Syftet med denna studie är att beskriva och synliggöra lärares användning av digitala verktyg inom bildämnet på högstadiet och gymnasiet, samt undersöka om bildlärares digitala kompetens kan påverka elevernas digitala kompetensutveckling. För att fullgöra syftet har följande forskningsfrågor formulerats: vilka digitala verktyg och program används i bildundervisning och på vilket sätt? Och hur ser bildlärare på sin digitala kompetens? Studiens teoretiska angreppsätt innefattar ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter. Studien är kvalitativ och metoden som används är för insamling material är semistrukturerade frågeformulär och intervjuer. Deltagarna som medverkat i studien är tre gymnasiebildlärare, tre högstadiebildlärare och Hans Örtegren som är Universitetslektor vid institutionen för estetiska ämnen på Umeå Universitet. Resultatet visar att samtliga bildlärare är positiva till digitala verktyg och vill stärka sin digitala kompetens. Däremot finns det skillnader som gör att några bildlärare inte har lika bra förutsättningar i form av resurser vad gäller digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras resurser i form av tid, ekonomi och hur förutsättningar med digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan påverka utvecklingen av elevers digitala kompetens och lärande.

Internationella och nationella råd och direktiv om digitalisering i samhället är grund för utmaningar för skolan. Digital kompetens anses som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Det skapar utmaningar för skolan att utveckla denna kompetens på olika nivåer. Det är relevant att studera var skolan befinner sig i digitaliseringsarbetet för att hitta strategier för fortsatt utveckling. Studiens syfte utgår från undervisande pedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i sin undervisning. De olika användningsformer som lärarna beskriver lyfts i studien samt hur arbetet med digitala verktyg kan kopplas till kunskapsutveckling. Även lärarnas resonemang kring den tillgång till digitala verktyg som finns på skolan sätts i fokus. Undersökningen tangerar ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin som handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Studien har i sin kvalitativa form sökt svar på frågor kring detta. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av sex informanter på en skola. Resultatet visar ett upplevt behov av kompetensutveckling för pedagoger vad gäller tekniken och undervisning med digitala verktyg samt en större tydlighet kring strategier och planer för arbetet med dessa. Ett annat resultat är att lärarna önskar ökad kompetens vad gäller hur elever lär sig med digitala verktyg, exempelvis strategier för digital läsning. Sammanfattningsvis konstateras att en digital klyfta finns på skolan, d v s tillgången till digitala verktyg är relativt god men kunskap att använda den varierar och kan beskrivas som ojämlik.

The two writers who wrote this paper are two students from Malmö University. We are studying to become primary school teachers. Our interest in the topic came mostly through our experience of digital storytelling and pupils' motivation in our schools where we have our internship. This paper is based on ten different studies about digital storytelling and the focus throughout the paper is to answer the following question: what kind of impact does digital storytelling have on pupils' motivation? Some keywords are important throughout the paper. These are digital storytelling, motivation, self-esteem, writing skills and language management. There have been field studies regarding digital storytelling within education and they are mostly based on groups between 22-30 pupils around the age of five to eleven years old. The purpose of the studies was to see if pupils’ motivation has increased. How long did the pupils devote themselves to write a story? The research resulted in up to three conclusions. The pupils seemed to become more motivated and could concentrate longer on the assignment by digital storytelling. They also improved their language skills and their writing abilities due to higher self-esteem and the novelty of using digital devices. If every teacher used digital storytelling, pupils might have better writing and language skills in all subjects.

Studiens syfte är att generera förståelse för gymnasieelevers tankar om fotografi och hur de använder mediet i sin vardag, vilket medför möjlighet att använda aktuella praktiker i bildpedagogiskt syfte. Insamlingsmetod är intervjuer i två delstudier, delstudie ett är en enkätintervju där tio informanter deltagit. Delstudie två är fördjupad muntlig intervju med fotoelicitering som samtalsmetod med tre deltagare. Studien utförs med ett dubbelt perspektiv där en konstnärlig gestaltning får ta del av processen. Som ett komplement till det akademiska skrivandet formulerar jag en poetisk analys av innehållet, med passager av handskriven text. De elever som deltar som informanter har använt mobilkamera och sociala medier sedan de var unga, vilket har format deras fotografiska användande. Upplevelser, känslor, händelser, erfarenheter och tankar i vardagen representerar innehållet i vad som delas. Innehållet är anpassat och den publika kontexten hanteras med olika val vid fotografering och publicering. Visuella val görs i ett temporärt berättande med osentimentalt bevarande till skillnad från hur analoga kopior sparas. Ett flöde av kommunikation, med en lättare mentalitet till fotograferande, publicerande och bevarande. Stor andel av det som fotograferas delas i publika sammanhang vilket uppfattas som ett resultat av att delningsprocessen varit närvarande sedan ung ålder. Fokus ligger på hur platser i världen upplevs, och bilderna är en del av vardagskommunikationen. Hur man väljer att publicera påverkar vad som fotograferas. Ett personligt bildspråk formas i alla val som görs, unga människor som haft en ständigt närvarande kamera under sin uppväxt som har gjort dem till medvetna fotografiska utövare. Det sociala publika sammanhanget har skapat ett temporärt och samtida illustrerande, innehållet är nu baserat på ett flöde vilket är ett ungt sätt att använda fotografi.

Forskningsproblemet som undersöks i detta fördjupningsarbete är hur sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiatrin i Region Värmland upplever det att patienter kan läsa sin journal digitaltpå 1177, vilka för- och nackdelar det för med sig. Syftet är att analysera sjuksköterskornasförståelse, vilja och kunnande till att implementera journalen på nätet. Den övergripandefrågeställningen är: Hur påverkar sjuksköterskor inom psykiatrin implementeringen av attpatienter kan läsa sin journal digitalt? De två följdfrågorna är: Kan sjuksköterskornasmedvetenhet om att patienten kan läsa sin journal göra att de formulerar sig annorlunda,utesluter eller ger utförligare information än tidigare då fän-e patienter läste sin journal? samtHur tänker sjuksköterskorna om journalföring med tanke på vetskapen om att patienter, och intesom tidigare bara vårdpersonal, kan se sin journal digitalt?I studien används metoderna enkät och kvalitativ textanalys. Fyra sjuksköterskor inomöppenvårdspsykiat:rin i Region Värmland har svarat på enkätfrågorna. Textanalys har gjorts påsjuksköterskornas svar.Slutsatserna visar att sjuksköterskorna ser patientens tillgång till att läsa sin journal både som ettsätt till ökad delaktighet och förståelse och som en risk för missförstånd och oro.Huvudsakligen har sjuksköterskorna en positiv inställning till att patienterna kan läsa sinajournaler digitalt och de aspekter där sjuksköterskorna kan sägas hindra implementeringenhandlar om ambitionen att göra det bästa för patienten; undvika oro till exempel.Helhetsbedömningen är att sjuksköterskorna påverkat implementeringen med hänsyn tillbeslutet om införande av patientjournaler digitalt, hänsyn till patienten och anpassar efter sinayrkesvärderingar.

I december 2019 erkändes Covid-19 som en pandemi. Distansarbete gavs ut som en rekommendationen till individer som har möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsgivare blev ansvarig för att det digitala ledarskapet fungerar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om distansarbete och transformativt digitalt ledarskap predicerar arbetsmotivationen. Urvalet kategoriserades till två grupper, utifrån arbetstagare som arbetade med relationsinriktade yrken samt ekonomi och it. Totalt genererades 79 st fullständiga enkätsvar där deltagarna var i åldrarna 21-60 år. En digital enkät konstruerades som var baserad på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) samt Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Data analyserades i SPSS genom två multipla hierarkiska regressionsanalyser, där resultatet visade endast ett signifikant resultat vilket var att transformativt ledarskap positivt predicerar intrinsikal arbetsmotivation.

Digitaliseringens framfart utvecklar samhället dagligen och detta avspeglar även skolväsendet som gjort reformer i styrdokumenten. Digitala spel har blivit en del av elevernas vardag och styrdokumenten förespråkar en elevnära och intresseväckande undervisning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad matematikdidaktisk forskning säger om digitalt spelbaserat lärande samt hur en sådan undervisning påverkar lärandet för elever i grundskolan. Syftet kommer att besvaras genom frågorna: Vilka möjligheter till lärande erbjuder en digital spelbaserad matematikundervisning i jämförelse med en traditionell matematikundervisning? Vad visar forskning vara fördelar och nackdelar i användningen av digitala spel i matematikundervisningen? Den matematikdidaktiska forskningen samlades in via söktjänsterna ERIC och Primo. Det insamlade materialet kartlades i en översiktsmatris och för att bedöma artiklarnas relevans användes inkluderings- och exkluderingskriterier. Analysen visar att elevernas lärande inte begränsas i en digital spelbaserad undervisning i jämförelse med en traditionell undervisning. Det framkommer i flera studier att digitala spel har en gynnsam effekt på elevernas matematikinlärning, framför allt hos lågpresterande elever. Av resultatet framkom det både fördelar och nackdelar med en digital spelbaserad undervisning. Arbetet med digitala spel bidrog till en ökad lust och motivation hos eleverna. Resultatet visade även att spelens handlingserbjudanden är en påverkande faktor i huruvida eleverna förses med möjligheter till lärande.

No description available.

Det nuvarande biljettsystemet för studentevenemang på Linköpings universitet genomförs nästan uteslutande genom fysiska biljettsläpp. Enligt en marknadsundersökning genomförd vid Linköpings universitet var 97% av biljettköparna och 96% av arrangörerna positivt inställda till att övergå till ett digitalt biljettsystem. Syftet med denna rapport var att undersöka hur ett digitalt biljettsystem kan implementeras för att skapa tillit hos biljettköparna och vara pålitligt för arrangörer. Val av funktioner för webbapplikationen baserades på en kravspecifikation fastställd av en marknadsundersökning och utformningen av frågorna till användartesterna baserades på vetenskaplig teori. Implementationen genomfördes i iterationer där användartester genomfördes i slutet av varje iteration, där resultatet låg till grund för besvarandet av frågeställningen. Slutsatsen var att en webbapplikation bör utformas med en tydlig användarpolicy och med fokus på bra leverans av biljetter. Vidare bör väl anpassade och användarvänliga funktioner för evenemangshantering samt hantering av överföringar av biljetter och transaktioner fokuseras på för att nå en hög pålitlighet hos arrangörerna. Genom att minimera fel som kan uppkomma vid överföringar av biljetter, transaktioner samt hanteringen av evenemang ökade arrangörernas upplevda pålitlighet. / The current ticket system for student events at Linköping University is implemented almost exclusively through physical ticket releases. According to a market survey conducted at Linköping University, 97% of ticket buyers and 96% of organizers were positive about switching to a digital ticket system. The purpose of this report was to investigate how a digital ticket system can be implemented to create trust among ticket buyers and be reliable for organizers. The selection of features for the web application was based on a requirement specification established by a market study and the design of the questions for the user tests was based on scientific theory. The implementation was carried out in iterations where user tests were performed at the end of each iteration, where the result was the basis for answering the purpose of the report. The conclusion was that a web application should be designed with a clear user policy and focused on good delivery of tickets. Furthermore, well-adapted and user-friendly functions for managing events as well as ticket transfers and transactions should be focused on in order to achieve high reliability for the organizers. By minimizing errors that may occur in ticket transfers, transactions and event management, the organizers’ perceived reliability increased.

No description available.