Mina frågeställningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berättande i några olika pedagogiska sammanhang innebära? Vad krävs för att digitala berättelser ska skapa förutsättningar för lärande i skolan? Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berättande grundar sig i min egen erfarenhet från en workshop i digitalt berättande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berättar. Jag upplevde väldigt starkt att denna metod kunde vara mycket användbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstå vad digitala berättelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlägga möjligheter och begränsningar i förhållande till läroprocessen. I mitt intresse har också varit att fördjupa min förståelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebära i skolans praktik genom att sätta dem i relation till digitala berättelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger på hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förståelsen av oss själva och vår omvärld, och som också betonar reflexionens betydelse för utveckling. Jag har tittat på hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet är konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berättande i svenska pedagogiska sammanhang. Syftet har varit att se på vilket sätt det har förändrats och vad det ger för effekt. Min empiri har jag avgränsat till intervjuer med personer som både arbetar med, och utbildar i, digitalt berättande, samt intervjuer med lärare som använder detta i skolan. Jag har även tittat på digitala berättelser från workshops och på nätet. Sammanfattningsvis ser jag en stor potential med denna arbetsform för ”ett ovanligt lärande” i skolan. Metoden kan bland annat användas till; personligt berättande i ett identitetsarbete, alternativ redovisningsform, en kunskapstest eller initialt i ett projekt, för att ta reda på vilken förförståelse som finns. Den är inte minst viktig som en möjlighet till ”lustfyllt” lärande. Om digitalt berättande ska kunna bidra till lärprocesser i skolan förutsätter det att både lärare och elever har ett språk för, både skapandet av och reflektionen kring, visuella berättelser. Det är också en förutsättning att tillräckligt med tid avsätts för reflektion. Den gestaltande delen av arbetet består av tre egna digitala berättelser och en från den egna ”workshop” jag haft med en femteklass. Genom min gestaltning har jag velat visa hur digitala berättelser kan kommunicera narrativt utanför den personliga berättelsen. Genom att delvis frigöra mig från ”grundkonceptet”, vill jag visa på några av dess möjligheter. / BI/Media

Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel. Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method? Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study. Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market. Depending on the clientele and target audience the companies’ marketing strategies may differ, the results show that there is a clear difference between niche and non-niche travel companies.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st. elever. Enkätundersökningen visar att eleverna inte uppfattar sig själva som experter men mer digitalt kunniga än lärarkåren. Eleverna vill ha mer dator i undervisning vilket skulle göra att de skulle känna en större lust till lärande.

Syftet med denna rapport är att redovisa utvecklingen av ett digitalt biljettsystem som skulla användas av studentföreningar vid Linköpings universitet. Systemet utvecklas av studenter vid Linköpings universitet på uppdrag av individer representerande LinTek och StuFF, två kårer vid universitetet. Målet med projektet är att utveckla ett digitalt kösystem som studenter vid Linköpings universitet kan använda för att köpa biljetter till fester eller liknande. Resultatet av projektet är ett i många aspekter fungerande system som dock saknar vissa grundläggande aspekter. Utöver det utvecklade systemet har även denna rapport skrivits inklusive en individuell del per gruppmedlem som går in på djupet i olika områden relaterade till projektet.

A qualitative study exploring the possibilities of creating a collaborative platform dedicated to sharing digital material for educational purposes within health and medical education. The study explores how a surrounding community around the platform can have an impact on the sustainability and evolvement of the platform. The target audience for the platform have participated in interviews, with the purpose of gaining an insight in their opinions regarding this type of collaborative platform, a surrounding community and what aspects they consider the most important regarding the topic of sharing digital material.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur nyanställda medarbetare upplever delaktighet, lärande och identitetsskapande med sin arbetsplats när socialisationsprocessen sker oplanerat på distans. Syftet preciseras i följande frågeställningar: hur upplever medarbetare som introduceras på distans sina relationer till kollegor? Vilka upplevelser har medarbetarna av kommunikationen med kollegor när arbetet sker på distans? Samt hur upplever medarbetare sina möjligheter till informellt lärande under distansbaserade förutsättningar? Empirin som ligger till grund är material från sju halvstrukturerade intervjuer. Informanterna hade varit anställda mellan en till elva månader och introduceras på distans till följd av covid-19 restriktioner. Materialet analyserades utifrån en kombination av tematisk- och fenomenografisk analysmetod i relation till studiens teoretiska ramverk vilket är Lave och Wengers teori om praktikgemenskaper. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och vår studie visar att informell kommunikation är svår att skapa i en digital kontext, det framkommer att kommunikationen upplevs formell och syftesorienterad. Vidare visar studien att introduktion på distans försvårar möjligheten till relationsskapande med kollegor samt känslan av gemenskap. Resultatet visar ytterligare att introduktion samt arbete på distans kan frambringa en känsla av att vara osynlig. En Introduktion på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till att ställa frågor. En slutsats som dras från studien är att informell kommunikation i digital kontext är viktigt för att möjliggöra nyanställdas förutsättningar för delaktighet, lärande och identitetsskapande. / The purpose of the study is to contribute knowledge about how newly hired employees experience participation, learning and identification with their workplace when the socialization process takes place at a distance. The purpose is specified in the following questions: how do employees who are introduced at a distance experience their relationships with colleagues? What experiences do employees have of communicating with colleagues when the work takes place at a distance? And how do employees experience their opportunities for informal learning under distance-based conditions? The underlying empiric is material from seven semi-structured interviews. The informants have been employed for one to eleven months and are introduced at a distance due to covid-19 restrictions. The material was analyzed based on a combination of thematic and phenomenographic analysis methods in relation to the study's theoretical framework, which is Lave and Wenger's theory of communities of practice. The results were discussed in relation to previous research and our study shows that informal communication is difficult to create in a digital context, it appears that communication is perceived as formal and purpose-oriented. Furthermore, the study shows that introduction at a distance makes it difficult to create relationships with colleagues and the feeling of community. The results further show that introduction as well as work at a distance can produce a feeling of being invisible. A distance introduction further results in difficulties when it comes to asking questions. A conclusion drawn from the study is that informal communication in a digital context is important to enable new employees' conditions for participation, learning and identification.

In my work I had 3 important questions that I was seeking to answer and wanted to knowmore about. These are as follows.What competencies relating to programming do our students need to develop to be able tocontribute to society in 2030, when today’s students are getting established in theiroccupational roles?What do we as a school need to develop / change to be at the forefront of an increasinglydigitalized world?How do students and teachers view their digital skills in school today?My interest in answering these questions lies in the importance of understanding what thefuture will bring in terms of digitalization and how to best meet the needs of students in thatcontext. My method of investigation was surveying my fellow teachers and asking themextensively about their views on the pros and cons of digitalization in school. I also had thehelp of the Swedish teacher in my workplace, we had a collaboration where we had ourstudents do presentational work on the topic. This way I was also able to record theperspective of the student. What my research has shown is that the development ofdigitalization has been rapid and shows no signs of slowing. Therefore, we must be quick toadapt to new changes in order to reap the fruits of this development. The more knowledgestudents and teachers acquire in the field of programming the more involved we can be in thedevelopment of new tools and methods. We will also be able to better understand the toolsand methods developed by others and will be able to use them more efficiently. Aside fromthe technical knowledge of coding it is apparent that more common skills will be asimportant. Skills such as Teamwork, reading/writing and problem solving need to beemphasized in combination with technical skills. Furthermore, to meet the demands of thefuture workplace, organizational skills, critical thinking and adaptation skills will also be ofhigh importance.

Utgångspunkten i detta magisterarbete inom ämnet Interaktionsdesign var att se varför barn i dagens skola tycker att skolarbetet blir tråkigare ju högre upp i årskurserna de kommer. Vidare drog jag slutsatserna, utifrån litteraturgenomgång, att någon gång i årskurs 4-6 börjar eleverna i skolan att tappa lusten för skolarbetet. Var det allt skolarbete eller bara vissa ämnen som eleverna tyckte var tråkigt? Varför var det tråkigt? Kunde jag göra något åt saken?

Jag har undersökt mitt egna skapande utifrån ett arbetssätt som är nytt för mig, i detta fall ett analogt arbetssätt. Vanligtvis jobbar jag helt digitalt med mjukvaruinstrument och MIDI där möjlighet till bearbetning är nästintill oändliga. Jag ville ta reda på hur ett analgot arbetssätt kan påverka mitt slutresultat men också hur jag kan föra över det jag lärt mig till mitt digitala arbetssätt. När jag utför det praktiska får jag enbart använda mig av hela tagningar och utan digital bearbetning av ljuden både innan och efter inspelning.  I denna undersökning går jag från planering av inspelning till en färdig låt. Genom min loggbok och mina egna reflektioner går jag igenom dag för dag för att sedan landa i vad jag lärt mig och vad jag vill ta med mig och applicera på mitt digitala arbetssätt. I slutändan blev jag en erfarenhet rikare och fick upp ögonen för att bevara den mänskliga faktor istället för att allt måste vara tillrättalagt och polerat. Något som jag kommer applicera på mitt digitala arbetsätt är att hänge sig till ett ljud, att börja exportera ut mjukvaruinstrument till ljudspår istället för att ha kvar MIDI informationen. Jag upplever en lättnad med att inte kunna gå in och ändra allt i efterhand. På så sätt blir det mindre beslut man måste ta i slutändan.

Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera, beskriva och förklara effekter utifrån användning av ett digitalt verktyg som är designat för brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. Den valda analysenheten för syftet är ett relationsperspektiv, med ett primärt fokus på brukarens livskvalitetseffekter och ett sekundärt fokus på planerarens arbetsprocesseffekter. Kandidatuppsatsens metod har författaren använt sig av en kvalitativ och en kvantitativ metod och med en kombination av dessa två metoder. För denna uppsatsstudie användes kvalitativa intervjuer för att samla in djupa empiriska data från planerare. I uppsatsstudien användes även kvantitativa enkäter för att samla in data från brukare med kognitiva funktionsnedsättningar. De viktigaste slutsatserna i studien framgår att brukarna uppfattar en ökad livskvalitet genom användning av Wellbee. Brukarens och planerarens relation har förändrats med avseende att brukarna har blivit mer självständiga och inte behöver få lika mycket hjälp som tidigare. Planerarna tycker att brukarna smälter in mer bland andra människor sedan brukarna började använda Wellbee och användningen ger brukaren en ökad livskvalité eftersom de nu kan känna sig friare från samhällets omgivande reaktioner. Trots att planerarna tycker att det tar för mycket tid att lägga in bilder i Wellbee, som är ett måste för brukarna, har planerarnas arbetsprocess förändrats. Planerarens arbetsdag har blivit tydligare och lugnare genom användning av Wellbee.