This study examines how to translate digitally composed symphonic music to note script and how it gets readable and playable. With the help of professional musicians from the Norrköping Symphony Orchestra, teachers from Kulturskolan in Norrköping as well as other musicians, I have learned how I can improve each individual stem in my composition. I also learned how to write for a real musician. My score have been analyzed by composers and a conductor which have given me a more in depth insight into composing symphonic music. The theory section describes important MIDI aspects, score preparation and note editing techniques. Thereafter is a section about the symphony orchestra and its instruments’ history and how the situation is today. Furthermore the work process of the conductor and the choral conductor are described as well as the interpretation of the musician. The theory section concludes with a survey on musical factors in relation to experienced emotions. The execution section describes how I first worked with the composition to adjust MIDI values in the sequencer program Nuendo 3, then how to write correct note script in the note script program Finale 2009. Thereafter the adjustments I needed to make after interviewing musicians as well as composers and a conductor are described and eventual problems that occurred meanwhile. The result section sums up the thoughts and suggestions made by the professional musicians, composers and conductor about the individual parts’ playability and readability. It turned out that the stems were written in the wrong time signature and had a few graphical flaws. The result of the survey on the digital composition experienced by the musicians as well as the composers is described. Most people experienced the piece as warlike. The discussion section and conclusion discuss what could have been done differently, what compromises had to be made and what were most difficult to execute. MIDI related issues are discussed that take place in composing digital music and during the translation to note script. Then my opinion regarding how well this method works in translating MIDI to note script is discussed as well as what I would do different in an upcoming project. Lastly I speak about suggested topics for future research.

Detta examensarbete är en studie som handlar om läromedel och läromedelsanvändning i undervisningen i gymnasieskolans kurser i Fotografisk bild. Examensarbetet är av alternativ art och innehåller två delar. Dels en skriftlig rapport om användningen av läromedel, och dels ett eget framställt digitalt läromedel avsett för dessa kurser. Syftet med studien var att undersöka huruvida vissa observationer i de praktisk estetiska ämnena stärks; som till exempel att lärare sällan eller aldrig använder läromedel, samt vad detta i så fall kan bero på. Jag ville även utreda vilka attityder elever och lärare hade kring dessa frågor samt hur man ser på datorn som hjälpmedel i undervisningen i Foto. Resultaten från mina intervjuer bekräftade många av de förutfattade meningar jag haft sedan tidigare. De lärare jag haft kontakt med använder i princip inte tryckta läromedel, både av ekonomiska och pedagogiska skäl. De har däremot börjat anamma den digitala tekniken mer och mer, och datorn är idag en naturlig del av undervisningen. Det digitala läromedel som jag utvecklat fick ett gott mottagande av såväl elever som lärare.

No description available.

Begreppet "digitalt kulturarv" har två betydelser: dels digitaliserat fysiskt kulturarv, till exempel digitala kopior av föremål, dels det kulturarv som består av företeelser som skapats digitalt och därmed inte har någon fysisk motsvarighet. Det är det senare området, föremål som i sin ursprungsform är digitala, som denna uppsats fokuserar på. Syftet med uppsatsen är att undersöka om digitala kulturföremål kan räknas som en del av museernas uppdrag, samt hur museer i så fall kan samla in, bevara och visa dessa föremål. Digitalt material bygger inte på att föremålen har en fysisk form, och de ställs därför ofta i motsats till de materiella föremål som museer samlar in och bevarar. Däremot utesluter ingen av de museidefinitioner som undersöks i uppsatsen att museer även hanterar immateriellt kulturarv. Om museet dessutom inte fokuserar på föremålen i sig utan på föremålens betydelser och sammanhang, vilket många menar, så spelar det mindre roll om det som förmedlar betydelsen eller sammanhanget har fysisk form eller ej. Bland andra Unesco har också poängterat att det är viktigt att digitalt kulturarv bevaras. Samtidigt som det digitala kulturarvet växer i omfattning riskerar nämligen de digitala föremålen i sig att försvinna, antingen för att de inte bevaras alls eller för att de inte bevaras på ett lämpligt sätt. Ett av problemen är att de medier som materialet idag lagras på är instabila i sig och bevarande kräver därför att föremålen flyttas till andra lagringsmedier efterhand. En annan risk är att digitala föremål i framtiden inte kommer att kunna avläsas eftersom de maskiner eller den programvara som hanterade dem inte längre finns kvar eller går att använda. Det finns alltså ett antal faktorer som de institutioner som samlar in digitalt material bör vara medvetna om, även om de rutiner som museerna redan har för dokumentation och insamling i många fall även kan appliceras på digitala föremål. Utställning av digitalt kulturarv är en fråga i sig eftersom digitala föremål och helt digitala utställningar kräver ett annat tillvägagångssätt än när museet ställer ut fysiska föremål.

Studien går igenom ett flertal olika aspekter av studieteknik med utgångspunkt från en tänkt digital lärandeprocess. Dessutom diskuteras pedagogiskt mål och pedagogiska metoder relaterat till digitala plattformar. / The study discusses a plurality of different aspects of study approaches from the perspective an imaginary digital learning process. It discusses teaching goals and practices related to digital platforms.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att försöka förstå hur unga kvinnor upplever att ha ett digitalt jag på den sociala medieplattformen Facebook. För att få en förståelse av deras upplevelse har jag valt att dela upp teoriavsnittet i två större delar. Den första delen syftar på att förklara konsekvenserna av att leva i en värld som präglas av medier. Utgångspunkten ligger i McLuhans välkända begrepp ”The medium is the message” (1964/2001) för att förstå hur de nya sociala medierna blir en förlängning av den egna fysiska kroppen och Thompsons interaktionstyper (1995/2001). Det andra teoriavsnittet behandlar hur man kan försöka förstå människors upplevelse av att leva i en värld som präglas av medier. Här har jag valt att utgå från Sherry Turkles teorier (1995/1997) om hur Internet har blivit en plats där människor kan laborera med olika konstruktioner av jaget. Jag har valt att komplettera detta med Jenny Sundéns teorier i hennes avhandling Material virtualities (2002) samt med fenomenologin som avser att studera upplevelsen av ett fenomen. Den fenomenologiska metoden använder sig av kvalitativa undersökningar och jag har i min studie utfört fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor mellan 24-30 år. Resultatet av undersökningen visar att unga kvinnor upplever sitt digitala jag som en förlängning av det verkliga jaget, men även begränsat då Facebook endast återger en begränsad bild av jaget. Det fanns även en medvetenhet kring att de framställde det egna jaget positivt genom att de var selektiva i vilken information de publicerade om sig själva. Detta påverkade också tilltron till andras digitala jag. Vidare upplevde kvinnorna att de till viss mån var begränsade i kommunikationen på Facebook i relation till kommunikationen ansikte mot ansikte. Facebook upplevdes dels som ett fysiskt rum där de kunde vara (med sina sinnen). Det framkom också att kvinnorna upplevde att detta rum hade en egen tid som fortlöpte även då de själva inte var där.

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

The aim of my study is to look at two specific schools and their work with Internet in the classroom and compare their work to what experts say about how you should educate. The study focuses on how teachers guide the students to be critical to the information they encounter on the internet. What do the experts say? How should the teachers work with Internet in the classroom? What do the teachers say about their work with Internet? What do the teachers say regarding children and the Internet?  To answer these questions I have interviewed two teachers from different schools, which had classes with children 6 to 8 years old. The schools are very different from each other concerning investment on Internet devices in the classroom. I have also interviewed two experts on the subject who are working for organisations concerned with children’s use of the Internet. I have related my findings to older research, Marc Prensky’s terms Digital Natives and Digital Immigrant are frequently used in the study. I found that the work with and understanding of Internet depended on what generation the teacher belonged to. Older teachers are Digital Immigrants while the younger teachers are Digital Natives who have been brought up with digital media. According to Prensky and other experts it’s important that teachers learn to communicate in the style of their students, and give Internet a place in the classroom. Children are spending much time on the Internet and it’s important, according to the experts, to guide the children and learn them to be critical to the information they come across.

No description available.

This study focuses on the motives that recruiters can or may have within companies, organizations and authorities of using Facebook as a complement in the investigation of potential work-candidates. The study also explores the consequences that could occur regarding the boundaries of private and public spheres when recruiters are researching Facebook-pages of potential work-candidates. The results were collected by qualitative interviews with eight different recruiters from a wide range of businesses in Kalmar. By applying a framework of already identified uses and gratifications, we discovered six different motives of why recuriters would use Facebook as a complement while recruiting work-candidates. The motives are; security, guidance and advice, convenience utility, surveillance, curiosity and economic motives. We also discovered that the following consequences of researching Facebook-pages of potential workcandidates are that candidates are restricted in the possibilities of acting private on their Facebook-pages and that candidates have zero control of their published materials since recruiters sets the limits of what can be thought of as private and as public.