Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering. / The digitalization in Sweden has progressed intensively, and is often referred to as an enablerwhen it comes to public administration. What happens when the digitalization of public servicestakes place so rapidly? The purpose of this study is to review and increase understanding ofwhether the digitalization of public administration is done democratically and how digitalizationaffects older Swedish individuals. Previous research has mainly addressed that the goal ofdigitalization is to promote and streamline government activities, but that the demands placedon the citizens creates gaps. Research on digital divides has further shown that non-use ofdigital technology is often related to socio-economic factors. The study has an abductive basis,and the collected data is based on ten qualitative semi-structured interviews, seven with peopleover 60 years old and three with employees within public administration. The respondents forpublic administration believe that their activities adapt to the needs of visitors. At the same time,the group of older citizens states that their independence has been negatively affected bydigitalization, which is more due to their lack of digital competence than a lack of digitalmotivation. The result shows that digitalization in Sweden takes place democratically to someextent, despite this, many individuals live in digital exclusion. The conclusion is thus that digitalmotivation is vital for acquiring broader digital competence. Targeted efforts are required forthe digitally excluded who possess digital motivation in order to increase their competence andthus achieve increased digital inclusion.

I dagens föränderliga samhälle och pågående digitalisering utvecklas tekniken ständigt.  Sättet att kommunicera och samarbeta är något som genomgått förändring till följd av teknikens utveckling. Under Covid-19-pandemin övergick många företag till att arbeta på distans och behövde effektiva verktyg för att underlätta det interna samarbetet. Den ökade användningen av digitala kommunikationsverktyg har skapat ett behov av att förstå hur de anställda upplever det interna samarbetet när det sker genom de digitala verktygen och hur företag kan optimera användningen för att uppnå högre produktivitet och effektivitet. Studien har undersökt forskningsområdet för att skapa förståelse  för hur de anställda upplever internt samarbete när det sker genom digitala kommunikationsverktyg och avser bidra med ökad kunskap till befintlig forskning. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har forskningsområdet undersökts och för att analysera resultatet har en tematisk analys använts som metod. Samtliga respondenter som intervjuats har god vana av digitala kommunikationsverktyg och använder det i sitt dagliga arbete samt har flera års erfarenhet av internt samarbete inom organisationen.   Studiens resultat tyder på att digitala kommunikationsverktyg har en inverkan på det interna samarbetet. Flera möjligheter har identifierats, som exempelvis ökad flexibilitet. Samtidigt har även utmaningar framkommit, såsom svårigheten att fullt ut ersätta den fysiska kommunikationen med kollegor. Det finns därför utrymme att fortsätta utveckla sättet hur digitala kommunikationsverktyg används för att optimera det interna samarbetet ytterligare.

Swedish public libraries have a clear mission to offer services which aim to increase the digital literacy among its users. This mission raises questions about how librarians describe the social practices of digital literacy training. This study is specifically focused on digital literacy training for seniors at Swedish public libraries. Qualitative semi-structured interviews with eight librarians and library associates and assistants were conducted and analyzed using direct content analysis, with a theoretical perspective of practice theory and digital care work. In a digitized society, unaccustomed senior users risk being shut out of social institutions and rely on the guidance of the public library. An important aspect of this is the ability to approach the problem from the user’s point of view and understand what they wish to learn. By helping the senior users to make an informed choice about digital technologies place in their lives, librarians help create an understanding for the digitized society. Librarians furthermore must handle the users emotions around digital technologies, since being unable to use them generates a negative self-image. Librarians can counteract negative stereotypes about seniors by encouraging seniors to become more engaged with digital technologies. Libraries and librarians can thereby be viewed as digital ambassadors. By acting as digital ambassadors for the digitized society, librarians can help seniors to increase their digital literacy.

The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization. / Den kontinuerligt låga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen är något som återkommande lyfts kopplat till bristande arbetssätt med kunskapsåterföring. Den bristande hanteringen av kunskap sätts i relation till byggbranschens projektorienterade uppbyggnad med tillfälliga projektorganisationer, där projektgrupper återkommande tvingas “uppfinna hjulet på nytt” i stället för att dra lärdom av tidigare projekt. En produktivitetsutveckling har i tidigare studier identifierats kunna ske med hjälp av en utvecklad kunskapsåterföring inom organisationer. Kunskapsåterföring med avseende på produktionsuppföljning av ett projekts framdrift, det vill säga framdriftsuppföljning, kan därmed vara ett viktigt arbetssätt att utveckla och implementera i en organisation för att uppnå positiva resultat i projekt. Ett förbättrat arbetssätt gällande kunskapsåterföring bör därför vara av intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. Detta då det långsiktigt kan leda till en ökad produktivitet och därtill flera tillkommande fördelar kopplat till tid- och kostnadsaspekter samtidigt som det även kan bidra till en konkurrenskraft på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur kunskapsåterföring och framdriftsuppföljning fungerar inom anläggningsprojekt under entreprenadfasen i nuläget, med särskilt fokus på hur digitala verktyg kan stödja och systematisera arbetssätten. Studien fokuserar även på att identifiera vilka förutsättningar som krävs för implementering av arbetssätt med digital kunskapsåterföring samt undersöka vilka incitament man som företag kan ha för att dela kunskap och dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt. Det undersöks genom en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar, där de nuvarande arbetssätten, hinder och förutsättningar som finns för effektiv kunskapsåterföring i byggbranschen identifieras. Studiens resultat visar att nuläget inom branschen kännetecknas av bristande dokumentation och delning av kunskap, vilket leder till att misstag ofta upprepas återkommande i projekt. Avsaknaden av systematiska arbetssätt för insamling, hantering och bearbetning av kunskap i samband med den projektorienterade uppbyggnaden visar sig även vara bidragande faktorer. För att utveckla och implementera ett systematiskt digitalt arbetssätt lyfter studien att viktiga faktorer och förutsättningar att beakta är kopplat till organisationen och användningen av digitala verktyg och metodiker för insamling och hantering av data. Resultaten visar även att en kombination av digital mognad, organisatoriskt stöd och tydliga rutiner är avgörande för framgångsrik implementering av digitala hjälpmedel. Studien betonar att en välutvecklad struktur för datainsamling och hantering är nödvändig för att underlätta kunskapsåterföring och uppnå högre produktivitet och effektivitet inom byggbranschen. Slutligen lyfter studien att det krävs att ledningen integrerar kunskapsåterföring i deras övergripande strategier och långsiktiga mål för att samtidigt skapa incitament för kunskapsdelning hos samtliga inom organisationen.

Under de senaste årtiondena har framsteg inom digital teknik lett till förändringar på arbetsplatsen, vilket i sin tur har skapat ett behov av nya färdigheter och strategier hos ledare. I takt med digitaliseringen har nya krav på anpassningsbarhet uppkommit, vilket har gjort hybrida arbetsmodellen till en integrerad del av dagens arbetsliv inom de flesta företag. Integrationen av distansarbete och närvaro på plats har genererat nya möjligheter samtidigt som den har introducerat ledarskapsutmaningar, inte minst gällande teamets sammanhållning och samarbete. Att hantera hybriden mellan fysiska och digitala arbetsområden kräver inte bara användning av digitala verktyg såsom Zoom och Teams, utan också en omformulering av ledarskapsstrategier. Denna studie syftar därför till att beskriva de utmaningar och möjligheter ledare inom den hybrida arbetsmodellen ställs inför. Vi har valt att fokusera på hur teamet påverkas av den hybrida arbetsmodellen. Studien undersöker också vilka strategier som krävs av ledare för att effektivt navigera i denna dynamiska miljö. Studien har utgångspunkt i självbestämmande teorin och contingency theory för att skapa en förståelse för vad som motiverar medarbetarna samt vikten av ett flexibelt ledarskap inom organisationen. Tidigare forskning belyser en rad utmaningar, möjligheter och strategier som följer med den hybrida arbetsmodellen. Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att skapa förståelse för framväxten av hybrida arbetsmodeller och ledarskapsutmaningar. Detta uppnåddes genom semistrukturerade intervjuer med ledare inom revisions- och redovisningsbranschen. Resultatet har analyserats och satts i relation till studiens teoretiska ramverk och visar att de främsta utmaningarna är distanskommunikation, teaminteraktion och feedback. Resultatet visar också att den nya arbetsmodellen öppnar upp för möjligheter kopplat till effektivitet, kompetens och flexibilitet. Resultatet visar också på olika strategier som ledaren i den hybrida arbetsmodellen använder sig av exempelvis kommunikationsstrategier, olika tillvägagångssätt för att visa uppskattning samt aktiviteter som gynnar gruppsammanhållningen och teamet. Studiens slutsats visar på att det är viktigt att ledaren har ett helhetsperspektiv och inte bara fokuserar på fördelar för individen för ett framgångsrikt ledarskap i den hybrida arbetsmodellen. Om ledaren lyckas implementera lämpliga strategier och åtgärder finns möjligheten att skapa en arbetsmiljö där både teamet och individens behov tillgodoses. För att framgångsrikt navigera i den hybrida arbetsmodellen och möta de utmaningarna som uppstår, blir det avgörande att ledaren lyckas implementera effektiv kommunikation, regelbunden feedback och skapandet av en kultur som främjar gemenskap och teamkänsla.

Med bakgrund i hur samhällets digitalisering präglar utbildningsväsendet, som i sin tur påverkar skolans teknikundervisning, behandlar det här examensarbetet teknikelevers habitus och strategier som tar sig uttryck i deras möte med användning av digitala verktyg som tillämpas i teknikundervisningen. Inspiration tas från sociologen Pierre Bourdieus teorier om olika kapitalformer och strategier. Dessutom kommer digitalt kapital att tillämpas som ytterligare teoretiskt ramverk. Övergripande syfte med arbetet är att öka förståelse för identifiering av behov och styrkor hos elevmålgruppen i samband med deras användning av digitala verktyg i teknikundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ analys via semi- samt strukturerade intervjuer med fyra teknikelever i årskurs 1 samt tre tekniklärare på gymnasiets teknikprogram. Där data bearbetas genom datainsamling via ljudinspelningar och vidare datatranskribering. Analysen presenteras som rekonstruktioner av olika elevhabitus i form av elevprofiler och praktikbeskrivningar utifrån lärarintervjuer. Studiens resultat och analys påvisar en tendens om tidigt utvecklat digitalt kapital sammanflätad med andra kapitalformer såsom socialt- och kulturellt kapital som kännetecknar samtliga elevprofiler oavsett kön. Dessa utifrån beskrivningar som tyder på bland annat elevprofilers stor samlade tillgångar i form av digital tillgänglighet, digitala verktyg, sociala nätverk, föräldrar och/ eller syskon med akademiska utbildningar. Dessutom framträder från praktikbeskrivningar en bild av att samtliga elevprofiler, förutom att vara positiv inställda till användning av digitala verktyg, är som modiga med självständighet i problemlösning oavsett lärarens digitala kompetens. Däremot framhåller samtliga elevprofiler vikten av lärarens kompetens i digitala verktyg för stöd i undervisningen. Enligt praktikbeskrivningar för högre årskurser, krävs det att elevprofilerna utvecklar andra förmågor såsom kommunikations- samt samarbetsförmåga på ett effektivt sätt. Vilket kan tyda på att digitalt kapital behöver utvecklas i relation till andra kapitalformer för framgång och för att tillskrivas av värde i sociala praktiken. Gällande resultat om elevprofilers tidigt förvärvade digitala kapital är det av vikt att undersöka vidare egenskaper såsom mindre tålamod och vana att ”knappa sig fram” ur ett habitusperspektiv. Eftersom enligt praktikbeskrivningar dessa egenskaper anses som negativa i möte med digitala verktyg i teknikundervisningen, vilket kräver att elever följer verktygets instruktioner noggrant. Detta förefaller utgöra att dessa habitus behöver förändras för att elevprofilerna ska kunna förränta dessa som digitalt kapital i skolan som en social praktik. Vidare tenderar faktorer såsom ålder och ekonomisk tillgång i denna studie främja det digitala kapitalet för samtliga elevprofiler. Dessutom påvisar studiens resultat en tendens om att elevprofilernas tillämpade utbildningsstrategier i teknikundervisningen, såsom problemlösnings- samt informationssökningsstrategier, återspeglar deras förvärvade kapitaltillgångar och familjers sociala reproduktionsstrategier. Vidare studier om elevers digitala kapital och dess olika beståndsdelar samt hur skolan och undervisningen kan påverka det digitala kapitalet vore intressant. Detta för att bland annat undersöka hur digitalt kapital kan formas i undervisningen. Med tanke på samspelet mellan digitalt kapital och andra kapitalformer vore det intressant att undersöka hur utfallet kan påverka undervisningskvalitet och elevers lärande. Om detta i sin tur kan påvisas som externa, observerbara sociala resurser såsom elevers framtida val av högre studier och yrkespositioner. Dessutom huruvida kompetensutvecklingsstrategier för lärare inom digitala verktyg är av vikt för huvudmän och skolans organisationer. Detta för att fylla gapet med digitala ojämlikheter som kan komma att utspela sig mellan generationer däribland mellan elever och lärare. Vilket i slutändan kan gynna undervisningen och elevers lärande. / With a background in how society's digitization characterizes the educational system, which in turn affects the school's technology education, this thesis deals with technology students' habitus and strategies that are expressed in their encounter with the use of digital tools applied in technology education. Inspiration is taken from sociologist Pierre Bourdieu's theories on different forms of capital and strategies. In addition, digital capital will apply as additional theoretical framework. The overall aim of the work is to increase understanding of the identification of needs and strengths of the student target group in connection with their use of digital tools in technology education. The study is based on a qualitative analysis via semi- and structured interviews with four technology students in year 1 and three technology teachers in the high school's technology program. Where data is processed through data collection via audio recordings and further data transcription. The analysis is presented as reconstructions of different student habits in the form of student profiles and practice descriptions based on teacher interviews. The study's results and analysis demonstrate a tendency of early developed digital capital intertwined with other forms of capital such as social- and cultural capital that characterizes all student profiles regardless of gender. These are based on descriptions that indicate, among other things, student profiles' large collective assets in the form of digital accessibility, digital tools, social networks, parents and/or siblings with academic educations. In addition, a picture emerges from practice descriptions that all student profiles, in addition to being positive towards the use of digital tools, are courageous with independence in problem solving regardless of the teacher's digital competence. On the other hand, all student profiles emphasize the importance of the teacher's competence in digital tools to support teaching. According to practice descriptions for higher grades, it is required that the student profiles develop other abilities such as communication and cooperation skills in an effective way. Which may indicate that digital capital needs to be developed in relation to other forms of capital for success and to be attributed value in social practice. Regarding student profiles' early acquired digital capital, it is important to investigate further characteristics such as less patience and the habit of typing their way in from a habitus perspective. Because, according to practice descriptions, these characteristics are considered negative when dealing with digital tools in technology education, which requires students to follow the tool's instructions carefully. This seems to mean that these habitus need to change in order for the student profiles to be able to profit from these as digital capital in the school as a social practice. Furthermore, factors such as age and financial access in this study tend to promote digital capital for all student profiles. In addition, the results of the study demonstrate a tendency that the student profiles' applied educational strategies in technology education, such as problem-solving and information-seeking strategies, reflect their acquired capital assets and families' social reproduction strategies. Further studies on students' digital capital and its various components, as well as how school and teaching can affect digital capital, would be interesting. This is to investigate, among other things, how digital capital can be shaped in teaching. Considering the interaction between digital capital and other forms of capital, it would be interesting to investigate how the outcome can affect teaching quality and student learning. And if this in turn can be demonstrated as external, observable social resources such as students' future choice of higher studies and professional positions. In addition, whether competence development strategies for teachers in digital tools are of importance to principals and the school's organizations. This is to fill the gap with digital inequalities that may occur between generations, including between students and teachers. Which can ultimately benefit teaching and student learning.

Titel: Att inte följa strömmen – en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga: Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden? Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar. Den empiriska studien består av tre personliga intervjuer med personer som är aktivt involverade och kunniga inom den digitala musikbranschen. Dessutom består empirin även av två fokusgrupper med personer som använder sig av musikstreamingtjänster samt två konsumentintervjuer då uppslutningen till sista fokusgruppen blev mycket dålig. Slutsatser Vi har genom den analys vi gjort hittat band mellan verklighet och teori som sedan kopplats till den digitala musikmarknaden. Främst blev det tydligt att kundens behov är av största vikt för att tjänsten skall kunna uppfylla sitt syfte.För att detta skall kunna göras i så stor utsträckning som möjligt bör företaget rikta sig mot segment för att få så homogena behov som möjligt. Dessa segment bör urskiljas genom analys av kunder och sedan separerade av aspekter baserat på exempelvis livsstil, ålder eller konsumtionsbeteende. Vi har genom analys av kunders önskemål och tankar kring digitala musiktjänster kunna skapa en bild av hur en differentiering på den digitala musikmarknaden bör se ut. / The purpose of this study is to analyze in which ways digital music subscription services may differentiate themselves from one another on the Swedish digital music market. We also want to examine how the companies providing these services can position themselves on the Swedish market by looking at what consumers of these kinds of services look for in a digital music service. To find answers we have decided to try to answer one question: How can companies behind digital music subscription services position themselves on the Swedish music market? For this study we have used a qualitative approach where we have conducted three personal interviews with people who are involved daily, in one way or another, with digital music streaming services. We also had focus groups with music service users and a few interviews with consumers. We chose this approach to get a deeper look into what customers want out of a service that offers music.By analyzing the empirical and theoretical data we could find a bond between reality and theory, which could be connected to the digital music market. It became particularly clear that customer need is the biggest importance for the service to fulfill its purpose. For this to be in the most way possible, the company must aim towards similar customer needs by creating segments in the market. These segments should be constructed trough an analysis of the customersand then separated by aspects based on lifestyle, age or consumer behavior. We have been analyzing customer needs and assumptions of music services. The results helped us create a picture of an ideal differentiation strategy of the Swedish digital music market.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of preschool teachers' perceptions of working with digital imaging in image teaching. I collected the empirical material by qualitative semi-structured interviews, along with an interview-guide. The respondents were eight preschool-teachers, who works on five different preschools in the middle of Sweden. I analyzed the empirical material with research and by an analysis-model from phenomenography. The result shows that the perceptions were varied. They felt positivity to begin conduct teaching in digital imaging after the curriculum be valid July 1, 2019. / Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av att arbeta med digitalt bildskapande i bildundervisningen. En kvalitativ forskningsstrategi användes, med fenomenografi som metodansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Informanterna var åtta förskollärare, som arbetar på fem olika förskolor. Analysen av resultatet gjordes med utgångspunkt av multimodal teori och sociokulturellt perspektiv. Resultatet av frågeställningarna visar på en varierad uppfattning av arbete med digitalt bildskapande i undervisning. Resultatet visar också att användandets omfång var varierad på förskolorna. Flera förskollärare hade intresse av att öka undervisningen i digitalt bildskapande, efter den reviderade läroplanen för förskolan trätt i kraft 1 juli 2019.

The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way. / Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.