Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT.

Detta arbete syftar till att undersöka hur personal i fritidshemmet beskriver arbetet eller användandet av digitala spel i verksamheten. Arbetet utgår ifrån intervjuer med personal i fritidshemmet och jag använder mig av kritisk diskursanalys för att bearbeta det material jag har fått in. Målet är att undersöka vilka faktorer som personalen lyfter fram som viktiga för ett givande arbete med digitala spel. Jag fann att personalen återkom till tre faktorer som stod ut – ålder på personalen, spelens innehåll och personalens egna intresse. Från min analys så drog jag slutsatsen att dessa tre faktorer har en dialektal relation till varandra.

Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader vana lyssnare beskriver att det upplever vid lyssning, mellan originalutgåva på vinyl från 60-talet och digitala remasters av samma låt, samt vilken av versionerna de föredrar. De skillnader som undersöks är fokuserat på tre tekniska fenomen. Dessa fenomen är dynamiskt omfång, frekvensspektrum och stereobredd. Frågeställningarna är vilka skillnader deltagarna i undersökningen hör mellan versionerna samt vilken version de föredrar. De teoretiska grunderna för att förstå dessa fenomen kommer från Hubers (2013) teorier om dynamiskt omfång och frekvensspektrum, samt Gibson & Curtis (2019) teorier om stereobredd. Metoden som använts för undersökningen är lyssningstest med tillhörande enkät och ett lyssningstest med fokusgruppdiskussion. I undersökningen deltog fyra personer i vardera testet. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen är från Barys (2013) artikel (Re)Releasing The Beatles där han undersöker fyra låtar och de skillnader som finns mellan vinylversioner från 60-talet och digitala remasters från 2009. I artikeln framgår det att det finns tydliga skillnader mellan versionerna och att den största förklaringen till dessa skillnader var på grund av hur de hade bearbetats på olika sätt. Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna uppfattade skillnader mellan versionerna. De största skillnaderna fanns i frekvensspektrumet där deltagarna beskrev de upplevde frekvenserna som motsatser i vinylversionen jämförelsevis med den digitala remastern. Deltagarna upplevde även stora skillnader i det dynamiska omfånget mellan versionerna. Gällande skillnaderna i stereobredden gav undersökningen inga tydliga resultat då deltagarna inte kunde avgöra några större skillnader. Vilken versionen som deltagarna föredrog var väldigt blandad. För några av låtarna i undersökningen så föredrog de den digitala versionen och i några fall originalutgåvan på vinyl. Uppsatsen främsta bidrag till forskningen är den ökade förståelsen för vilken åsikt personer, runt 20 årsåldern på 2020-talet, med god kunskap inom musikproduktion har kring fenomenen vinyl och digital remaster.

Titeln ”system för de ännu inte tänkta tankarna” är en liten ordlek menad att varaprovocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnligaoch mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer – ”de inte ännu tänktatankarna”. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltidpå tal när kreativitet diskuteras. Med undertiteln ”Ett skissverktyg för den modernedesignern i Schön dialog med designsituationen” menas att arbetet genomsyras avDonald Schöns idéer om Den reflekterade praktikern.1Denna uppsats handlar om kreativitet, det visuella tänkandet och hantverket med attteckna/skissa i designmiljöer som blir allt mer präglade av datorsystem och detdigitala materialet. De designområden som, av ganska naturliga skäl, ligger ifrontlinjen i användningen av digitalteknik som designredskap är medieindustrin ochinformationsteknologin. Det är också här som designern befinner sig i situationer därbilder och skisser existerar i digitala format och som traditionella pappersburna bilderoch skisser. Denna ”visuella dynamik” borde betyda nya förutsättningar ochmöjligheter för det kreativa arbetet. Min huvudsakliga fokusering ligger på deskissprocesser, både individuella och kollektiva, som är en så viktig del avdesignprocessen.Uppsatsen beskriver utvecklingen av ett koncept till ett skissverktyg för en modern och ”digitaliserad” designmiljö där jag vill ta vara på skissernas kreativa kvaliteteroch tillföra dem den moderna mobila teknikens fördelar.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.

Studiens syfte var att undersöka lärares åsikter kring digitalt och analogt skrivande, vilka utmaningar lärare möter i sin skrivundervisning. För att svara på detta använde vi oss av en kvalitativ metod genom intervjuer med sju olika svensklärare som arbetar i årskurserna 4-6. En av intervjuerna utfördes på plats på en skola, medan resterande intervjuer genomfördes via Zoom. Vi utgick från en tematisk analysmetod för att analysera vår data och använde ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärare upplever utmaningar med elevers koncentration, motivation, problem med tekniken och tidsbrist att hinna med allt i läroplanen. Vi upptäckte att de ramfaktorer som påverkar lärares val av skrivsätt samspelar med de utmaningar som lärare bemöter i skrivundervisningen. De faktorer som påverkar undervisningen är digitala resurser, undervisningstid, lärares tolkningar av läroplanen, klasstorlek, elevernas förutsättningar samt kollegialt samarbete.   Slutsatserna vi kom fram till var att lärarens egen syn och värdering av vilket skrivsätt som väger tyngst kommer att påverka valet av skrivsätt i undervisningen. Även skolans tillgång till digitala verktyg kommer att ha en påverkan på uppdelningen av analogt respektive digitalt skrivande.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data, vilket möjliggör en djupare förståelse för lärarnas perspektiv och upplevelser. Urvalet av lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval och omfattade tio lärare som aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Dessa lärare valdes för att de representerar en bredd av erfarenheter och bakgrunder, vilket bidrar till en mångfacetterad bild av hur digitala verktyg integreras och upplevs i olika undervisningssituationer.  Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg på olika sätt för att förbättra lärandet, både genom att ge stöd i klassrummet och genom att möjliggöra fjärrundervisning. Dessa verktyg erbjuder många möjligheter, såsom att öka interaktiviteten och anpassa undervisningen efter individuella behov. Dock identifierades flera utmaningar i användningen av digitala verktyg. Lärare stöter ofta på tekniska problem och bristande digital kompetens, vilket kan hindra effektiv användning. Dessutom upplever många att de inte har tillräcklig tid för att utveckla sina färdigheter inom digital pedagogik. Slutligen kan användningen av digitala verktyg vara särskilt svårt för elever som inte använder det latinska alfabetet, vilket ställer ytterligare krav på lärarnas anpassningsförmåga.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför högstadie- och gymnasielärare väljer att jobba med analog och digital skrift i sin svenskundervisning. Åtta legitimerade lärare i svenska har intervjuats om hur de arbetar med skrivande i sina klassrum. Resultatet visar att lärarna använder en blandning av både handskrift och digital skrift i sin undervisning, i olika utsträckning. Det framgår också att den digitala skriften främst används vid examinationstillfällen. Den största fördelen med digital skrift anses vara dess smidighet, medan den största nackdelen anses vara risken för fusk och plagiat. Den största fördelen med handskrift anses vara att den stimulerar flera sinnen och därför kan leda till bättre inlärning, medan den största nackdelen är att det tar längre tid för eleverna att skriva för hand och att eleverna oftast har en oläslig handstil.

This study explores the perceptions of civics teachers at the junior high level regarding the use of digital and analog teaching materials in their instruction. The study was conducted using a qualitative research method, where semi-structured interviews with five junior high civics teachers were carried out to investigate their perceptions of the use of digital and analog teaching materials. The selection of participants was targeted, with the intention to reflect a variety of experiences and perspectives within the teaching area in question. The interview guide was designed with support in previous research and theory, with the aim to deeply explore the teachers' experiences, strategies, and perceptions regarding the two types of teaching materials. By analyzing the recorded and transcribed interviews, recurring themes could be identified, which enabled a thematic analysis of the collected data material.The interviewed teachers experience that digital teaching materials offer accessibility, interactivity, and adaptability that benefits students' learning by providing material in various languages and enabling work at their own pace. However, challenges such as distractions and a tendency towards superficial learning also emerge. The use of analog teaching materials, such as printed textbooks, is described to promote deeper learning, focus, and student interaction, which contributes to a more lively and engaged learning environment.The study shows that the choice between types of teaching materials affects the teachers' roles and pedagogical strategies. Digital teaching materials often require more teacher effort to support students' use, which can reduce time for direct instruction. Analog teaching materials encourage more direct communication and discussion between teachers and students. In return, the digital teaching materials are often more content-rich than the analog ones.