Samhället ändras och så gör de arenor där barnens sociala liv äger rum. Istället för att träffas hemma, träffas de nu över nätet. Samtidigt sjunker internetanvändarnas ålder allt mer och nästan varje elev har en egen mobiltelefon. Därför vill denna studie undersöka fritidslärares förståelse för och arbete med nätmobbning och det är eleverna i de yngre åldrarna, på lågstadiet, som fokuseras. För att få reda på förekomsten, hur det förebyggande arbetet utformas samt om fritidslärarna anser att nätmobbning egentligen är ett problem för fritidshemmet, har åtta intervjuer genomförts. Resultatet är ganska nedslående, inte många fritidshem arbetar aktivt med nätmobbning och de som gör det har oftast nyligen börjat. På det sätt arbetet ändå utförs, eller på det vis som de skulle kunna tänka sig att arbeta med det, är via diskussioner om exempelvis nätetikett, sociala mediers uppbyggnad och olämpliga ord. Dilemmat ligger i om skolan har något ansvar för det som händer hemma eller om allt ansvar enbart ligger på vårdnadshavarna.

The purpose of this study is to examine preschool children´s own thoughts and perceptions of how a tablet works and how the children themselves use it. In today´s society we are constantly connected with various technical artifacts and the children grow up with digital tools that have become a natural part of our everyday lives. The study was conducted using qualitative interviews combined with short observations of eight children between the ages of 4 and 5 years. The result shows that tablets are well known to the children, and that all children had used a tablet before the survey began. The children in the study mainly use tablets to play games but they are also used by some children to watch children´s programs, take pictures, film and listen to music. Thanks to the clear interface and design of tablets, these artifacts are easy to use for the children and they also enable collaboration when the children use a tablet together. The results also show that children´s perceptions of how the tablet works are varied. This survey has helped to visualize children´s own perceptions of the artifact and how they interact with the tablet.

Abstract In this text the attitudes towards and using of blogs in teaching Swedish to teenagers will be explored. The results are based on a survey made amongst 17 teachers and 58 students from all over Sweden. The end results show that the usage of blog still hasn’t found a permanent way into the classrooms, but has an appeal to and is being used by predominantly younger teachers both, male and female, with a positive response from students regardless of gender. The conclusion is that using web tools like the blog is an easy first step for schools to connect to the digital society of the 21 stcentury and take advantage of the perks available in the digital classroom. Svensk titel: Blogg + Svenska =Sant? – Bloggande i undervisningen i svenska. Engelsk titel: Blog + Swedish =True? – Blogging in teaching Swedish. Ämnesord: Blog, Web 2.0, digitalt klassrum, svenska, undervisning, kompetensutveckling

We are in an emerging digital society where we are increasingly dependent on the mastery of IT and digital technologies to better carry out our everyday tasks. They cover everything from keeping in touch with family and friends to pay bills and declare. At the same time there are those who have not learned how to use the new technology and live their lives outside of the digital society. What happens to these people, in a society that is becoming increasingly digitized? Do they take harm by being in digital exclusion? It looks like this are issues that will not become less important as digital technology constantly changes. Technology of the future will be equally undesirable for tomorrow's elderly as today's technology is undesirable for today’s elderly. This research report looks at how to find a way to get those who involuntary find themselves in digital isolation to get an entry to digital use and become part of the digital society. The report makes use of the Technology Acceptance Model (TAM) and Senior Technology Acceptance & Adoption Model (STAM), models developed to predict whether users will accept or reject a system, to find out how you may be able to get users to want to use and learn a system. In a study reminiscent of an experiment in which four participants with low experience in IT use has been testing a simple Content Management System (CMS), and started to use IT in their work, this report concludes that there are tendencies showing that workplace could be an interesting entrance when you are trying to create an interest in IT and digital technology in those who are in the digital exclusion.

Studien syftar till att observera hur omsorg görs i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor i en förskolekontext och vi har utfört observationer på en förskoleavdelning med barn i åldrarna 1-3 år. Resultaten analyseras utifrån multimodal- och designorienterad teori och utgår från omsorg som en pedagogisk kompetens som kan möjliggöra ett omsorgsfullt samspråkande. Studiens resultat visar att omsorg i det digitala gränssnittet i relation till surfplattor görs på flera olika sätt. Resultatet belyser betydelsen av pedagogers förhållningssätt i arbetet med surfplattor då omsorgen som görs på avdelningen kan relateras till pedagogernas kompetens och roll som barnens omsorgsgivare. Omsorgen görs i teckenskapande aktiviteter som tycks kännetecknas av att pedagogerna visar genuint intresse, bekräftar barnens kommunikation och är fysiskt tillgängliga för omsorgsfulla handlingar. Omsorgen verkar även göras i relation till meningserbjudanden i surfplattans design, vilket bidrar till positiva samspelssituationer som kännetecknas av omsorgsfullt samspråkande där surfplattan kan förstås som ett gemensamt intressefokus.

Syftet med kunskapsöversikten nedan är att få en uppfattning om hur forskningsfältet ser ut gällande digitalt spelbaserat lärande i grundskolan inom ämnet matematik. Syftet har även varit att granska forskning, under de senaste tio åren, för att undersöka hur resultaten sett ut efter att elever använt sig av digitala verktyg och spel. I denna kunskapsöversikt har 15 artiklar granskats och kartlagts och utifrån dessa har sedan sex artiklar valts ut för en fördjupad analys. Resultaten granskades med syfte att undersöka om det fanns några positiva eller negativa effekter med arbetsmetoden gällande elevernas prestation inom ämnet samt om elevernas motivation till att lära påverkades. Det uppmärksammades i resultaten att majoriteten av eleverna blev mer motiverade av att räkna matematik via den spelbaserade metoden. Dock noterades det att det spelbaserade lärandet inte i alla fallen bidrog till förbättrade resultat och prestationer inom ämnet. I resultaten lyftes också begreppet ”bekräftelse” som ett viktigt redskap inom ämnet och som en grundpelare för elevernas utveckling. Det visade sig att bekräftelsen kunde mottagas både från läraren och spelen för att elevernas motivation skulle öka. Avslutningsvis lyfter vi fram styrkor och svagheter med forskningsfältet utifrån analysens mest utmärkande delar.

Utgångspunkten i det här arbetet var att studera hur ett digitalt interaktivt läromedel för nya användare kan utformas genom text och bild i samverkan. Arbetet gjordes i uppdrag av Eskilstuna kommun med syftet att informera min målgrupp om Geografiska informationssystem (GIS). Den primära målgruppen för det här arbetet är anställa i Eskilstuna kommun som är nya användare av GIS. GIS är digitala kartor i 2D eller 3D som kan användas för insamling, lagring, analysering och presentation av lägesbunden information. Det finns ingen garanti för att bilder tillsammans med text kan öka förståelsen i ett läromedel, utan det är viktigt att bilden har ett syfte och att användarna förstår den. Främsta teoretiska utgångspunkterna har därför varit om text och bild i samverkan samt bilder i läromedel. På grund av det digitala mediet har även teorier kring digitala läromedel, att skriva och läsa digitalt samt god användarbarhet på en webbsida används. Teorier om user centered design användes också för att kunna uppnå de nya användarnas behov. Metoder som genomfördes i det här arbetet var en omvärldsanalys, kvalitativa intervjuer och en utprovning. Genom omvärldsanalysen, de kvalitativa intervjuerna, tidigare forskning och teorier utformades ett gestaltningsförslag för ett läromedel om GIS. Det testades sedan i utprovningen av nya användare av GIS. Resultatet blev att samspelet mellan text och bild fungerade bra och att de tillsammans bidrog till en ökad förståelse. / The starting point of this work was to study how a digital interactive teaching material for new users can be designed through text and image in collaboration. The work has been done on behalf of Eskilstuna kommun, and the goal was to inform my target group about Geographic Information Systems (GIS). The primary target group for this work are employees in Eskilstuna kommun who are new users of GIS. GIS are digital maps in 2D or 3D that can be used for gathering, storing, analyzing and presenting location-based information. There is no guarantee that images together with text can increase the understanding of a teaching material. It is important that the image has a purpose and that users understands it. Because of that the main theoretical focus have been about text and image in collaboration, as well as pictures in teaching materials. Because of the digital media, I have also used theories about Digital teaching materials, digital writing and reading and good usability on the web. Theories about user centered design were also used to achieve the needs of the new users. I have used world analysis, qualitative interviews and a user test as methods in this work. Through the world analysis and qualitative interviews, as well as previous research and theories, a design proposal was drafted for a teaching material about GIS. It was then tested in the user testing of new GIS users. As a result, the collaboration between text and image worked well and contributed to an increased understanding.

Allteftersom tekniken för digitala spel har utvecklats och spelen blivit mer avancerade har mängden av information som spelaren kan få om sin avatar (digital representation av spelaren) ökat. Beroende på spelets upplägg och design är denna information mer eller mindre lättillgänglig. Den information som alltid tycks ha en mer eller mindre given plats i spelets HUD (statiska delar av det grafiska gränssnittet) är avatarens hälsotillstånd. Inom den litteratur som finns skriven om speldesign finns flera riktlinjer om hur denna information ska visualiseras men speldesigners utforskar hela tiden nya sätt att applicera detta på. För- och nackdelar med hur informationen implementeras diskuteras av spelare och speljournalister på flera forum. Ofta med fokus på spelupplevelse och utmaning.Forskning som tidigare berört avatarens hälsa har undersökt hur olika mekaniker bakom den grafiska visualiseringen påverkar spelupplevelsen. Det finns dock ett forskningsgap när det kommer till hur den grafiska visualiseringen av avatarens hälsa påverkar spelarens prestation.I detta arbete undersöks hur en spelares prestation påverkas av att få information om sin avatars hälsa genom det grafiska gränssnittet. Studien grundar sig i en pågående diskussion om hur mekaniken bakom avatarens hälsa och dess visualisering påverkar spelets utmaning.För arbetet har en litteraturstudie genomförts om ämnet speldesign med fokus på hur det grafiska gränssnittet för ett spel bör utformas. Efter detta utvecklades för studien en prototyp där litteraturstudien låg till grund för hur en grafisk representation av avatarens hälsa implementerades. I prototypen lades funktionalitet till för att helt utesluta den grafiska representationen av avatarens hälsa varannan gång spelet startar. Funktionalitet applicerades också i prototypen för att lagra data som samlats in under spelets gång, i en databas som satts upp för studien.Genom prototypens två lägen genomfördes en kvalitativ förstudie i form av 12 övervakade spelsessioner vilka följdes upp av semistrukturerade intervjuer. En komparativ studie utfördes genom att hälften av deltagarna fick spela med en synlig hälsomätare och hälften utan. Testpersonernas resonemang kring frågor som berör frågeställningen analyserades för att ge djupare förståelse för den kvantitativa data som sedan samlades in genom att prototypen gjordes tillgänglig via webben.Efter varje avslutat spel av prototypen registrerades resultat i poäng och om spelet hade en synlig hälsomätare eller inte tillsammans med annan information som avsåg att besvara frågeställningen för studien. Efter förstudien publicerades prototypen på webben, vilket resulterade i att data från 259 spelrundor lagrades i databasen. Efter urval enligt studiens avgränsningar har data från 62 spelrundor använts i det kvantitativa forskningsunderlaget för studien.Sammanfattningsvis skiljer sig resultaten mellan de kvalitativa och kvantitativa studierna. Under den kvalitativa studien noterades en skillnad i resonemanget mellan de som fått spela med en synlig hälsomätare och de som fått spela utan. Detta användes för att analysera och jämföra den insamlade datan från den webbaserade prototypen. Den insamlade kvantitativa datan kunde i en jämförelse mellan de som spelat med en synlig hälsomätare och de som spelat utan inte visa på en skillnad i prestation med någon statistisk säkerhet. / As digital gaming technology has evolved and the games has become more advanced, the amount of information that the player can get about their avatar (the player's digital representation) has increased. Depending on the layout and design of the game, this information is more or less readily available. The information that always seems to have a more or less evident place in HUD (static parts of the graphical interface) is the avatar's state of health. There are several guidelines on how to visualize this information, but game designers are constantly exploring new ways to apply it. Pros and cons of how the information is implemented is discussed by players and game journalists in several forums. Frequently focusing on what it does for the game's challenge and the gaming experience.Previous research that attended the avatar's health has investigated how different mechanics behind the graphic visualization affect the gaming experience. However, there is a research gap when it comes to how the graphic visualization of the avatar's health affects the player's performance.This study examines how a player's performance is influenced by obtaining information about the avatar's health through the graphical interface. The study is based on an ongoing discussion of how the mechanics of the avatar's health and its visualization affects the game's challenge.A literature study was conducted on the subject game design focusing on how the graphic interface of a game should be designed. After that, a game prototype was developed for the study in which the literature study formed the basis for how a graphic representation of the avatar's health was implemented. In the prototype, functionality was added to completely exclude the graphic representation of the avatar's health every other time the game started. Functionality was also applied in the prototype to collect data during the game. The data was saved in a database set up for the study.With use of the two game modes of the prototype, a qualitative preliminary study was conducted in the form of supervised game sessions with follow-up semi-structured interviews. A comparative study was conducted by letting half of the participants play with a visible health bar and the other half without. The participant's reasoning on issues related to the research question was analyzed to give a deeper understanding of the quantitative data that was collected by making the prototype available through the web.After each completed game of the prototype, it was registered alongside the score if the game had been played with a visible health bar or not. Other information intended to answer the research question for the study was also registered. After the preliminary study was conducted the prototype was published on the web, this resulted in data from 259 game rounds was collected and stored in the database. After selection according to study delimitations, data from 62 game rounds have been used for the for the study's quantitative research backing.To conclude, the results differ between the qualitative and the quantitative studies. During the qualitative study, a distinction was made in the reasoning between those who played with a visible health bar and those who had been playing without. This was used to analyze and compare the collected data from the web-based prototype. The collected quantitative data, however, does not show any statistically safe difference in performance between those who played with a visible health bar and those who played without one.

Syftet med studien är att undersöka socialarbetares erfarenheter av våld i nära relation bland unga tjejer i heterosexuella parrelationer. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och innehållsanalys av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som ledde fram till följande resultat: Det finns skillnader mellan unga tjejer och vuxna kvinnor som befinner sig i en nära relation där de blir utsatta för våld. För unga tjejer kan det sociala sammanhanget ha en negativ effekt för uppbrottsprocessen medan det inte förefaller ha lika stor betydelse för vuxna. Digitalt våld är utbrett bland unga tjejer och porr har en negativ inverkan på det våld de utsätts för. Porr påverkar vad unga tjejer förväntas gå med på, vilket drabbar tjejers syn på vad som är normalt sex och vad som är våld. I resultatet framkom att heder ofta ses som en separat företeelse. Heder måste ses som våld i nära relation och professionella behöver ha kunskap om heder när de arbetar med unga våldsutsatta tjejer. Professionella behöver även hjälpa unga tjejer att identifiera och sätta ord på våldet för att kunna förstå sin utsatthet och ta emot hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Effekten av normaliseringsprocessen är försvårande och fördröjer utsatthet för våld. Det kan konstateras att det finns skilda bedömningar för om det finns tillräckligt stöd för unga som befinner sig i våld i nära relation eller inte. Professionella anser att stödet är tillräckligt, medan unga tycker att det saknas stöd.

Sammanfattning Bakgrund: Vård och omsorg i hemmet ökar i allt större utsträckning, detta i sin tur medför utmaningar för sjuksköterskans beslutsfattande för individer som vårdas i hemmet. Det digitala beslutstödet finns framtaget för att underlätta för sjuksköterskans beslutsfattande om vilka omvårdnadsåtgärder som behöver vidtas. Genom att studera sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd, kan detta resultera till vidare utveckling och förbättring kring sjuksköterskors kännedom, förståelse och kunskap för hur digitalt beslutsstöd kan främja omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutsstöd inom hemsjukvården. Metod: Studiens valda metod var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar totalt, sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och två artiklar med mixad metod. I de två artiklar inkluderades kvalitativa delarna av artiklarnas resultat i studien. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) analyssteg. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: organisatoriska förutsättningar, tekniska förutsättningar och sjuksköterskans förutsättningar. De organisatoriska och tekniska förutsättningarna bestod av två subteman vardera:  förtroende, information, support och teknisk utformning. I resultatet framkom sjuksköterskors erfarenheter av att använda digitalt beslutstöd inom hemsjukvården som positiva och negativa förutsättningar för användandet. Slutsats: En återkommande erfarenhet som sjuksköterskor hade var att förutsättningarna för användandet av digitalt beslutstöd utgjorde ett hinder i sjuksköterskors dagliga omvårdnadsarbete. Studien redovisar även att sjuksköterskor finner en betydelsefull roll, därav behöver sjuksköterskans förutsättningar för digitalt beslutstöd utformas efter sjuksköterskors behov.