No description available.

Jag har i min undersökning valt att gå in på djupet på tre konstnärer som verkar inom den dig-itala fotokonsten och som dels strävar efter att förmedla den problematik som ligger i det egna mediets förmåga att representera "verkligheten". Diskussionerna i början av min uppsats kommer bland annat behandla det förtroende man har haft och fortfarande delvis har kvar till fototekniken. Uppfattningen om att man med hjälp av denna lilla geniala fotografiapparatur skall kunna fånga "verkligheten" precis som den är, eftersom den till synes ser ut att göra det. Men istället handlar det mer om konstruktion av "verkligheten", baserad på fotografen själv eller den teknik han/hon har tillgång till. De tre konstnärerna jag har valt at utgå ifrån anser att det inte är möjligt att ge en hel och allmän bild av "verkligheten", utan snarare bara delar eller fragment ur denna. I min egen gestaltning har jag sedan utgått från konstnärernas filosofier för att kunna hitta mitt eget sätt att förmedla problematiken i mediet som representation av "verkligheten". Genom ett flertal fotografier som jag arbetade ihop i dataprogrammet Photoshop har jag sedan skapat min egen konstruktion av "verkligheten". Jag valde miljön skogen, och försökte återskapa den så som jag länge fått den konstruerad inom mig genom alla bilder som samlats med åren från exempelvis tidningar, television, eller konstutställningar. Undersökningens syfte är att hitta en metod som man kan låta eleverna ta efter där de får en möjlighet att pröva på hur det kan vara att göra sin egen konstruktion/representation av "verk-ligheten". Samtidigt som de undersöker hur andra konstnärer jobbar med detta och sedan att de själva får pröva (learning by doing), har de en möjlighet att få merförståelse för hur "verkligheten" kan konstrueras. Att det finns flera "verkligheter", dels inom dem men också gemensamma i sam-hället där normer bildas för hur saker och ting "skall vara". Om eleverna får arbeta med dessa i tid, finns stora möjligheter att förebygga eller minska de fördomar som kan förekomma för olikheter mellan individer och ökar förmodligen också trivseln mellan eleverna utanför och inom skolmiljön. / BI / Konst

Nimo Verken AB is the leading producer in the Scandinavia of drying cabinets. The construction has, with small changes, been the same since the 70s with a thermostat and a timer as controlling system. There was a wish to develop a modern cabinet which showed remaining time on a display and with energy saving functions. In this report we go through how it is possible to implement a digital controlling system, where remaining time is shown on a display and where it is possible to choose a preset “program”. The report first presents the fundamental theory for a PIC, where we describe the different registers, how interrupts are handled, the internal clock function and how data is sent to control the different parts of the construction. Next the report presents and describes the new hardware that is needed, such as the encoder, the temperature sensor and the display. After the theory we describe how the program in the PIC may be drafted. Last in the report we have the result of the tests of the temperature variations and the accuracy of the time.

Projektet Elda är ett undersökande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det påverkar. Datorn som ett kreativt hjälpmedel inom formgivning är i dag ett självklart verktyg i designprocessen, men vad händer egentligen med designers personliga avtryck när formen blir digital? Undersökningsmetoden i detta subjektiva projekt är em- pirisk och består av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets gång reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen består av min syn på den digitala grafiska produkten, yrkets egenvärde och mänsklig kommunikation.

Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar ett nytt digitalt läromedel om rymden, NTA-rymden. Läromedlet bygger på en digitalt visualiserad modell i 3D av vårt solsystem och ingår i skolutvecklingsprogrammet NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Undersökningen är genomförd med en kvalitativ ansats där resultatet bygger på genomförda observationer och intervjuer med elever i årskurs fyra, fem och sex. Vid tidpunkten för den genomförda studien var läromedlet ännu under utveckling och alla tänkta funktioner fanns inte tillgängliga. Att ha möjlighet att uppfatta och förstå olika fenomen inom naturvetenskap underlättas ofta genom att använda olika typer av modeller i undervisningen. Dessa modeller kan vara fysiska artefakter eller visualiserade på olika sätt med hjälp av till exempel bilder och animationer. Glädje och inre motivation är viktiga drivkrafter för lärande och ger möjlighet till djupare förståelse för olika fenomen.  Resultatet i denna undersökning visar på att eleverna uppskattar arbetssättet och känner det intressant att arbeta med rymden med stöd av den digitala, visuella, modellen. De har möjlighet att arbeta självständigt och styr modellen med hjälp av datorn. Eleverna får direkt feedback vid sitt arbete med modellen via datorn, vilket ligger väl i linje med ökad motivation. Det finns en variation på elevernas förmåga att hantera 3D-modellen i datorn och eleverna behöver ibland stöd av en lärare för att tolka sina resultat på ett naturvetenskapligt vedertaget sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever kan arbeta med Ipads i undervisningen i grundsärskolan, vad elever och pedagoger tycker om att arbeta med Ipad i undervisningen och om Ipads kan vara ett lämpligt digitalt verktyg i undervisningen och som stöd för kommunikation för elever med en utvecklingsstörning. Undersökningen är av kvalitativ art och intervjuer gjordes med både pedagoger och elever i klassen. Flera observationer gjordes av undervisningen. Slutsatsen av studien visar att pedagogerna är positiva till att eleverna på grundsärskolan arbetar med Ipads och att Ipad kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för elever med utvecklingsstörning på särskolan med många variationsmöjligheter.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus. Resultatet visar på att barnen ser iPaden som ett redskap, som är mest till för att spela på, men även till att ta kort, titta på film och lyssna på musik. Barnens tankar kring hur iPaden används, vad de anser går att läras med hjälp av den, vad fröknarna använder den till, samt vad som är roligast att göra på den, synliggörs i studiens resultat. Denna undersökning har bidragit med att synliggöra barns uppfattningar om iPaden och hur de använder sig av det digitala verktyget.

Syftet med denna studie var att få kunskap om hur elever beskriver bildämnet ur ett genusperspektiv men också vad dessa elever ser som motiverande inom bildämnet, främst med fokus på digitalt skapande. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer där sju elever från gymnasiet deltog. Den data som sedan analyserats har gjorts genom en genusvetenskaplig grund med en fenomenografisk ansats. Enligt Skolverket ska skolan motverka all form av diskriminering bland annat på grund av kön, samtidigt som andra skolverkstexter och utvärderingar redogör för en tydlig skillnad mellan tjejers och killars intresse för bildämnet samt att differensen där mellan tjejers och killars betyg är som störst. Studien visar att motivation inom bildämnet och digitalt skapande främst är knutet till egna intressen men är i hög grad beroende av lärarens kompetens inom området. Det framgår att elever efterfrågar mer digitalt arbete inom bildämnet, vilket talar emot det mer vanliga traditionella arbetet. Om bildämnet skulle vara ett ämne för tjejer, för killar eller ett ämne för alla beskrivs på tre sätt. 1) Ett ämne som är för alla som inte har med kön att göra, 2) ett ämne som inte borde ha med kön att göra men som är något mer för tjejer. 3) Att bildämnet är tjejigt, men att detta är något som måste motarbetas.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt läromedel för Programmering C på gymnasienivå förprogramspråket C#. Syftet var också att jämföra vad som fanns på marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt läromedel. Slutligen handlade arbetet också om att utvärderamaterialet tillsammans med elever. Genom att använda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehåll kopplat till styrdokumenten och sedan använts i undervisning pågymnasiet. Arbetet har utvärderats av elever och av anonyma användare på internet under enlängre tid. Förslag på nya hjälpmedel presenteras tillsammans med en lärarhandledning förcsharpskolan.se.

Många mjukvarutillverkare gör idag digitala produkter menade att emulera analog hårdvara för musiker och ljudingenjörer. Denna undersökning utgick ifrån frågan om hur lyssnare upplever emulering av analoga ljudegenskaper, i form av rullband, jämfört med digitalt ljud fritt från detta. Ett kortare utdrag från ett musikstycke inom genren metal användes för att undersöka detta. En digital mjukvaruplugin avsedd för emulering av analogt rullband växlade på och av under styckets gång för att möjliggöra en jämförelse mellan det analoga och det digitala ljudet. Stycket spelades upp tillsammans med en video, och denna visade en bokstav som växlade mellan A och B samtidigt som rullbandsemuleringen slogs av och på. Ett antal testpersoner fick vid enskilda testtillfällen lyssna på stycket och sedan i en semistrukturerad intervju diskutera de skillnader de kunde höra, om några alls. Resultatet visade att upplevelsen inte påverkades nog för att ge ett klart svar. Detta då de hörbara skillnaderna var mycket små.