Syftet med denna studie är att analysera debatten om handskrift och digitalt skrivande i 24 artiklar från Vi lärares tidningar under perioden 2020–2023. Under tidsperioden revideradesregeringens nationella digitaliseringsstrategi och en ny läroplan infördes. Eftersom åsikter kan inverka på politiska ställningstaganden, utformandet av läroplan och därmed lärares undervisning, är analys av debatten relevant. Studiens syfte konkretiseras i frågeställningarna:1) Vilka ståndpunkter ifråga om handskrift och digitalt skrivande i skolan intas i de olika artiklarna? Är ståndpunkterna föreskrivande, beskrivande eller normativa? 2) Vilka olika argument för och emot handskrift och digitalt skrivande framförs i artiklarna? Är de normativa eller beskrivande? 3) Vilka teoretiska perspektiv på lärande framträder i de argument som framförs i artiklarna? För att få svar på forskningsfrågorna analyseras artiklarnas ståndpunkter och argument med metoden argumentationsanalys. Centrala begrepp från en bredd av lärandeteorier används för att jämföra vilka teoretiska perspektiv på lärande som framträder i argumenten.Resultatet på första forskningsfrågan visar att en stor del av artiklarnas ståndpunkter förespråkar handskrift. Bland ståndpunkterna för handskrift uttrycks värdeomdömen i högregrad än sakförhållanden och uppmaningar till handling. Ståndpunkter för digitalt skrivandeuttryckersakförhållanden i högre grad än värdeomdömen. Resultatet på andra forskningsfråganvisar att argument för handskrift fokuserar på ökad inlärning och lärande, kognitiva funktioneroch identitetsutveckling medan motargument handlar om tid och ansträngning. Argument för digitalt skrivande fokuserar i stället på förenklad skrivprocess såsom ordbehandling och redigering medan motargument visar på försämrad kvalitet i textproduktion, och distraktioner.Argumenten för handskrift uttrycker sakförhållanden i högre grad än de för digitalt skrivande, som i högre grad uttrycker värderingar. Tidigare forskning både bekräftar och motsägerargumenten inom båda skrivsätten. Resultatet på tredje forskningsfrågan visar att argument för digitalt skrivande framför allt motiveras ur sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. Motargumenten mot digitalt skrivande återfinns samtidigt i både kognitionsteorier samt sociokulturellt och behavioristiskt perspektiv på lärande. För handskrift argumenterasframför allt utifrån både kognitivt och sociokulturellt perspektiv på lärande, även om motargumenten grundar sig i just samma perspektiv. Resultatet sammanfaller till viss del meden forskningssammanställning som visar att studier som tar ansats i kognitiv-psykologiskt och neurovetenskapligt perspektiv påvisar fördelaktiga resultat för handskrift medan studier med ansats i sociokulturell teori påvisar fördelar med digitalt skrivande (Wollscheid et al., 2016).Slutsatser som dras av studien är att eftersom den undersökta debatten samt tidigare forskning visar splittrade meningar gällande fördelar med handskrift och digitalt skrivande, beroende på vilket teoretiskt perspektiv på lärande som intas, kan det vara en utmaning för lärare att göra didaktiska val. Det ena behöver inte utesluta det andra men kunskaper om effekter är något som lärare behöver bära med sig in i undervisningen, vilket har betydelse för syftet med skrivandet och lärandet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka skillnader vana lyssnare beskriver att det upplever vid lyssning, mellan originalutgåva på vinyl från 60-talet och digitala remasters av samma låt, samt vilken av versionerna de föredrar. De skillnader som undersöks är fokuserat på tre tekniska fenomen. Dessa fenomen är dynamiskt omfång, frekvensspektrum och stereobredd. Frågeställningarna är vilka skillnader deltagarna i undersökningen hör mellan versionerna samt vilken version de föredrar. De teoretiska grunderna för att förstå dessa fenomen kommer från Hubers (2013) teorier om dynamiskt omfång och frekvensspektrum, samt Gibson & Curtis (2019) teorier om stereobredd. Metoden som använts för undersökningen är lyssningstest med tillhörande enkät och ett lyssningstest med fokusgruppdiskussion. I undersökningen deltog fyra personer i vardera testet. Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen är från Barys (2013) artikel (Re)Releasing The Beatles där han undersöker fyra låtar och de skillnader som finns mellan vinylversioner från 60-talet och digitala remasters från 2009. I artikeln framgår det att det finns tydliga skillnader mellan versionerna och att den största förklaringen till dessa skillnader var på grund av hur de hade bearbetats på olika sätt. Undersökningens resultat visar att undersökningsdeltagarna uppfattade skillnader mellan versionerna. De största skillnaderna fanns i frekvensspektrumet där deltagarna beskrev de upplevde frekvenserna som motsatser i vinylversionen jämförelsevis med den digitala remastern. Deltagarna upplevde även stora skillnader i det dynamiska omfånget mellan versionerna. Gällande skillnaderna i stereobredden gav undersökningen inga tydliga resultat då deltagarna inte kunde avgöra några större skillnader. Vilken versionen som deltagarna föredrog var väldigt blandad. För några av låtarna i undersökningen så föredrog de den digitala versionen och i några fall originalutgåvan på vinyl. Uppsatsen främsta bidrag till forskningen är den ökade förståelsen för vilken åsikt personer, runt 20 årsåldern på 2020-talet, med god kunskap inom musikproduktion har kring fenomenen vinyl och digital remaster.

Titeln ”system för de ännu inte tänkta tankarna” är en liten ordlek menad att varaprovocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnligaoch mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer – ”de inte ännu tänktatankarna”. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltidpå tal när kreativitet diskuteras. Med undertiteln ”Ett skissverktyg för den modernedesignern i Schön dialog med designsituationen” menas att arbetet genomsyras avDonald Schöns idéer om Den reflekterade praktikern.1Denna uppsats handlar om kreativitet, det visuella tänkandet och hantverket med attteckna/skissa i designmiljöer som blir allt mer präglade av datorsystem och detdigitala materialet. De designområden som, av ganska naturliga skäl, ligger ifrontlinjen i användningen av digitalteknik som designredskap är medieindustrin ochinformationsteknologin. Det är också här som designern befinner sig i situationer därbilder och skisser existerar i digitala format och som traditionella pappersburna bilderoch skisser. Denna ”visuella dynamik” borde betyda nya förutsättningar ochmöjligheter för det kreativa arbetet. Min huvudsakliga fokusering ligger på deskissprocesser, både individuella och kollektiva, som är en så viktig del avdesignprocessen.Uppsatsen beskriver utvecklingen av ett koncept till ett skissverktyg för en modern och ”digitaliserad” designmiljö där jag vill ta vara på skissernas kreativa kvaliteteroch tillföra dem den moderna mobila teknikens fördelar.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.

Studiens syfte var att undersöka lärares åsikter kring digitalt och analogt skrivande, vilka utmaningar lärare möter i sin skrivundervisning. För att svara på detta använde vi oss av en kvalitativ metod genom intervjuer med sju olika svensklärare som arbetar i årskurserna 4-6. En av intervjuerna utfördes på plats på en skola, medan resterande intervjuer genomfördes via Zoom. Vi utgick från en tematisk analysmetod för att analysera vår data och använde ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärare upplever utmaningar med elevers koncentration, motivation, problem med tekniken och tidsbrist att hinna med allt i läroplanen. Vi upptäckte att de ramfaktorer som påverkar lärares val av skrivsätt samspelar med de utmaningar som lärare bemöter i skrivundervisningen. De faktorer som påverkar undervisningen är digitala resurser, undervisningstid, lärares tolkningar av läroplanen, klasstorlek, elevernas förutsättningar samt kollegialt samarbete.   Slutsatserna vi kom fram till var att lärarens egen syn och värdering av vilket skrivsätt som väger tyngst kommer att påverka valet av skrivsätt i undervisningen. Även skolans tillgång till digitala verktyg kommer att ha en påverkan på uppdelningen av analogt respektive digitalt skrivande.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Finansiell rådgivning är en tjänst som karaktäriseras av att det är en aktivitet som ett företag utför för att möta kundens behov. Interaktionen mellan den finansiella rådgivaren och kunden är därmed betydelsefull. Då en interaktion består av två parter är det även relevant att studera den finansiella rådgivarens perspektiv. Syftet med studien är att bidra med förståelse för de utmaningar som finansiella rådgivare upplever i det digitala rådgivningsmötet. För att kunna uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med finansiella rådgivare. Studiens resultat visar att de finansiella rådgivarna upplever att det digitala rådgivningsmötet fungerar relativt väl. Dock upplever de finansiella rådgivare som har intervjuats att det finns vissa utmaningar i det digitala rådgivningsmötet. Resultatet visar att det uppstår olika utmaningar i de olika faserna i rådgivningsprocessen. / Financial advice is a service that is characterized by the fact that it is an activity that a company performs to meet the customer's needs. The interaction between the financial advisor and the client is thus significant. As an interaction consists of two parties, it is also relevant to study the financial advisor's perspective. The purpose of the study is to contribute with an understanding of the challenges that financial advisors experience in the digital advisory meeting. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative research method has been used. The empirical material consisted of seven semi-structured interviews with financial advisors. The results of the study show that the financial advisors feel that the digital advisory meeting works relatively well. However, the financial advisers who have been interviewed experience that there are certain challenges in the digital advisory meeting. The results show that different challenges arise in the different phases of the counseling process.

Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology. The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests. The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools. / Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga förkunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd. Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik.  Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test.  Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd, inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.

Digitaliseringen av samhället de senaste årtiondena har på många sätt förändrat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt vilket har medfört nya möjligheter och utmaningar. Den på- gående Coronapandemin har påskyndat den digitala transformationen eftersom studie- och yrkesvägledning tvingats drivas på distans. Därmed har vägledarnas kompetens inom in- formation och kommunikationsteknik, IKT, kommit att aktualiserats. Denna studie under- söker studie- och yrkesvägledares upplevelse och förutsättningar. Baserat på intervjuer med studie- och yrkesvägledare och klienter kan det i studien urskönjas att det finns brist på kompetens hos vägledare att arbeta med integrerade kreativa program vid olika videosamtal eller andra nätbaserade samtalsapplikationer. I studien har det framkommit att de intervju- ade studie- och yrkesvägledarna saknar den kompetens som krävs för att uppfylla klienter och myndigheternas förväntningar. Man kan därmed se att det krävs adekvat utbildning för så väl befintliga som kommande studie- och yrkesvägledare för att öka den digitala kompe- tensen så den tangerar med den digitala utvecklingen i samhället.

Digital transformation is a challenging undertaking for most businesses. It disrupts prior organizational processes and structures and affects the way leadership is manifested. Leadership literature has historically focused a great deal on the leader’s perspective, even so in discussions concerning digital transformation. Scholars agree that followers are an essential part to leadership, yet their perspective is often overlooked in the discussion. This study focuses on the follower experience in digital transformation. Based on a review of extant literature, I structure a theoretical framework comprising several concepts such as; AIT, context, leadership style, digital mindset and digital fluency. I have collected data through semi-structured group-interviews and have adopted a narrative analysis to interpret the data collected from 21 respondents, from three different sectors, that have experienced digital transformation as followers. The insights from the study deepen our understanding of the follower’s perspective of digital transformation and highlight three areas of import for a successful digital transformation; trust, stress and work-life balance. I conclude the study by outlining directions for future research. / Digital transformation är en utmaning för de flesta företag. Det är disruptivt och utmanar tidigare organisatoriska processer och strukturer och påverkar hur ledarskap manifesteras. Ledarskapslitteraturen har historiskt fokuserat på ledarperspektivet, även så i diskussioner om digital transformation. Forskare är överens om att följare är en viktig del av ledarskap, men deras perspektiv förbises ofta i diskussionen. Denna studie fokuserar på följarupplevelsen i digital transformation. Baserat på en genomgång av befintlig litteratur, strukturerar jag ett teoretiskt ramverk som omfattar flera begrepp så som; AIT, kontext, ledarstil, digitalt mindset och digitalt flyt. Jag har samlat in data genom semistrukturerade gruppintervjuer och har antagit en narrativ analys för att tolka data som samlats in från 21 respondenter, från tre olika sektorer, som har upplevt digital transformation som följare. Insikterna från studien fördjupar vår förståelse av följarens perspektiv på digital transformation och lyfter fram tre viktiga områden för en framgångsrik digital transformation; tillit, stress och balans mellan arbete och privatliv. Jag avslutar studien med att föreslå riktningar för framtida forskning