No description available.

Dagens elever möter texter som består av många olika delar, så kallade multimodala texter. Dessa texter kombinerar verbal text, bilder, diagram, film med mera. I denna undersökning skriver tre elever berättelser i appen Book Creator för iPad. Syftet med studien är att undersöka tre elevers texter utifrån forskningsfrågorna: vilka semiotiska modaliteter använder eleverna och på vilket sätt synliggörs elevernas multimodala textkompetens. I studien ingår även en reflektion över appen Book Creator utifrån vilka semiotiska modaliteter appen erbjuder, vilka områden i LGR11 appen kan stödja och vilket svenskämne den lägger upp till. Undersökningen är genomförd i undersökarens egen klass. Appen Book Creator valdes efter en förfrågan på olika nätforum. Grunden i undersökningen är Kress och van Leeuwens sociosemiotiska analysteori för texter och i undersökningen används begreppen komposition, funktionell specialisering, funktionell tyngd och multimodal affordance. Tre elevers texter analyseras utifrån dessa begrepp. Texterna visar att eleverna har kunskaper om när de ska använda de olika modaliteterna och vilken modalitet som passar bra att använda. Som många forskare i den tidigare forskningen visar är det viktigt att läraren väljer rätt uppgift och vet vad han/hon vill ha ut av den. Undersökningen visar även att lärare behöver mera kunskap om hur multimodala texter ska analyseras och även hur man ska undervisa om dem. Skolan behöver ändra fokus från den verbala texten till den multimodala

<p>Sättet som vi använder fotografier på har utvecklats genom åren och sedan de första fotografierna uppstod har det hänt mycket. Det har inte bara blivit mycket lättare att kopiera och massproducera motiv utan också billigare. Detta har medfört att privatpersoner kan fotografera och kopiera sina bilder enklare och med mindre begränsningar.</p><p>Även möjligheten att publicera bilder har förändrats. Privata fotografier gick inte att sprida på samma sätt som det går idag, utan går nu att hitta utan någon som helst ansträngning på nätet. Bloggar och bilddagböcker har skapats där man lägger ut sina bilder utan att kanske tänka på att hela världen faktiskt kan se och ta del av dem. Det är viktigt att användare av internet är medvetna om hur de personliga bilderna sprids och arkiveras i de digitala bilddatabaserna.</p><p>Jag kommer i denna uppsats att diskutera digitala fotoalbum med utgångspunkt från Bilddagboken.se. Detta är dock det enda digitala fotoalbum som jag kommer att diskutera i min uppsats, men jag är medveten om att det finns andra typer av digitala fotoalbum som skiljer sig en hel del från Bilddagboken.se. Anledningen till att jag valde just denna sajt som utgångspunk är för att den i första hand är baserad på fotografier och bilder. Bilddagboken.se är också en av de största i Sverige just nu.</p><p>Bilddagboken.se går att använda på olika sätt beroende på medlemmens syfte och mål med publiceringen. Åldern på hemsidans besökare varierar, men uppskattningsvis ligger medelåldern på 14- 20 år. Det är en låg ålder och det är tydligt att ungdomarna inte är medvetna om riskerna de tar då de lägger ut sina bilder. Det är inte ovanligt att de visar upp sig både halvnakna och alkoholpåverkade, och de lägger inte bara ut bilder på sig själva utan också på sina vänner och bekanta.</p><p>Jag har valt att göra min uppsats hypermedial eftersom jag anser att det blir mer spännande att läsa en uppsats på detta vis. Mitt mål var att forma den som en traditionell uppsats, till skillnad från att länkar och rubriker är klickbara. På så vis kan man välja vilka delar och i vilken ordning man vill läsa uppsatsen.</p><p>Uppsatsen finns även som hypermedial version.</p>

Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.

This study is based on teachers ‘perception of how digital tools affect pupils' ability to write in the subject Swedish in the 4th grade. The purpose is to investigate how the teachers use and work with digital tools in writing lessons during the Swedish lessons. The questions that the study will be based on are: How do the Swedish teachers use the digital tool, tablet, in their Swedish education? How does the Swedish teacher in the 4th grade perceive the spelling and writing of the pupils by the digital tool, tablet? The study consists of qualitative methods based on observations and interviews. Data has been collected through four observations with two teachers and four interviews with four teachers. The result has shown that all teachers use the tablet as a digital tool in the writing course, in the Swedish subject. The main tool is used in teaching to produce texts in different forms, but also for all pupils to feel involved regardless of the intended ability or needs. The result also shows that teachers feel that the use of digital tools influences pupils' motivation for learning mostly positively. Two of the teachers think that traditional writing reinforces the writing skills of pupils because they can practice writing letters while the other two teachers prefer to use the tablet as pupils perform better in writing. Furthermore, the result has shown that text writing on the tablet has led the pupils to develop and process their texts more compared to handwriting. Tablet use can also have positive and negative effects on pupils' writing development. The conclusion of the study is that the use of the tablet typically has a positive effect on the pupils' writing development in the production of texts.

Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

The purpose of this study is to examine preschool children´s own thoughts and perceptions of how a tablet works and how the children themselves use it. In today´s society we are constantly connected with various technical artifacts and the children grow up with digital tools that have become a natural part of our everyday lives. The study was conducted using qualitative interviews combined with short observations of eight children between the ages of 4 and 5 years. The result shows that tablets are well known to the children, and that all children had used a tablet before the survey began. The children in the study mainly use tablets to play games but they are also used by some children to watch children´s programs, take pictures, film and listen to music. Thanks to the clear interface and design of tablets, these artifacts are easy to use for the children and they also enable collaboration when the children use a tablet together. The results also show that children´s perceptions of how the tablet works are varied. This survey has helped to visualize children´s own perceptions of the artifact and how they interact with the tablet.

Abstract In this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish to teenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17 teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that the usage of blog still hasn’t found a permanent way into the classrooms, but has an appeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male and female, with a positive response from students regardless of gender. The conclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools to connect to the digital society of the 21 stcentury and take advantage of the perks available in the digital classroom. Svensk titel: Blogg + Svenska =Sant? – Bloggande i undervisningen i svenska. Engelsk titel: Blog + Swedish =True? – Blogging in teaching Swedish. Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning, kompetensutveckling

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly. This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance &amp; Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system. In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.

Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.