Socialtjänsten använder idag ”Barns Behov i Centrum” (BBiC) som metod för att inkludera barn inför utredningar. Eftersom barn inte har ett naturligt sätt att uttrycka känslor i skalor eller enkelt uttrycker med ord vad de tycker/känner har detta inte varit en tillförlitlig metod. För att uppnå barnens behov har en applikation skapats med ett grafiskt gränssnitt anpassat för målgruppen. Applikationens syfte är att hjälpa barnen att kommunicera genom att de får skapa personer, känslor, händelser och relationer som de själva relaterar till. Syftet med projektet är att öka deltagandet av barn inför utredningar på ett tillförlitligare sätt än tidigare men ändå utgå från BBiC som bas och göra ett användarvänligt verktyg till barn samt vuxna. Genom verktyget lockas situationer fram i barnens vardag för att se verkligheten ur deras perspektiv. ”Hur utvecklas detta verktyg för att få fram adekvat information från barnen?” och ”Vad behövs för applikationer för att nå målen som Socialtjänsten vill åstadkomma?” är frågeställningarna. 75 barn från 6 till 12 år deltog i en fältstudie som användes för att utveckla och förbättra verktyget. Då barnen använde verktyget upptäcktes därutöver olika nya problem och fel. Utan barnens medverkan skulle det vara omöjligt att anpassa verktyget till barn på bästa sätt. För att nå målen används tidigare arbeten och möten samt studier med barnhandläggarna och projektgruppen. Under mötena framgick det hur utvecklingen med applikationer skulle fortgå för att möta både barnens och deras handläggares behov på bästa och smidigaste sätt. Resultaten som baseras på tester med målgruppen visar att applikationen hjälper barn att bättre uttrycka sina känslor och olika situationer de vart med om. Forskningsprojektet pågår till december 2021 vilket innebär att ytterligare förbättringar kommer att implementeras, bland annat kommer statistik gällande hur applikationen används bli tillgängligt. / DIG-Barn

Inledning I takt med att samhället har digitaliserats har även utbildningssystemet digitaliserats. Skolans digitalisering ska bidra till en ökad kvalitet i undervisningen och digitala läromedel är numera ett vanligt inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att jag som lärare granskar de läromedel som jag kommer använda i undervisningen, såväl tryckta läromedel som digitala. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av bilder som förekommer i ett digitaltläromedel för Svenska/Svenska som andraspråk 7-9, samt relationen mellan bild och verbal text i detta läromedel. Metod Metoden som användes för denna studie är en läromedelsanalys som utgår från en kvalitativtextanalys med ett sociosemiostiskt perspektiv. Resultat Sammanfattningsvis visar denna studie att det digitala läromedlet Svenska/svenska som andraspråk 7-9, med hjälp av olika fenomen som urskiljer de olika textelementen i det digitala läromedlet, har påvisat ett samspel mellan bild och verbaltext. Studien visar även att de konceptuella bilderna blir dominerande i avsnittet svenska som andraspråk.

Syftet med föreliggande studie är att ta reda på vad högstadieeleverna anser om användningen av smarta mobiltelefoner i skolan och mer specifikt inom svenskämnet samt vilka råd de vill ge lärare gällande mobiltelefonanvändningen inom svenskämnet och vilket inflytande de önskar inom svenskämnet. I digitaliseringsdebatten är pedagogers och hjärn-forskares röster höga emedan eleverna lyser med sin frånvaro. Enligt Skolverkets läroplaner reviderade 2018 för grundskolan (LGr11) och gymnasiet (LGy11) ska eleverna förses med digitala hjälpmedel i undervisningen för att utveckla de krav på digitala kunskaper som samhället ställer. Användningen av digitala verktyg i undervisningen ses å ena sidan som distraktioner och å andra sidan som en välbehövlig paus i studierna. Åsikterna kring hur användningen av digitala verktyg föreligger går isär, där pedagoger ser det som ett tillskott och hjärnforskare som negativt genom medförande distraktioner. Vad anser eleverna i denna fråga? Det är inte lika utforskat. I föreliggande empirisk studie genomförs kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i strategiskt valda fokusgrupper. Medverkande elever läser svenska och går i årskurs 9 i en högstadieskola inom Stockholmsregionen. Etiska aspekter har efterlevts i enlighet med Vetenskapsrådets rekommendationer för god forskningssed. Resultatet i studien visar att eleverna använder mobiltelefonen till skolrelaterat arbete, så som att söka information, inspiration, lyssna på musik, använda som extra skärm, lyssna på texter, ord och ljudböcker. Några använder den för översättning av ord under skrivprocessen eller för att kommunicera med andra elever gällande skolrelaterade göromål. Elevernas upplevelse av inflytande när skolan beslutade kring mobiltelefonförbudet är lågt. Vidare är upplevelsen att inflytandet är lågt även i andra frågor och förslag som de framfört. Avslut-ningsvis ger eleverna råd till lärare kring den önskade användningen av mobiltelefonen och hur inflytandet bör utformas.

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

Under de senaste 20 åren har byggnadsindustrins kostnadsindex ökat jämnt med de andra industrierna medans dess produktivitetsindex har nästan varit stillastående i jämförelse med resterande industriers kontinuerliga ökande. Detta menas i teorin att byggnadsbranschen förlorar effektivitet genom val av metod. I förhoppning om att lösa dessa problem har byggsektorn börjat tillämpa logistiskt tänkande till sitt arbete. I samarbete med CS-Logistics kommer detta examensarbete undersöka påverkan av logistiklösningar som Veidekke, CS-Logistics moderbolag, implementerat i deras projekt som befinner sig i centrala Stockholm. Syftet med examensarbetet är att empiriskt bevisa de ekonomiska effekterna som logistiska implementeringar likt lagerterminal, inbärningstjänst och digitala leveransplaneringssystem har på byggnadsprojektet. Detta examensarbete fungerar som en fortsättning av tidigare studier som endast föreslog att tillämpa logistiklösningar utan att bevisa att lösningarna fungerar i verkligheten. Undersökningen består av datainsamling i form av litteraturstudie för att samla in teorier till inspiration och kunskap inför vidare empirisk datainsamling vid byggarbetsplatsen. Vid byggarbetsplatsens datainsamling noterades endast transporter som levererade byggvaror, övriga transporter likt avfallshämtning som krävde resurser exkluderas. Sammanställning av insamlade data görs genom olika beräkningsformler för att vidare jämföra och analysera skillnader mellan traditionella arbetssätt och logistiskt tänkande arbetssätt. Resultaten pekar på att implementering av lagerterminal och inbärningstjänst påverkar byggprojektet ekonomiskt positivt. Det menas med att dessa logistiklösningar minskar kostnader som är förknippad med materialhantering inom entreprenadområdet. Användningar av digitala leveransplaneringssystem har däremot inte lika tydlig effekt på ekonomin. Det fungerar snarare som en investering som försäkrar att leveranser av kritiska byggnadskomponenter ska komma inom en uppsatt tid. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

The aim of this master’s thesis is to develop a deeper knowledge of a number of Storytel users’ experiences and use of the audiobook service. Furthermore, the study aims to analyze users' experiences and use of the audiobook service based on the concept of a digital library. Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight Storytel users and the empirical material was analyzed using content analysis. The theoretical framework consists of the concept of a digital library based on the characterizing collaborative concepts “Community”, “Service”, “Collection” and “System”. The results show that the respondents’ motives for listening to audiobooks are technological or social. There are three types of audiobook listeners among the respondents regarding the situations in which they listen to audiobooks. Those who listen for large parts of the day, those who engage in other activities while listening, and one lone respondent who listens in the same way as reading printed books. The results also show that there is an interaction between the respondents' use of the audiobook service and the surrounding society, especially regarding audiobook selection. When searching for audiobooks the respondents search bibliographically based on various metadata, browse among the audiobook service's different categories or a combination of these. Also, being able to adjust the playback speed is an important function. The respondents’ descriptions can in several ways be related to the concept of a digital library. The applicability of the characteristic concepts Community, Service, Collection, and System works, though to various extent.

I dagens skola skriver elever både för hand och med hjälp av digitala verktyg. Den här kunskapsöversikten syftar till att belysa vad som kännetecknar forskning som jämför texter producerad för hand och med hjälp av digitala verktyg. Kunskapsöversiktens syfte är att beskriva vilken skrivmetod som enligt forskning är den mest gynnsamma för elevers textproduktion i de yngre åldrarna.  Urvalet av studier är baserad på systematiska litteraturundersökningar i databaserna PRIMO, ERIC (ProQuest) samt Idunn. Tydliga inkluderingskriterier valdes för att hitta artiklar som överensstämde med syftet för kunskapsöversikten vilket resulterade i sex vetenskapligt granskade artiklar. Slutsatserna från de sex artiklarna är att elevers skrivutveckling gynnas av att skriva digitalt. Elever producerar mer text, med bättre struktur och färre skrivfel när de skriver digitalt. Forskningen visar även att elever med bristande finmotorik gynnas av digitalt skrivande eftersom läsbarheten i elevernas texter ökar. Slutligen visar det sammantagna resultatet att elever föredrar att skriva digitalt jämfört med att skriva för hand. Inom skolan kan, med fördel, lärarprofessionen erbjuda digitala verktyg till elever i sin tidiga skrivutveckling. Digitalt skrivande möjliggör större frihet att kunna planera och ändra sin text under processens gång.

Syftet med denna studie är att beskriva och synliggöra lärares användning av digitala verktyg inom bildämnet på högstadiet och gymnasiet, samt undersöka om bildlärares digitala kompetens kan påverka elevernas digitala kompetensutveckling. För att fullgöra syftet har följande forskningsfrågor formulerats: vilka digitala verktyg och program används i bildundervisning och på vilket sätt? Och hur ser bildlärare på sin digitala kompetens? Studiens teoretiska angreppsätt innefattar ett sociokulturellt perspektiv med fokus på artefakter. Studien är kvalitativ och metoden som används är för insamling material är semistrukturerade frågeformulär och intervjuer. Deltagarna som medverkat i studien är tre gymnasiebildlärare, tre högstadiebildlärare och Hans Örtegren som är Universitetslektor vid institutionen för estetiska ämnen på Umeå Universitet. Resultatet visar att samtliga bildlärare är positiva till digitala verktyg och vill stärka sin digitala kompetens. Däremot finns det skillnader som gör att några bildlärare inte har lika bra förutsättningar i form av resurser vad gäller digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras resurser i form av tid, ekonomi och hur förutsättningar med digitala verktyg och lärares digitala kompetens kan påverka utvecklingen av elevers digitala kompetens och lärande.

Internationella och nationella råd och direktiv om digitalisering i samhället är grund för utmaningar för skolan. Digital kompetens anses som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Det skapar utmaningar för skolan att utveckla denna kompetens på olika nivåer. Det är relevant att studera var skolan befinner sig i digitaliseringsarbetet för att hitta strategier för fortsatt utveckling. Studiens syfte utgår från undervisande pedagogers erfarenheter av att använda digitala verktyg i sin undervisning. De olika användningsformer som lärarna beskriver lyfts i studien samt hur arbetet med digitala verktyg kan kopplas till kunskapsutveckling. Även lärarnas resonemang kring den tillgång till digitala verktyg som finns på skolan sätts i fokus. Undersökningen tangerar ett delmål i den nationella digitaliseringsstrategin som handlar om att barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Studien har i sin kvalitativa form sökt svar på frågor kring detta. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie med semistrukturerade intervjuer av sex informanter på en skola. Resultatet visar ett upplevt behov av kompetensutveckling för pedagoger vad gäller tekniken och undervisning med digitala verktyg samt en större tydlighet kring strategier och planer för arbetet med dessa. Ett annat resultat är att lärarna önskar ökad kompetens vad gäller hur elever lär sig med digitala verktyg, exempelvis strategier för digital läsning. Sammanfattningsvis konstateras att en digital klyfta finns på skolan, d v s tillgången till digitala verktyg är relativt god men kunskap att använda den varierar och kan beskrivas som ojämlik.