledare upplever och resonerar kring sin arbetsmotivation i förhållande till det digitala distansarbete som pandemin har fört med sig. Frågeställningar som undersöks är; Hur upplever utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet förändringen till det digitala distansarbete som pandemin medfört? Hur resonerar utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet kring sin arbetsmotivation gällande förändring till det digitala distansarbete som pandemin fört med sig? En kvalitativ metod har använts där sex utbildade studie- och yrkesvägledare inom universitet har intervjuats. Det empiriska materialet analyseras utifrån valda delar av motivationsteorin Self-Determination Theory med begreppen kompetens, självbestämmande, samhörighet samt inre motivation. Även delar av den salutogena teorin Känsla Av Sammanhang med begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet har använts i analysen.     Studiens huvudresultat visar att studie- och yrkesvägledarna upplever både för- och nackdelar med ett digitalt distansarbete. Deras motivation drivs främst av möjligheter till kompetensutveckling, frihet under ansvar samt en känsla av samhörighet. Studie- och yrkesvägledarna upplever en känsla av sammanhang i denna situation som nu är det nya normala, men efterfrågar i framtiden ett mixat arbetssätt mellan fysiskt och digitalt distansarbete.

Syftet med studien är att undersöka elevernas skrivutveckling i årskurs ett när digitalt och analogt skrivande används, utifrån lärares uppfattningar och erfarenheter. Studien baseras på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomförs med fem verksamma lärare som arbetar eller har arbetat i årskurs ett. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en positiv syn på digitala verktyg och digitalt skrivande. Dessvärre är tillgången till digitala verktyg fortfarande ett hinder i skolorna som gör att lärarna inte kan utnyttja digitaliseringen så mycket som önskat. Lärarna poängterar att det är lika viktigt att behålla det analoga skrivandet och inte låta det försvinna. I årskurs ett anser lärarna att det är viktigt att skriva analogt vilket oftast blir av sig själv med tanke på tillgången som är bristande, för att i högre åldrar inkludera mer digitalt skrivande. I intervjuerna får lärarna besvara frågor om det arbetssätt de använder, vilket material de använder i undervisningen och även frågor som handlar om deras utbildning.

Denna undersökning har genomförts genom en kvalitativ metod med det sociokulturella perspektivet som teoretisk ansats. Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om lärares erfarenheter av att arbeta med skrivande, analogt såväl som digitalt, för att utveckla elevers läsning i ämnet svenska i grundskolans årskurs F-3. Resultatet visar att de lärare som deltagit i studien har många olika erfarenheter när det kommer till användandet av analoga och digitala verktyg i läsundervisningen. Majoriteten av de lärare som besvarat enkäten är dock eniga i att det bästa är att kombinera de båda verktygen för att individanpassa undervisningen och ge alla elever bästa förutsättningar att ta sig vidare i sin läsutveckling.

När COVID-19 pandemin blev ett faktum började fler företag gå över till att arbeta på distans och  från en dag till en annan kunde hela arbetsplatsen ha förändrats. Både företag och individer stod  inför en stor utmaning, att hålla sig motiverade. Att gå från att ha arbetat på samma plats som  kollegor till att nu bara interagera med kollegor digitalt, kan innebära stora konsekvenser för den  anställdes motivation och hälsa. Samspelet mellan balans och teknik kan antingen utmynna i stress  eller produktivitet och när möten sker digitalt istället för ansikte mot ansikte är det extra viktigt  för företag att vara uppmärksamma kring sina anställda och deras hälsa för att bibehålla deras  motivation. Interaktioner via digitala verktyg kan kännas verkligt men kan i värsta fall leda till en  falsk känsla av samhörighet. I denna studie har målet varit att analysera hur motivationen hos  anställda inom finanssektorn har påverkats när de nu ska arbeta digitalt. Finanssektorn är en  bransch som idag är väldigt digitaliserad och deras tekniska kunskap är relativt hög jämfört med  många andra branscher. Studien visar att sociala interaktioner är avgörande för motivationen  medan deadlines och andra former av kontroll från företaget demotiverar. Då digitala  interaktioner inte kan likställas med verkliga interaktioner uppstår en brist på samhörighet som  är en viktig faktor för motivationen. Distansarbetet leder även till ökad arbetsbelastning där  gränserna mellan arbete och privatliv suddas ut. Distansarbetet som ensam faktor har inte  påverkat motivationen utan även balansen mellan arbete och privatliv samt den tekniska  mognaden har även spelat en stor roll i de anställda inom finanssektorns motivation. / When the COVID-19 pandemic became a fact, companies switched to working remotely and from one day to another the entire workplace could have changed. Both companies and individuals faced a major challenge, to stay motivated. Going from working with colleagues at the office to only interacting digitally can have major impacts on the employee's motivation and health. The interaction between balance and technology can result in stress or productivity and when meetings are held digitally instead of face-to-face, it is extra important for companies to pay  attention to their employees and their health to maintain their motivation. Interactions via digital tools can feel real but in worst case they can lead to a false sense of belonging. In this study, the  goal has been to analyze how the motivation of employees in the financial sector has been affected  by having to work digitally. The financial sector is an industry that today is very digitalized and  their technical knowledge is relatively high compared to similiar industries. The study shows that  social interactions are crucial for motivation while deadlines and other forms of control from the  company demotivate. Real life interactions can not be recreated in a digital environment. It leads  to a lack of relatedness, which is an important factor for motivation. Remote work has also led to  an increased workload where boundaries between work and private life are blurred. Remote work  is not the only thing that affects the employee’s motivation, the balance between work and private  life and technical maturity has also played a major role in the employees' motivation.

This bachelor thesis aims at investigating how librarians at university libraries experience privacy and user data when using the digital library, and to relate their views to an era of Big Data. Protecting the library user’s privacy is part of the librarian profession and established in the ethical codes published by the International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA). Privacy issues have also been of interest for the library- and information science over the years, some studies which have investigated the expectations of privacy by library users. The results show that library users expect the library to protect their privacy and feel safe about the library as an institution for doing so. Earlier studies, as well as my result, shows that this is a major challenge in an era of Big Data, when the digital library depends on third party suppliers and the exchange of data between libraries, suppliers, and library users.  The thesis takes on a qualitative approach. Interviews were held with five librarians using the semi-structured interview as a method. To analyse the result, the thoughts presented by Mai (2019) about personal information in an era of Big Data, and the models of privacy and information presented by Mai (2016, 2019) and Agre (1994), have been used. The result shows that the librarians view on privacy and user data correspond with the perspectives reflected in the Panopticon Model and the Capture Model. That is a traditional view on privacy and information, seeing personal information as a certain type of information that can be controlled. According to this view, violation of a user’s privacy is about not being able to fully protect that personal information. According to Mai (2016, 2019) this is not a satisfactory view on privacy in an era of Big Data. He therefore suggests the Datafication Model. Privacy should, according to Mai (ibid.), be less about the information and more about the situations where the information is being used. This view on privacy and information couldn’t be seen in the result of the study.

Syftet med denna studie har varit att ge ett tillskott till forskningsområdet gällande digitalt sexarbete i form av en kvalitativ intervjustudie av kvinnliga kreatörers upplevelser på plattformen OnlyFans. Vi har belyst att plattformen utmärker sig i ledetav nya gig-ekonomiska företag som agerar mellanhand för köpandet och säljandetav kommersiella sexuella tjänster. Fenomenet har spridits genom sociala medieroch lockat många att träda in i dess värld, särskilt under COVID-19 pandeminsosäkra tillvaro. Vi har undersökt fenomenet med hjälp av två feministiska ramverk;radikalfeminismen och liberalfeminismen som har hjälpt oss att svara på vilkaaspekter som är exploaterande eller självstärkande. Dessutom har vi redogjort förhur informanterna använder sammanlänkande arbete och rollspel i sitt arbete,samt att pengar och resonans är stora motivationsfaktorer. Resultatet har visat attkvinnorna upplever ett sammanhängande spektrum av erfarenheter och formas avkomplexa strukturella förutsättningar vilket bäst fångas av Weitzers (2010; 2012) “polymorphous paradigm”.